Bakgrund: Regional anestesi är en metod som blivit allt vanligare inom sjukvården. Metoden innebär att alla sinnesintryck temporärt elimineras från den valda kroppsdelen där kirurgin ska genomföras, detta görs genom att anlägga en nervblockad. Metoden möjliggör att patienten kan vara vaken under ett kirurgiskt ingrepp. Den högteknologiska operationsmiljön beskrivs många gånger som opersonlig, distanserad och kall, vilket kan medföra att patienterna upplever osäkerhet och sårbarhet. Således är det av vikt att undersöka patienters upplevelser för att anestesisjuksköterskan bättre ska kunna bemöta, vårda och stödja dem genom kirurgin. Syfte: Studiens syfte var att beskriva patienters upplevelser av att vara vaken under ett kirurgiskt ingrepp i regional anestesi. Metod: En strukturerad litteraturstudie med kvalitativ design, baserad på 13 vetenskapliga artiklar. De vetenskapliga artiklarna har analyserades med hjälp av Bettany-Saltikov och McSherrys dataextraktion. Resultat: I resultatet framkom tre huvudkategorier: Miljöns och kirurgins påverkan, Upplevelser av att överlämna sin kropp och Vårdpersonalens betydelse. Upplevelsen av att vara vaken under ett kirurgiskt ingrepp i regional anestesi kan upplevas både positivt och negativt. Vissa patienter upplevde delaktighet och kontroll medan andra upplevde motsatsen. Vidare kunde de uppleva smärta, rädsla, oro och obehag i samband med det kirurgiska ingreppet, trots detta var de generellt nöjda genom interaktionen de hade med vårdpersonalen. Slutsats: Anestesisjuksköterskan har en avgörande roll för patientens upplevelse av att vara vaken under kirurgi. Stöd, tröst och omtanke från anestesisjuksköterskan hjälpte patienten att överkomma sin oro och rädsla. En god kommunikation, information och närhet från vårdpersonalen kan stärka patientens välbefinnande och delaktighet.

Bakgrund: Den psykiatriska slutenvården ska hjälpa patienten att lindra lidande. Det är av betydelse hur personalen bemöter patienten samt hur patienten vill bli bemött för att de ska kunna bygga upp en relation till varandra. Mötet med patienten är en viktig del i vårdandet och hur vården upplevs. All psykiatriska slutenvård bör sträva efter att vara personcentrerad och individuellt anpassad. Syfte: Syftet var att undersöka patienters upplevelse av mötet med vårdpersonalen i den psykiatriska slutenvården. Metod: En systematisk litteraturöversikt med tolv kvalitativa artiklar. Resultat: Patienterna vill bli sedda, de vill att personalen ska vara tillgänglig och engagerad. Patienten önskar att personalen ska värna om patienternas integritet och autonomi. Patienterna vill att personalen tar kontakt med dem och försöker skapa en relation. Om patienterna har en god relation till personalen, har patienterna en större benägenhet att prata om deras psykiska hälsa. Patienterna kunde känna att personalen “gömde” sig när de hade andra arbetsuppgifter som inte var patientnära. Detta kunde leda till att vissa patienter blev agiterade och irriterade över att personalen var osynlig på avdelningen.  Det framkom att vissa patienter upplevde att personalen använde sig av maktmissbruk över dem, till exempel när någon undersökning skulle se eller bara ett samtal. Detta upplevde patienterna som att det hela tiden var vårdpersonalen som bestämde, vad som skulle hända och när. Slutsats: Vi som är ansvariga för omvårdnaden av patienterna som lider av psykisk ohälsa har ett stort ansvar, och det är att se till att alla patienter blir sedda, och får den uppmärksamhet var och en behöver. Vi måste prioritera våra patienter före exempelvis kontorsarbete eller att vara i köket. Vi måste bemöta patienterna med respekt och inte se dem som en sjukdom utom att de faktiskt är människor / Background: Psychiatric outpatient care should help the patient to relieve suffering. It is important how the staff responds to the patient and how the patient wants to be treated so that they can build up and relationship with each other. Meeting with the patient is an important part of caring and how they experience spring. All psychiatric inpatient care should strive to be person-centered and individually adapted. Purpose: The purpose was to explore the patients´ experience of the meeting with the healthcare staff in the psychiatric inpatient care. Method:A systematic literature review with twelve qualitative articles. Results: Patients want to be seen, they want staff to be available and engaged. The patient wants the staff to protect the patients' integrity and autonomy. Patients want the staff to contact them and assure to create a relationship. If patients have a god-relationship with staff, patients have a greater tendency to talk about their mental health. Patients could feel that the staff "hid" when they had other tasks that were not patient-friendly. This could cause some patients to become agitated and annoyed that staff were invisible in the ward. It turned out that some patients felt that the staff used abuse of power over them, for example when an investigation would see or just one call. The patients felt that it was always our staff who decided what would happen and when. Conclusion: We who are responsible for the care of patients suffering from mental illness have a great responsibility, and that is to make sure that all patients are looked after, and receive the attention everyone needs.We must prioritize our patients before, for example, office work or being in the kitchen. We have to treat patients with respect and not see them as a disease except that they are actually people.

