ABSTRACT This study intended to assess the nature and extent of patient counseling practice in a section of Gauteng’s community pharmacies and determine what factors have negative impact on the practice. Designed as a random cross-sectional survey, questionnaire-based engaging 60 pharmacists and 179 customers, it provided a “snapshot” of counseling services in the Johannesburg and Pretoria regions between January 2006 and September 2006. The outcomes measures assessed included the percentage of the actual practicing, the form of communication, number of items covered, and number of counseling steps accomplished. The findings showed about 74% of patients received at least one drug informational item as verbal advice, and an average of 62% of patients received six drug informational items of advice. Supplementary written information was given to 56% of patients some of the time when necessary or by request. The items of advice achieved at high rate were all about drug-instructions for use (>70%). Information about drug action, side effects and non-pharmacological advice occurred at low rate (<50). Significant difference (p<0.05) was observed between the two regions regarding the accomplishment of some items but no difference was noted referring to global counseling performance. Younger pharmacists overtook older pharmacists in performing some items (like telling when the medication begins to work: 53% versus 37%). Differences were also noted between pharmacists and other categories of dispensers with pharmacists proffering a higher level of quality and quantity of advice (e.g. counseling points summarized: 59% versus 30%). Workload, pharmacy type and gender were unrelated to current counseling practice. In conclusion, participating pharmacists showed good knowledge of the SA Gold Standard on counseling and satisfactory performed the counseling points. However, some expressed concern about the difficulty to accomplish some special GPP provisions. Future studies are advice to investigate the implementation of patient counseling from a nationwide sample of community pharmacies if the Professional Body regulating Pharmacy intends mandating counseling.

Thesis (M. Ed.) -- University of Alberta, 2010. / "A thesis submitted to the Faculty of Graduate Studies and Research in partial fulfillment of the requirements for the degree of Master of Education in Counselling Psychology, Department of Educational Psychology, University of Alberta." Title from pdf file main screen (viewed on February 11, 2010) Includes bibliographical references.

Thesis (Ph. D.)--West Virginia University, 2009. / Title from document title page. Document formatted into pages; contains ix, 154 p. Includes abstract. Includes bibliographical references (p. 112-128).

Thesis (MHSc--Health Science) -- Auckland University of Technology, 2005. / Also held in print (viii, 100 leaves, 30 cm.) in Akoranga Theses Collection. (T 616.8914 ROS)

Mémoire (M.Ed.) -- Université du Québec à Chicoutimi, 1987. / Bibliogr. : p. 83-88. Bibliogr. au bas des p. Document électronique également accessible en format PDF. CaQCU

Introduktion: Apotekens riktlinjer har utvecklats från att ha begränsat farmaceuter ideras utdelning av medicin till att ge råd eller erbjuda rådgivning om patientens medicinering. Det är viktigt att farmaceuter ger rådgivning kring patienters medicinering då det ger effektivt behandlingsresultat, ökad följsamhet och minskar konfusion och osäkerhet hos patienten. Studier har visat att den farmaceutiska rådgivningen varierar mycket på apotek. En svensk studie har visat att samtalet mellan farmaceut och patient fokuserar mer på ekonomi och regelverk än att ge farmaceutiskrådgivning. Det har tidigare inte gjorts studier på hur kommunikation samt den farmaceutiska rådgivningen fungerar i mellanöstern. Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka kommunikationen mellan farmaceut och patient på öppenvårdsapotek i Kurdistan, Irak. Kommunikationen kommer att undersökas utifrån hur lång tid patientmötena tar och innehåll. Det som studeras är i vilken utsträckning apotekspersonalen konsulterar patienter samt den information som tillhandahålls till patienterna ur ett farmaceutiskt perspektiv. Metod: En kvantitativ och icke- deltagande observationsstudie där patientmöten observerades utifrån innehåll och tidsmätning av mötet. Observatören bockade avämnen som tas upp under mötet utefter en empirisk fastställd observationsmall. Resultat: 4 apotek deltog i studien och det gjordes sammanlagt 90 observationer varav 85 stycken inkluderades i studien. Apotekmiljön har en negativ påverkan på patientmötena, exempelvis att det saknas ett avskilt ställe för ett privatsamtal medpatienter, bullret i omgivningen och dålig organiserad läkemedel. Den stora delen av den medicinska konsulteringen är information om administrering, lite om läkemedelsverkan och nästan inget om biverkningar. Det icke-medicinska innehållet var frågor om pris och tillgänglighet av läkemedel. Diskussion: Det finns säkert många anledningar för varför kommunikationen inte är fokuserad på konsultering till patienter. En orsak kan vara otillräcklig kunskap bland informatörerna som konsultering kring biverkningar och läkemedels verkan exkluderas i kommunikationen. En annan förklaring kan vara att rådgivningen tar mer tid och at tapoteksägare upplever rådgivning som en dyr tjänst och av den anledningen inteprioriterar sin uppmärksamhet på läkemedelsrådgivning. Försäljningen som uppenbarligen inte ligger i att ge läkemedelsrådgivning till patienterna. Slutsats: Den här observationsstudien visade att mycket lite tid (medeltid 125,5 smin7 s/max 427 s) tillägnas till rådgivning kring patientens medicinering. Läkemedel är en stor behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården av den orsaken borde farmaceutisk rådgivning vara tillgänglig för personer som besöker apotek. Resultatet avden här studien visar att dagens patientmöten på öppenvårdapotek i Kurdistan inte fokuserar på konsultering kring läkemedel. Eventuellt kommer patienten inte få ett nyttigt behandlingsresultat.

