<p>Läroplanens övergripande mål är att alla elever ska uppnå kunskapsmålen. Det finns dock många elever som riskerar att inte uppnå dessa mål. Med utgångspunkt från studiens syfte om att öka förståelsen för arbetet med elever som riskerar att inte uppnå kunskapsmålen på grund av passivt beteende har vi undersökt hur lärare beskriver dessa elever. Vi har även undersökt hur lärare utformar undervisning och klassrumsmiljö för dessa elever, samt vilket pedagogiskt bemötande lärare ser som viktigt för att elever med passivt beteende ska kunna uppnå kunskapsmålen. Vi har också sökt svar på vilka svårigheter lärarna upplever i arbetet med dessa elever. Vi har genomfört sex kvalitativa intervjuer med lärare verksamma i år 1-5. Undersökningen visar att lärarna har erfarenheter av elever med passivt och drömmande beteende som har svårt att uppnå kunskapsmålen. De anser att dessa elever ofta saknar egen drivkraft och därför har svårt att självständigt föra sitt arbete framåt. Lärarna i studien betonar vikten av styrning, tydlighet och struktur, både i undervisning och i klassrumsmiljö. Tät tillsyn och regelbunden återkoppling i form av styrning och stimulans anses som avgörande faktorer för inlärning. Lärarna menar att det är betydelsefullt med korta och konkreta instruktioner som ges både muntligt och skriftligt. Även arbetsuppgifterna bör vara väl avgränsade och på rätt nivå. Uppmuntran och positiv feedback anses som något centralt och avgörande, i synnerhet för elever med passivt beteende. Som lärare är det viktigt att visa på framstegen och uppmärksamma elevernas starka sidor. Vidare är det av stor betydelse att aktivt arbeta med att utveckla en tillåtande stämning och en acceptans för olikheter i klassen. Enligt lärarna är en av svårigheterna i arbetet med elever med passivt beteende tidspressen, vilket påverkar möjligheten att individualisera och utveckla arbetssätten. En annan svårighet är bristen på respons från eleverna. Dessa elever behöver en lugn inlärningsmiljö vilket inte alltid är lätt att skapa. Elevgrupperna är stora och lokalerna bristfälliga. Läraren måste ta hänsyn till många elever i klassen och till elever med andra svårigheter. Detta innebär att det hela tiden är risk för störningar i samspelsprocessen mellan läraren och eleven med passivt beteende.</p>

Läroplanens övergripande mål är att alla elever ska uppnå kunskapsmålen. Det finns dock många elever som riskerar att inte uppnå dessa mål. Med utgångspunkt från studiens syfte om att öka förståelsen för arbetet med elever som riskerar att inte uppnå kunskapsmålen på grund av passivt beteende har vi undersökt hur lärare beskriver dessa elever. Vi har även undersökt hur lärare utformar undervisning och klassrumsmiljö för dessa elever, samt vilket pedagogiskt bemötande lärare ser som viktigt för att elever med passivt beteende ska kunna uppnå kunskapsmålen. Vi har också sökt svar på vilka svårigheter lärarna upplever i arbetet med dessa elever. Vi har genomfört sex kvalitativa intervjuer med lärare verksamma i år 1-5. Undersökningen visar att lärarna har erfarenheter av elever med passivt och drömmande beteende som har svårt att uppnå kunskapsmålen. De anser att dessa elever ofta saknar egen drivkraft och därför har svårt att självständigt föra sitt arbete framåt. Lärarna i studien betonar vikten av styrning, tydlighet och struktur, både i undervisning och i klassrumsmiljö. Tät tillsyn och regelbunden återkoppling i form av styrning och stimulans anses som avgörande faktorer för inlärning. Lärarna menar att det är betydelsefullt med korta och konkreta instruktioner som ges både muntligt och skriftligt. Även arbetsuppgifterna bör vara väl avgränsade och på rätt nivå. Uppmuntran och positiv feedback anses som något centralt och avgörande, i synnerhet för elever med passivt beteende. Som lärare är det viktigt att visa på framstegen och uppmärksamma elevernas starka sidor. Vidare är det av stor betydelse att aktivt arbeta med att utveckla en tillåtande stämning och en acceptans för olikheter i klassen. Enligt lärarna är en av svårigheterna i arbetet med elever med passivt beteende tidspressen, vilket påverkar möjligheten att individualisera och utveckla arbetssätten. En annan svårighet är bristen på respons från eleverna. Dessa elever behöver en lugn inlärningsmiljö vilket inte alltid är lätt att skapa. Elevgrupperna är stora och lokalerna bristfälliga. Läraren måste ta hänsyn till många elever i klassen och till elever med andra svårigheter. Detta innebär att det hela tiden är risk för störningar i samspelsprocessen mellan läraren och eleven med passivt beteende.