Att effektivt ta hand om akut smärta, den vanligaste orsaken till besök på akutmottagningen, är en viktig uppgift. Lindring av smärta kan medföra befrielse från lidande och förbättra patientens mående. Obehandlad eller underbehandlad smärta leder till negativa konsekvenser för patienten. Inför förbättringsarbetet genomfördes en kartläggning med journalgranskning och patientenkät vilken jämfördes med sjuksköterskornas egen uppfattning om följsamhet. På så sätt kunde ett kunskapsgap identifieras gällande smärtskattning, smärtbehandling och utvärdering av dess effekt på berörd akutmottagning. Syftet med förbättringsarbetet var att effektivare lindra smärta genom att öka sjuksköterskornas frekvens av smärtskattning. Smärtskattningen skulle ske före och efter given farmaceutisk behandling och farmaceutisk behandling skulle erbjudas i större utsträckning. Journalgranskningen begränsades till att omfatta patienter med buksmärta som är en av de vanligaste sökorsakerna vid besök på akutmottagningar. Nolans förbättringsmodell användes som metod i förbättringsarbetet. Förbättringsarbetets resultat visar på förbättringar inom samtliga mätområden där ökningen av erbjuden farmaceutisk behandling ansågs som mest betydelsefull. Resultatet tyder på att förändringen var gångbar och ledde till förbättring men visade också på vilka stora utmaningar som fanns i en komplex verksamhet. Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av personcentrering vid smärtskattning där kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer med tillhörande innehållsanalys genomfördes. Resultatet visade på att patientens delaktighet var den främsta faktorn för framgångsrik smärtskattning. Fokus på smärta ökade medvetenheten och motivationen hos sjuksköterskorna till att efterfråga patientens berättelse och upplevelse i samband med det akuta besöket vilket är en viktig del i ett personcentrerat förhållningssätt. Slutsatsen är att förändrings- och förbättringsarbetet ökade sjuksköterskornas motivation att efterfråga patientens berättelse med ökad förekomst av smärtskattning (från 14% till 40%), erbjudande av farmaceutisk behandling (från 51% till 73%) och utvärdering av dess effekt (från 13% till 44%) som följd. / Effectively managing acute pain is one of the most important tasks of the emergency department and can improve the patient's well-being. Untreated or undertreated pain leads to negative consequences for the patient. Journal review, patient questionnaires and nurses' perception of adherence to established guidelines showed shortcomings regarding pain assessment, pain treatment and evaluation of its effect in the emergency department concerned. The aim of the improvement work was to relieve pain more effectively through increased pain assessment. The pain assessment would take place before and after given pharmaceutical treatment and would be offered to a greater extent. The journal review was limited to include patients with abdominal pain, which is one of the most common reasons for visits to emergency departments. Nolan's improvement model was used as a method in the improvement work where the results show improvements in all measurement areas. The increase in offered pharmaceutical treatment was considered most significant. The result indicates that the change led to improvement. The aim of the study was to describe nurses' experience of person-centeredness in pain assessment through a qualitative method in the form of focus group interviews with content analysis. The results showed that the patient's participation was the main factor for successful pain assessment. The focus on pain increased the awareness of the nurses to request the patient's story and experience in the emergency visit, which is an important part of a person-centered approach. The conclusion is that the improvement work increased the nurses' motivation to request the patient's story with increased occurrence of pain assessment (from 14% to 40%), offer of pharmaceutical treatment (from 51% to 73%) and evaluation of its effect (from 13% to 44%) as a result.