Sjuksköterskors kunskap inom hälsorådgivning kan alltid förbättras. En metod att bedriva hälsorådgivning kan vara det motiverande samtalet (MI). Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av det motiverande samtalet vid patientrådgivning. 13 artiklar kvalitetsgranskades och användes i resultatet, där fyra kategorier bildades. I resultatet framkom att hälsa är en viktig del i sjuksköterskors kommunikation med patienter och omfattar en stor del av omvårdnaden. Det framkom dock att kunskap och utbildning till viss del saknades, för att på ett bra sätt kunna hålla en patientrådgivning. MI visade sig vara en bra metod för att bedriva hälsorådgivning och kunde öka sjuksköterskors pedagogiska insikt. Individanpassad information och öppna frågor underlättade för patientens reflektion angående sitt beteende. Att som sjuksköterska stå emot känslan att ta på sig hela ansvaret för patientens beteendeförändring, framstod som svårt men kunde genom MI-utbildning förbättras. Tidsbrist var något som försvårade för sjuksköterskor när de skulle använda MI. Den upplevda tidsbristen påverkade även följsamheten och kontinuiteten, vilka var betydelsefulla vid beteendeförändringen. Många sjuksköterskor upplevde att MI var något all vårdpersonal kunde ha användning för. Fördjupad utbildning, i sjuksköterskeprogrammen och verksamheter, är önskvärt för att kunna förbättra kommunikationsförmågan hos sjuksköterskor. / Nurses’ knowledge of health education can always be improved. A method to conduct health education can be the use of motivational interviewing (MI). The purpose of this study was to describe nurses’ experiences’ of the motivational interviewing during patient counseling. 13 articles were reviewed, quality controlled and used in the result, which formed four categories. The result showed that health is an important part in nurses' communication with patients and covers a large part of the nursing care. It appeared, however, that knowledge and education to some extent were lacking, to in a good way keep a patient counseling. MI is proved to be a good method to carry out health advice and was able to increase nurses' educational insight. Individualized information and open-ended questions facilitated the patient's reflection on their behavior. It appeared to be difficult for the nurse to resist the feeling to assume full responsibility for patient behavior change but could by MI-training be improved. Lack of time was something that made it difficult for nurses when they would use MI. The perceived lack of time also affected the adherence and continuity, which was significant in behavioral change. Many nurses felt that the MI was something all health professionals might have use for. In-depth training, school and business, is desirable in order to improve the communication skills of nurses.