Dagens standardiserade revisionsberättelse har kritiserats för att den innehåller alltför knapphändig information. Dessutom presenterar den enbart att revisorn tagit ett passivt ansvar i sitt granskningsarbete och ger inte revisorn möjlighet att ta ett aktivt ansvar vid författandet av revisionsberättelsen. För att förbättra detta har IAASB beslutat att införa ett nytt avsnitt, Key Audit Matters, där revisorn förväntas redogöra för väsentliga risker och svårigheter i revisionen. Genom att undersöka vilka områden som utgör Key Audit Matters idag och hur dessa kommuniceras bäst i revisionsberättelsen förväntas studien analysera relationen mellan revisorers ansvar och deras inställning till revisionsberättelsen. För att få en djupare förståelse för forskningsfrågan genomförs en kvalitativ studie där sju auktoriserade revisorer intervjuas från Sveriges fyra största revisionsbyråer. Studien visar att de områden som idag utgör Key Audit Matters framförallt består av bedömnings- och värderingsfrågor, väsentlighetsbedömningar och oegentligheter. Vidare anser inte revisorerna att det är viktigt att kommunicera i revisionsberättelsen och de har således en passiv inställning till denna. Detta indikerar till att KAM kommer bli standardiserad och att IAASB inte kommer få sina förväntningar uppfyllda.