Bakgrund Den äldre befolkningen lever allt längre och den kroniska sjukdomen diabetes typ 2 blir allt mer förekommande.Behandlingen av diabetes typ 2 består till stor del av råd om livsstilsförändringar som fysisk aktivitet och rekommendationer om kostvanor i kombination med perorala läkemedel och i vissa fall injektioner med insulin. Samtidigt som den äldre personen har diabetes typ 2 kan individen även ha andra sjukdomar, detta ställer höga krav på den enskilda individen och dialogen mellan sjuksköterskan och patienten. Vården bör därför öka sin förståelse för äldre personers upplevelser av att leva med diabetes typ 2 Syfte Att belysa äldre personers upplevelser av att leva med diabetes typ 2 Metod Litteraturstudien är grundad på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Artiklarna söktes och valdes från databaserna Pub Med, CINAHL plus with full text samt SWE Pub Resultat Äldre personers upplevelser presenteras i två huvudteman med respektive subteman. Att som äldre leva med diabetes: upplevdes på olika sätt i kroppen från person till person. Att leva med diabetes upplevdes som en balans i tillvaron men även som en ständig kamp. Känslor av uppgivenhet uppstod och svårigheter att känna glädje i livet, medans andra upplevde sjukdomen som en naturlig del i ålderdomen. Kraven på livsstilsförändringar: att känna kravet på att göra livsstilsförändringar kunde vara svåra att hantera. Att misslyckas med sina livsstilsförändringar gav patienterna skuldkänslor. Hälso- och sjukvården ansågs som en trygghet att luta sig emot i händelse av osäkerhet. Att bli bemött som en egen unik individ och att sjuksköterskan hade ett engagemang och tid att lyssna på vad som var viktigt för patienten upplevdes som ett tillfredställande mötet med vård en Diskussion Äldre personer med diabetes typ 2 vill bli bekräftade och sedda som enskilda unika individer och dialogen i mötet med vården har en avgörande och betydande roll / Background The older population is living longer and diseases such as diabetes type 2 are becoming more prevalent in combination with other diseases. The treatment of diabetes type 2 is largely composed of advice on lifestyle changes such as physical activity and recommendations on diet. This places high demands on the individual and on the communication between the nurse and patient. The health authorities should therefore increase their understanding of older patients' experiences of living with diabetes type 2 . Aim To illuminate older people's experiences of living with diabetes type 2 Methods The literature review based on ten qualitative research articles. The articles was taken from Pub Med and CINAHL Plus with Full Text and SWE Pub Results Older people ́s experiences are presented in two main themes and subthemes. Living with diabetes type 2 was perceived differently in the body from person to person. Living with diabetes was seen as a balance in life but also as a constant battle. Feelings of hopelessness arose and difficulties to enjoy life occurred, while others experienced the disease as a natural part of aging. The requirement to make lifestyle changes could be difficult to manage. Failure to apply their lifestyle changes gave patients guilt. Health care was considered a security to rely on in case of uncertainty. To be treated as an individual and the nursés commitment and time to listen to what was important for the patient was experienced as satisfactory nursing care Discussion Older people with diabetes type 2 want to be recognized as unique individuals by their caregiver and dialogue in nursing care has a crucial and significant role

Submitted by Regina Correa (rehecorrea@gmail.com) on 2016-09-21T19:12:52Z No. of bitstreams: 1 DissMFC.pdf: 1712553 bytes, checksum: 7f52e3dad589253b64e8c5c0cc59f934 (MD5) / Approved for entry into archive by Marina Freitas (marinapf@ufscar.br) on 2016-09-23T18:37:06Z (GMT) No. of bitstreams: 1 DissMFC.pdf: 1712553 bytes, checksum: 7f52e3dad589253b64e8c5c0cc59f934 (MD5) / Approved for entry into archive by Marina Freitas (marinapf@ufscar.br) on 2016-09-23T18:37:15Z (GMT) No. of bitstreams: 1 DissMFC.pdf: 1712553 bytes, checksum: 7f52e3dad589253b64e8c5c0cc59f934 (MD5) / Made available in DSpace on 2016-09-23T18:37:22Z (GMT). No. of bitstreams: 1 DissMFC.pdf: 1712553 bytes, checksum: 7f52e3dad589253b64e8c5c0cc59f934 (MD5) Previous issue date: 2015-05-12 / Não recebi financiamento / The consumption of licit and illicit drugs has increased in a considerable way among women, which becomes a great concern for the managers and a public health problem. Women have different physical characteristics that empower the harmful effects of psychoactive substance use, yonder the suffering of self-stigma, prejudice and stigmatization process by society. This fact demands from the health team the implementation of differentiated actions for this specific population. This study has the aim to analyze the perception of the health team from a CAPS AD from a city in the countryside of São Paulo state about their developed work towards a woman who uses alcohol and other drugs problematically. It is about a case study of qualitative method performed from November 2013 to March 2014, with 12 health professionals from a CAPS AD team, using semi-structured interviews, participant observation, and as analysis technique, the thematic content analysis. The study had as theoretical-interpretative framework the everyday and not everyday concept of Agnes Heller. Three thematic categories came up: development of the assistance work, development of the administrative and educational work and the difficulties on the everyday work with the women users. The results pointed the valorization of reception and qualified hearing activities by the health team, despite the predominance of assistance work be geared toward the male audience. The team’s meeting was a collective management strategy identified by the health professionals in the administrative dimension. In the educational scope the CAPS AD consisted on practical scenario of teaching and learning, strengthening the academics’ and health workers’ education. The main difficulties consisted on the material environmental and human conditions at CAPS