Farmaceuter är den yrkesgrupp med bäst insyn i alla läkemedel en patient tar i öppenvården. En bra kommunikation är oftast avgörande för en bra behandling och kan bidra till att förebygga biverkningar av medicinering och påverka individuella och samhällsenliga beslut som förbättrar hälsan. Specialister bör hjälpa patienter att komplettera sina kunskaper om sjukdomar och läkemedel. Detta förhindrar användning av förvirrande, otydlig och osannolik information som utgör ett hot mot patientens hälsa och till och med livet. I denna litteraturstudie granskades fyra artiklar från databasen OneSearch. Syftet var att undersöka vikten av aktivt lyssnande och dess betydelse vid kommunikation. Resultatet visar att aktivt lyssnande är en viktig komponent i initiala interaktioner och ökar mottagarens uppfattning om att känna sig förstådd, ge större konversationstillfredsställelse och gör samtalspartnern mer socialt attraktiv. Dessutom kan det påverka och vara en bidragande faktor till ökad kompetens inom andra områden inom kommunikation, såsom själveffektivitet och känsla av delaktighet. Det har också påvisats att parafrasering, en teknik inom aktivt lyssnande ger en ökning av den sociala attraktionen för intervjuaren, då en lyssnare som parafraserar erhållet budskap visar större intresse och skapar känsla av sammanhang med en samtalspartner. Aktivt lyssnande kan vara en bidragande faktor till att kunna kommunicera på ett effektivt sätt vilket är nödvändigt för att kunna erbjuda en högkvalitativ rådgivning och sjukvård på apoteket. Slutsatsen är att kommunikation har en meriterande och avgörande roll i farmaceutens arbete. En god kommunikationsförmåga samt lyssnarförmåga, vilka bygger på fullständig uppmärksamhet på vad en person säger. Att lyssna noga samtidigt som intresse visas och inte avbryta är avgörande för att förstå patienten, förmedla information kring läkemedel på ett tydligt och begripligt sätt. Dessutom förbättras patientens följsamhet till läkemedelsbehandling. Studier som använts i litteratursarbetet kan dock inte jämföras fullt ut med varandra, då samma mätmetoder inte har använts. / Pharmacists are the professionals, which have the best insight into all of the drugs a patient takes in outpatient care. They also see more patients in one day than other health care professions. Good communication is often crucial for good treatment and can help prevent the side effects of medication and have an influence on individual and societal decisions thus promoting health. Specialists should help patients supplement their knowledge of diseases and medicines, which prevents the use of confusing, unclear, and improbable information that poses a threat to the patient's health and even life. In this literature study, four articles from the OneSearch database were reviewed. The purpose was to investigate the importance of active listening and its influence on communication. The results showed that active listening is an important component in initial interactions and increases the recipient's perception of feeling understood. Furthermore, active listening leads to greater conversational satisfaction and makes the conversation partner more socially attractive. It can influence and be a contributing factor to increasing other areas of communication such as self-efficacy, and a sense of participation. It was also shown that paraphrasing, a technique in active listening, increases the social attraction for the interviewer, as a listener who paraphrases the received message shows greater interest and creates a sense of connection with the conversation partner. Active listening can be a contributing factor to being able to communicate effectively, which is necessary to be able to offer high-quality advice and medical care at the pharmacy. The conclusion is that communication has a meritorious role in the pharmacist's work. Good communication ability and listening skills that are based on full attention to what a person says and listening carefully while showing interest without interruption are crucial to understand the patient. It helps with conveying information about drugs in a clear and comprehensible way and improve the patient's adherence to drug treatment. Studies used in this literature work can, however, not be fully compared with each other, as different measurement methods have been used.