Bakgrund: Subacromial smärta är en av de tre vanligaste förekommande orsakerna till att patienter söker hjälp inom primärvården. En definition på subacromial smärta är att det är en icke-traumatisk smärta, oftast lokaliserad enbart i ena axeln, som skapar smärta i strukturer i och kring axelleden. Orsaken till subacromial smärta sägs vara multifaktoriell och de strukturer som kan vara involverade är många. Vid behandling av subacromial smärta är konservativ behandling förstahandsvalet, evidensen för vilka övningar som är effektiva och hur dessa ska doseras är dock begränsad. Syfte: Syftet med studien var att mäta effekten av behandling med passivt hängande med avseende på axelrörlighet, funktion samt smärta hos patienter med subacromial smärta. Frågeställningar: - Ökar passivt hängande axelrörligheten samt minskar smärtan hos patienter med subacromial smärta? - Minskar passivt hängande förekomsten av störd nattsömn hos patienter med subacromial smärta? - Förbättrar passivt hängande axelfunktionen hos patienter med subacromial smärta? Metod: Studien var av kvasiexperimentell design vilket bestod av två mättillfällen. En mätning innan behandlingen och en mätning efter att interventionen genomförts, en så kallad pretest – posttest design. Samtliga deltagare utförde passivt hängande från en pull up-stång sammanlagt sju minuter per dag (tre minuter på morgonen och fyra minuter på kvällen) under en åtta veckors period. Övningen utfördes i 30 sekunders intervaller. Studiens huvudsakliga data var insamlat genom Constant-Murley shoulder outcome score. Totalt sex patienter genomförde studien. Resultat: Enligt Constant-Murley shoulder outcome score förbättrade samtliga sex deltagare sin rörlighet och funktionsförmåga efter åtta veckors passivt hängande. Förekomsten av störd nattsömn och smärta vid ADL minskade också hos samtliga deltagare. Den smärtfria rörligheten minskade med 61 % på gruppnivå (p=0,028). Smärta vid aktivitet minskade med 75 % på gruppnivå, (p=0,027). Förekomsten av störd nattsömn minskade med 76% på gruppnivå (p=0,027). Och deltagarnas axelfunktion förbättrades med 94% på gruppnivå (p=0,028). Slutsats: Denna pilotstudie indikerar att åtta veckors passivt hängande kan förbättra rörligheten och funktionen hos patienter med subacromial smärta. Förekomsten av störd nattsömn och smärta vid ADL minskade också hos samtliga deltagare efter åtta veckors träning. Trots låga p-värden och stora skillnader på individnivå kan man dock inte uttala sig om signifikanta skillnader eller generaliserbarhet av resultaten på grund av låg power och avsaknad av kontrollgrupp. / Background: Subacromial pain is one of the three most common causes of patients seeking help in primary care. A definition of subacromial pain is that it is a non-traumatic pain, usually located only in one shoulder, which creates pain in structures in and around the shoulder joint. The cause of subacromial pain is proposed to be multifactorial and the structures that may be involved are many. Conservative treatmens is the first choice when treating shoulder injuries, however, the evidence for which exercises are effective and how these should be dosed is limited. Purpose: The purpose of the study was to measure the effect of passive hanging on shoulder mobility, function and pain in patients with subacromial pain. Questions: - Does passive hanging increase mobility and reduce pain in patients with subacromial pain? - Does passive hanging reduce the incidence of disturbed night sleep in patients with subacromial pain? - Does passive hanging improve shoulder function in patients with subacromial pain? Method: The study used a quasi-experimental design, which consisted of two measurement occasions. A measurement before the treatment and a measurement after the intervention, a so-called pretest - post-test design. All participants performed passively hanging from a pull-up bar for a total of seven minutes a day (three minutes in the morning and four minutes in the evening) during an eight-week period. The exercise was performed at 30 second intervals. The main data of the study is collected through the Constant-Murley shoulder outcome score. A total of six patients completed the study. Results: According to the Constant-Murley shoulder outcome score all six participants improved their mobility and shoulder function after eight weeks of passive hanging. The presence of disturbed night sleep and pain in ADL also decreased among all participants. Participants improved their painless mobility by 61 % at group level (p-value 0.028). Pain during activity decreased by 75 % at group level (p-value 0.027). The presence of disturbed night sleep decreased by 76 % at group level (p-value 0.027). And the participants shoulder function improved by 94 % at group level (p-value 0.028). Conclusion: This pilot study indicates that eight weeks of passive hanging can improve the mobility and shoulder function in patients with subacromial pain. The incidence of disturbed night sleep and pain in ADL also decreased in all participants after eight weeks of training. Despite low p-values and large differences at the individual level one cannot comment on significant differences or generalisability of the results due to low power and lack of control group.

Den här uppsatsens syfte har varit att studera variationen av uppfattningar bland gymnasieelever på det naturvetenskapliga programmet om vad som bidrar till deras lust att lära. Detta eftersom att det i Skollagen (2010:800) står att utbildningen ska främja elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära.Studien har utförts som en allmänpedagogisk studie i form utav en enkätundersökning. Enkätundersökningens syfte var att fånga variation bland informanternas utsagor angående deras egna uppfattningar och erfarenheter om vad som bidrar till deras lust att lära. Undersökningen utfördes genom ett klusterurval bland gymnasieskolorna i Nordvästra Skåne och urvalet av informanter blev elever på det naturvetenskapliga programmet och totalt medverkande 110 elever från två gymnasieskolor i Nordvästra Skåne. Det är genom de medverkande elevernas utsagor som den här uppsatsen presenterat sitt empiriska material. Uppsatsens resultat är vidare analyserat genom inspiration av den fenomenografiska ansatsen.Tillsammans med enkätundersökningen kring elevernas uppfattningar om deras lust att lära och genom inspiration av fenomenografin har den här studien frambringat att bland annat lärares engagemang och intresse för sitt eget yrke stimulerar elevernas lust att lära. Andra faktorer som lyfts fram är undervisningens syfte och dess upplägg, elevernas framtidsplaner, klassrumsmiljön och de sociala relationerna utanför skolan. Utifrån de föregående faktorerna. som i den här studien representerar kategorierna av variation, har undersökningen kunnat tyda helheten som handlar om elevers passiva samt aktiva aktörskap gentemot sin lust att lära.