AD, in the everyday work. The fragilities found in the organization’s network of psychosocial care of the city reflected on the development work of these professionals, creating physical and emotional overload. It was concluded that despite the prevalence of a pragmatic repetitious and alienated work, the health professionals could ponder discreetly about the work developed with the female audience. / O consumo de drogas lícitas e ilícitas tem aumentado de forma considerável entre as mulheres, o que se torna uma grande preocupação para os gestores e um problema de saúde pública. As mulheres possuem diferenças físicas que potencializam os efeitos danosos do uso das substâncias psicoativas, além de sofrerem autoestigma, preconceito e processo de estigmatização pela sociedade. Tal fato requer da equipe de saúde a implementação de ações diferenciadas para esta população específica. Este estudo teve como objetivo analisar a percepção da equipe de saúde de um CAPS AD de uma cidade do interior paulista sobre o seu trabalho desenvolvido, diante da mulher que faz uso problemático de álcool e outras drogas. Trata-se de um estudo de caso, de método qualitativo, realizado no período de novembro de 2013 a março de 2014, com 12 profissionais de saúde de uma equipe de CAPS AD, utilizando-se entrevista semiestruturada, observação participante e, como técnica de análise, a análise de conteúdo temática. O estudo teve como referencial teórico-interpretativo os conceitos de cotidiano e não cotidiano de Agnes Heller. Surgiram três categorias temáticas: desenvolvimento do trabalho assistencial; desenvolvimento do trabalho administrativo e educacional e dificuldades no cotidiano do trabalho com as usuárias mulheres. Os resultados apontaram a valorização das atividades de acolhimento e escuta qualificada pela equipe de saúde, apesar do predomínio de trabalho assistencial direcionado para o público masculino. A reunião de equipe foi uma estratégia de gestão coletiva identificada pelos profissionais de saúde, na dimensão administrativa. No âmbito educacional, o CAPS AD consistiu em cenário prático de ensino-aprendizagem, fortalecendo o processo de formação dos acadêmicos e trabalhadores de saúde. As principais dificuldades consistiram nas condições materiais, ambientais e humanas no CAPS AD, no cotidiano de trabalho. As fragilidades encontradas na organização da rede de atenção psicossocial do município refletiram no desenvolvimento do trabalho destes profissionais, gerando sobrecarga física e emocional. Concluiu-se que, apesar do predomínio de um trabalho pragmático, repetitivo e alienado, os profissionais de saúde conseguiram refletir discretamente sobre o trabalho desenvolvido com o público feminino.

Made available in DSpace on 2015-04-16T14:48:47Z (GMT). No. of bitstreams: 1 arquivototal.pdf: 753666 bytes, checksum: 92b93be44332b807eeb674a45c0c66e0 (MD5) Previous issue date: 2008-06-20 / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior - CAPES / The case study was used in this research work that had the purpose to reach a deeper knowledge about the development and use of the electronic patient record, taking in consideration basically their barriers and challenges. The electronic patient record (EPR) must be understood in its inter-relationship with other organizational actors, such as the Federal Medical Association, Regional Medical Association, representative members of society, in addition to the medical profession, especially physicians and health services providers. In order to accomplish the study objectives an attempt was made to a) use the Activity Theory to understand how the medical practice must be used and applied as a strategy for the development and use of technological tools in the health care field; b) know the evolution of development and use of the patient health record as registered in the literature, c): know, through representatives of CFM, CRM e other representative medical organizations what is the level of their participation and how are they involved and collaborating with the certification of electronic health applications, among other questions. A social and humanist approach to computational information systems was used in this research because it is believed that only through the social involvement and participation of individuals and groups in a process of participative and collaborative development it is possible to reach a technical solution that can have efficacy. The interview and the qualitative content analysis were used for the interpretation and analysis of data that were collected during the research development. / O estudo de caso é utilizado nesta pesquisa com o propósito de se aprofundar o conhecimento sobre o desenvolvimento e uso do prontuário eletrônico, envolvendo, sobretudo, suas barreiras e obstáculos. O prontuário eletrônico do paciente (PEP) deve ser compreendido na sua inter-relação com outros atores, a exemplo do Conselho Federal de Medicina (CFM), Conselhos Regionais de Medicina (CRM s), sociedades de representação, além dos profissionais de saúde, sobretudo os médicos e prestadores de serviços. Para se alcançar este objetivo, foram seguidos tais critérios: a) utilizar a Teoria da Atividade visando compreender como a prática médica deve ser considerada e aplicada como uma estratégia para o desenvolvimento e uso de ferramentas tecnológicas na área de saúde; b): conhecer a evolução do desenvolvimento e uso do prontuário eletrônico do paciente através de uma extensa revisão bibliográfica, c) conhecer através de lideranças do CFM, CRM e órgãos de representação da atividade médica, qual o nível de participação dos médicos e como estão envolvidos e colaborando nas certificações dos projetos de desenvolvimento e aplicações do PEP, entre outras questões. O estudo adotou uma visão mais social e humanista dos sistemas de informação computacionais, pois, só através de um envolvimento social com a participação de indivíduos e grupos em um processo de desenvolvimento participativo e colaborativo pode-se chegar a uma solução técnica eficaz. A entrevista e a analise de conteúdo qualitativa foram utilizadas para a interpretação das informações colhidas durante o desenvolvimento da pesquisa.