Abstract The purpose of this study was to describe how patient education is operating in special health care and in primary care and also participants’ experiences of development work on patient education. The aim was to produce information on the implementation of patient education and the factors affecting it and the development of patient counseling between special and primary care nursing staff cooperation. The study consisted of three sub studies. The first study described above, what kind of the surgery patient education was as assessed by nursing staff, and what it is explained. In the second study was described, what kind of patient education was in primary care as assessed by nursing staff, and what it is explained. Furthermore in both studies was described by nursing staff what kind of development proposals they put in. The data was collected using a structured questionnaire (© MR / HK, 2003), from surgical nursing staff (n = 203) and nursing staff working in primary health care (n&#160;= &#160;377). The data was analyzed using basic and multiple variable statistical methods, as well as open questions, the deductive content analysis. The third study described the experiences of nursing staff of development work on patient education. The data was collected by interviewing nursing staff involved in the development (n&#160;= &#160;24) and were analyzed using inductive content analysis. The development work focused on patients’ education on patients with coronary artery disease, diabetic foot ulcers, cancer, joint replacement, stroke, and chronic obstructive pulmonary disease, and it was carried out in primary and special health care nursing staff cooperation. Nursing staff had a good knowledge and skills and attitudes towards patient education were positive and nursing staff was counseling patient-centered and take into account the patient's feelings. Nursing staff should develop patient education methods. Patient education should have more time, equipment, and facilities. Experiences of development work can be described by categories the nature of development work and together we are more effective. The development work is strengthening the know-how, but it requires the participants' motivation and commitment, teamwork skills, openness and mutual respect. Development cooperation increases professional and inter-organizational co-operation, and improves the information flow in the patient care process. The results can be utilized in nursing, nursing education and patient education development. / Tiivistelmä Tutkimuksen tarkoituksena oli kuvata potilasohjauksen toimintaedellytyksiä kirurgisessa erikoissairaanhoidossa ja perusterveydenhuollossa sekä hoitohenkilöstön kokemuksia potilasohjauksen kehittämisestä. Tavoitteena oli tuottaa tietoa potilasohjauksen toimintaedellytyksistä ja siihen vaikuttavista tekijöistä sekä potilasohjauksen kehittämisestä perusterveydenhuollon ja erikoissairaanhoidon hoitohenkilöstön yhteistyönä. Tutkimus koostui kolmesta osatutkimuksesta. Ensimmäisessä osatutkimuksessa kuvailtiin, millaista oli potilaan ohjaus erikoissairaanhoidossa kirurgisen hoitohenkilöstön arvioimana ja toisessa osatutkimuksessa kuvailtiin millaista potilaan ohjaus oli perusterveydenhuollon hoitohenkilöstön arvioimana ja mitkä asiat olivat siihen yhteydessä. Lisäksi kuvailtiin millaisia ehdotuksia hoitohenkilöstö esitti potilasohjauksen kehittämiseksi. Aineisto kerättiin strukturoidulla kyselylomakkeella (© MR/HK, 2003) vuonna 2003 kirurgiselta (n&#160;= &#160;203) ja vuonna 2006 perusterveydenhuollon (n&#160;= &#160;377) hoitohenkilöstöltä ja analysoitiin tilastollisilla perus- ja monimuuttujamenetelmillä sekä avoimien kysymysten osalta deduktiivisella sisällön analyysillä. Kolmannessa osatutkimuksessa kuvailtiin hoitohenkilöstön kokemuksia potilasohjauksen kehittämistyöstä. Aineisto kerättiin vuonna 2007 haastattelemalla kehittämistyöhön osallistunutta hoitohenkilöstöä (n&#160;= &#160;24) ja analysoitiin induktiivisella sisällön analyysillä. Kehittämistyö kohdentui sepelvaltimotautia ja diabeettista jalkahaavaa sairastavien sekä syöpä-, tekonivel-, aivoinfarkti- ja keuhkoahtaumatautipotilaiden ohjaukseen ja se toteutettiin erikoissairaanhoidon ja perusterveydenhuollon hoitohenkilöstön yhteistyönä. Hoitohenkilöstön tiedot ja taidot olivat pääosin hyvää tasoa ja asenteet potilasohjausta kohtaan olivat myönteiset. Hoitohenkilöstö arvioi toteuttavansa ohjausta potilaslähtöisesti ja tunneulottuvuuden huomioiden. Ohjausmenetelmien monipuolisempaan käyttöön olisi kiinnitettävä enemmän huomiota. Kehittämistarpeita oli myös ohjaukseen käytettävissä olevassa ajassa, välineistössä ja ohjaustiloissa. Kokemukset kehittämistyöstä jakaantuivat pääluokkiin kehittämistyön luonne ja kehittämistyön merkitys. Kehittämistyö vahvistaa ohjausosaamista, mutta vaatii osallistujilta motivaatiota ja sitoutumista, yhteistyökykyä, avoimuutta ja keskinäistä arvostusta. Kehittämisyhteistyö lisää ammattilaisten ja organisaatioiden välistä yhteistyötä sekä parantaa tiedonkulkua potilaan hoitoprosessissa. Tuloksia voidaan hyödyntää hoitotyössä, hoitotyön opetuksessa ja potilasohjauksen kehittämistoiminnassa.