Bro 2004, BV Bro and the Eurocodes give guidelines for how to consider earth pressure induced by change in temperature and braking forces when designing backwalls. In this thesis those demands are investigated using PLAXIS for evaluation of the earth pressure. The results show that the model in PLAXIS corresponds quite well with the conventions in Bro 2004 and that modelling in PLAXIS gives reliable results. The demand in Bro 2004 that backwalls always shall be designed for passive earth pressure has been found to be pessimistic. In case of long bridges and short backwalls passive earth pressure is most often reached but for shorter bridge lengths in combination with longer backwalls this is almost never the case. It was also found that PLAXIS is sensitive and that the structure of the model and the choice of input are essential. A model in PLAXIS doesn’t make the design more effective but it may be a good tool for analysing the effect of the earth pressure combined with other effects such as the patterns for displacement as well as moment- and force distributions. / Bro 2004, BV Bro och Eurocode ger råd för hur jordtryck som uppkommer på grund av temperaturändring och bromskraft skall tas hänsyn till vid dimensionering av ändskärmar. I detta examensarbete undersöks dessa dimensioneringskrav med hjälp av PLAXIS för att göra en bedömning av jordtrycket. Resultaten visar att modellen i PLAXIS överensstämmer ganska väl med de konventioner som ges i Bro 2004 och att PLAXIS ger tillförlitliga resultat. Kravet att ändskärmar alltid ska dimensioneras för passivt jordtryck visade sig vara pessimistiskt. I fall med långa broar och korta ändskärmar nås ofta passivt jordtryck men för kortare broar med djupare ändskärmar är detta nästan aldrig fallet. PLAXIS visade sig vara känsligt för hur modellen byggs upp och vilka indata som ändvänds, varför dessa bör väljas försiktigt. En modell i PLAXIS medför inte en mer effektiv dimensionering men kan vara ett bra verktyg för analys av jordtryck i kombination med andra effekter så som förskjutningsmönster samt moment- och kraftdiagram.

Passive loading of a specimen is a relatively cheap method to use in fracture mechanical testing compared to an actively loaded specimen. For stress corrosion cracking testing it is easier to use a passively loaded specimen since the specimen easily can be placed in a specific corrosive environment. The passive method lacks information about the crack growth over time and the load can not be regulated during the test to ensure crack growth. This thesis work was mainly about finding a specimen with a region of constant KI to ensure crack growth without the need of controlling the load and to find a way to estimate the crack growth over time. The work is based on Linear Elastic Fracture Mechanics and the Finite Element Method. The thesis work resulted in a specimen with constant KI in the region 23/50 ≤ a/W ≤ 33/50 of crack growth and an equation was found to describe the relation between the crack propagation and the strain measured on the specimens back face. / Passiv belastning av en provstav är en relativt billig metod att använda för brottmekanisk provning jämfört med en aktivt belastad provstav. En passivt belastad provstav är enklare att använda vid provning av spänningskorrosion då provstaven enkelt kan placeras i en specifik korrosiv miljö. Den passiva metoden är bristande i information om spricktillväxen över tid och belastningen på provstaven kan inte justeras för att upprätthålla fortsatt spricktillväxt under provningens gång. Detta examensarbete syftade till att ta fram en provstav med ett spricktillväxtomrade med konstant KI för fortsatt spricktillväxt vid konstant belastning samt att hitta en metod för att uppskatta spricktillväxten över tid. Arbetet är baserat på linjärelastisk brottmekanik och finita elementmetoden. Arbetet resulterade i en provstav med konstant KI i spricktillväxtområdet 23/50 ≤ a/W ≤ 33/50 och en relation mellan spricktillväxt och töjningen som mäts på provstavens baksida.