Kalprotektin är ett protein som bygger upp 60 % av neutrofila granulocyters granula. Vid inflammationer i tarmen vandrar neutrofila granulocyter ut genom mukosan och följer med faeces ut ur kroppen. Proteinet är kalciumbindande och surt och dessa egenskaper utnyttjas i moderna extraktionskit för att mäta mängden kalprotektin i faeces (F-kalprotektin). Thermofisher är ett företag som utvecklat en metod för analys av F-kalprotektin och den kallas för EliA Extraction kit 2 där Kalprotektin extraheras med hjälp av bufferten i röret och analyseras därefter av Phadia 250. Syftet med studien var att utföra en metodjämförelse mellan två metoder. I den första metoden kommer den rutinmetod som används på laboratoriet användas för att upparbeta faeces. I den andra kommer patienterna som skickar sin faeces direkt samlade i extraktionsrören till analys. Syftet är att jämföra analysresultaten för att se om de är lika. Studien utfördes på 26 vuxna patienter varav 11 var kvinnor och 15 var män. Innan analys av prover analyserades tre kontroller för att kontrollera om metoden för analys av F-kalprotektin fick analyseras. Under studien utfördes fyra olika inom-serie precision på fyra olika patienter med 25 replikat för att beräkna variationskoefficienten (CV). Metodens CV varierade mellan 19 - 27 %. Efter att en reparation på instrumentet utförts analyserades två prover med inom-serie precision och CV blev 8 – 13 %. Metodernas resultat hade stark korrelation (R = 0,9055) och vid beräkning av resultat med Mann-Whitney U-test sågs ingen signifikant skillnad (p = 0,3059). Det fanns dock en del prover som hade stor skillnad på resultatet vilket kan ge fel diagnos/klassning. För att kunna bedöma om den nya metoden kan användas som ett alternativ till rutinmetoden måste en större population analyseras. / Calprotectin is a protein that makes up 60 % of the granules of neutrophilic granulocytes. In inflammation of the intestine, neutrophilic granulocytes migrate out through the mucosa and follow the feces out of the body. The protein is calcium-binding and acidic and these properties are used in modern extraction kits to measure the amount of calprotectin in feces  (F-calprotectin). Thermofisher is a company that has developed a method for analysis of F-calprotectin and it is called EliA Extraction kit 2 which is analyzed by Phadia 250. The purpose of the study was to perform a method comparison between two methods. In the first method, the routine method used in the laboratory will be used to process feces. In the second, the patients who send their feces directly collected in the extraction tubes come for analysis. The purpose is to compare the analysis results to see if they are similar. The study was performed on 26 individuals of which 11 were women and 15 were men. Before analyzing, three controls were analyzed to check the method of analysis of F-calprotectin. A negative check and a positive check as well as a calibration check. During the study, four different within-run precision were performed on four different patients with 25 replicates to calculate the coefficient of variation (CV). The CV of the method varied between 19 – 27 %. After a repair on the instrument was performed, the CV was 8 – 13 %. The results of the methods had a strong correlation (R = 0.9055) and when calculating the results with Mann-Whitney U-test, no significant difference was seen (p = 0.3059). In order to be able to assess whether the new method can be used as an alternative to the routine method, a larger population must be analyzed.