Submitted by Cássia Santos (cassia.bcufg@gmail.com) on 2014-10-16T12:49:33Z No. of bitstreams: 2 Tese - Tatyana Xavier Almeida Matteucci Ferreira - 2014.pdf: 2636150 bytes, checksum: 1a4ca1e1b300012b98f2c3c3a52d6449 (MD5) license_rdf: 23148 bytes, checksum: 9da0b6dfac957114c6a7714714b86306 (MD5) / Approved for entry into archive by Jaqueline Silva (jtas29@gmail.com) on 2014-10-20T20:04:21Z (GMT) No. of bitstreams: 2 Tese - Tatyana Xavier Almeida Matteucci Ferreira - 2014.pdf: 2636150 bytes, checksum: 1a4ca1e1b300012b98f2c3c3a52d6449 (MD5) license_rdf: 23148 bytes, checksum: 9da0b6dfac957114c6a7714714b86306 (MD5) / Made available in DSpace on 2014-10-20T20:04:21Z (GMT). No. of bitstreams: 2 Tese - Tatyana Xavier Almeida Matteucci Ferreira - 2014.pdf: 2636150 bytes, checksum: 1a4ca1e1b300012b98f2c3c3a52d6449 (MD5) license_rdf: 23148 bytes, checksum: 9da0b6dfac957114c6a7714714b86306 (MD5) Previous issue date: 2013-12-13 / Background: Although dispensing of medication has been addressed on theoretical models, studies that confirm the impact of this service are still needed. Objective: to describe and evaluate a model of medicine dispensing developed and implemented in a pharmacy in accordance with the parameters of structure, process and outcome. Methods: This was a descriptive, observational and quasi-experimental study performed in a Campus Pharmacy, approved by the Ethics Committee in Research of the Federal University of Goiás under protocol 222/2012. one hundred and four patients attending the dispensing service of the campus pharmacy between 21 January 2013 and 20 April 2013 were included in this quasi-experimental study. The description and assessment of the service was performed in terms of the three parameters: structure, process and outcome, used by Donobedian to evaluate the quality of medical care and adapted by Farris & Kirking to evaluate the quality of pharmaceutical care. The description and assessment of each parameter was performed as recommended by the Ministry of Health of Brazil, international agencies and previous studies. Assessment of knowledge about medicine prescription and adherence, before and after medicine dispensing, was performed by McNemar’s test. Associations between variables were assessed by the Wald test. A p-value <0.05 was considered to be statistically significant. Results: Medicine dispensing improved patient’s knowledge about medications (P<0.05), which was associated with pharmacotherapy complexity (P<0.05). The main problems identified were related to lack of patient’s knowledge regarding their medication (52.9%). Pharmaceutical interventions were mostly performed directly to the patients (86.3%) by verbal (95.4%) and written (68.2%) information, and most of the problems were completely solved (62.7%). Pharmacy service was evaluated as “excellent” or “very good” by more than 70% of patients, and a high level of satisfaction was observed. Improvement of medication adherence, however, was not observed. Conclusion: the medicine dispensing model was able to identify and solve drug-related problems and promote an improvement in patient’s knowledge about medication. / ntrodução: Apesar dos modelos teóricos de serviços farmacêuticos de dispensação de medicamentos existentes, ainda são necessários estudos que comprovem os resultados de sua utilização. Objetivo: Avaliar o serviço de dispensação oferecido aos usuários de uma farmácia segundo os parâmetros de estrutura, processo e resultado. Método: Este foi um estudo descritivo, observacional e quase experimental, desenvolvido na Farmácia de uma instituição pública de ensino superior do estado de Goiás, aprovado pelo Comitê de Ética em Pesquisa da Universidade Federal de Goiás sob o protocolo no 222/2012. Participaram desta pesquisa 104 usuários, atendidos pelo serviço de dispensação no período de 21 de janeiro a 20 de abril de 2013. A descrição e avaliação do serviço foi realizada segundo os parâmetros propostos para avaliação da atenção médica por Donabedian, adaptados por Farris e Kirking para avaliação do cuidado farmacêutico: estrutura, processo e resultados. Os aspectos descritos e avaliados em relação a cada um dos parâmetros foram definidos conforme recomendações dos serviços farmacêuticos do Ministério da Saúde do Brasil, de organizações internacionais e de estudos publicados sobre o tema. Para avaliar se houve diferença significativa do conhecimento sobre a prescrição médica e o comportamento do paciente quanto à adesão ao tratamento antes e após a dispensação foi utilizado o Teste de McNemar, e para avaliar a associação entre as variáveis o Teste de Wald (nível de significância de 5%). Resultados: A dispensação proporcionou melhora do conhecimento do paciente sobre os medicamentos (p<0,05). A melhora do conhecimento do paciente sobre os medicamentos demonstrou-se associado à complexidade da farmacoterapia(p<0,05). Foram identificados majoritariamente problemas relacionados à falta de condições do paciente em utilizar o medicamento (52,94%). As intervenções farmacêuticas foram realizadas predominantem ente junto ao paciente (86,27%) através do fornecimento de informações verbais (95,4%) e escritas (68,2%) e,em sua maioria, o problema que originou a intervenção foi totalmente resolvido (62,75%). Observou-se alta satisfação do paciente com o serviço sendo todos os aspectos avaliados classificados como excelente ou muito bom por mais de 70% dos pacientes. Não foi observada melhora no comportamento quanto a adesão ao tratamento. Conclusão: O serviço foi capaz de identificar e resolver os problemas relacionados ao medicamento e contribuiu para a melhoria do conhecimento dos pacientes relativo aos medicamentos utilizados.