Lärare ska enligt styrdokumenten förmedla de grundläggande demokratiska värderingarna som det svenska samhället vilar på. Om elever med aktivt okoncentrerat beteende oftare får positiv uppmärksamhet av lärare än elever med passivt okoncentrerat beteende kan det leda till att elever känner sig orättvist behandlade. Det innebär att elever inte får rätt bild av det svenska samhällets demokratiska värderingar som skolans ska förmedla. Utifrån tidigare erfarenheter upplever vi att elever inte får lika mycket positiv uppmärksamhet av lärare när de beter sig okoncentrerat, det vill säga elever med aktivt okoncentrerat beteende får oftare positiv uppmärksamhet av lärare än elever med passivt okoncentrerat beteende. Elever saknar förklaring till varför lärare frångår det vanliga hjälpsystemet och väljer att uppmärksamma vissa elever oftare än andra. Syftet med undersökningen är att genom strukturerade observationer undersöka hur några lärare uppmärksammar problemet som uppstår när elever beter sig okoncentrerat. Studien syftar även till att analysera hur några lärare uppmärksammar elever med okoncentrerat beteende i förhållande till det svenska samhällets demokratiska värderingar. Studien är avgränsad till två skolor i södra Halland. Det kvantitativa resultatet visar att elever med passivt okoncentrerat beteende oftare får positiv uppmärksamhet av lärarna i studien än elever med aktivt okoncentrerat beteende. Det kvalitativa resultatet visar att lärarna inte är tydliga när de frångår det vanliga hjälpsystemet. Lärarna förklarar inte för eleverna vilket system som gäller när de väntar på hjälp. Vi kan där med konstatera att lärarna i denna studie inte förmedlar samhällets demokratiska värderingar i sitt sätt att ge uppmärksamhet och anvisningar till elever som beter sig okoncentrerat. Vår förhoppning med denna studie är att göra lärare medvetna om hur ofta och på vilket sätt de ger uppmärksamhet till elever med aktivt eller passivt okoncentrerat beteende samt betydelsen av ett fungerande hjälpsystem.

Strömmande musik över internet är nu vanligt att använda i Sverige. Denna medieteknologiska förändring har medfört att olika betalningsmodeller för att lyssna på inspelad musik har vuxit fram. Tidigare forskning om användning av inspelad musik och olika lyssningssätt i form av aktiv och passiv lyssning ger mig skäl att anta att grupper av lyssnare lyssnar på musik med olika motiv. Syftet är att med en webbenkätundersökning jämföra vanliga lyssnares och musikartisters betalningsvilja för inspelad musik för att bidra med kunskap om sambanden mellan betalningsvilja, lyssningssätt och musikformat. Frågeställningen är: Finns det någon skillnad mellan vanliga lyssnares och musikartisters betalningsvilja för inspelad musik? Resultatet visar att betalningsviljan för att lyssna på inspelad musik är större hos musikartister än vanliga lyssnare. Båda grupperna använder strömmad musik mest, men betalningsviljan är större för fysiska format. Musikartister lyssnar aktivt till skillnad mot vanliga lyssnare som lyssnar passivt.

Arbetet utfördes med hjälp av Micropower groups i Växjö. För att få ett förståelse för hur Micropowers batteriladdare beter sig och hur stora övertoner de skapar. Då 5 kW laddaren ej klarade SS-EN IEC 61000-3-12[1] standarden, konstruerades det passiva filter för att reducera övertonerna. Det paralleldämpade filtret klarade att reducera dessa övertoner till rätt nivå. 26 KW laddaren klarar standarden, men det lånades in ett elektroniskt filter av Comsys. Filtret testades för att reducera övertoner till den bästa nivån i standarden och hur många laddare filtret kan hantera. Efter detta gjordes det en enkel beräkning för att se hur stor ekonomisk vinst det är på att införskaffa ett filter istället för att bygga individuella filter för varje laddare.  Nyckelord: Batteriladdare, Filter, Övertoner, Passivt filter, Elektroniskt filter.