Bakgrund Palliativ vård syftar till att lindra och förebygga lidande, det är en vårdform som fokuserar på att förbättra och bibehålla människors livskvalitet i slutet av livet. Att känna igen personers behov i ett tidigt skede kan man ge vård av bättre kvalitet. Alla människor som är i behov av palliativ vård ska få tillgång till det. Delaktighet innebär att patienter får en chans att främja sin hälsa, stärka sin autonomi samt använda sina egna resurser. Det har visat sig att ett aktivt patientdeltagande kan vara till sin fördel, därför är det relevant att insamla mer kunskap om patienters erfarenheter för att sedan kunna använda sig av det utifrån ett hälsofrämjande perspektiv. Syfte Syftet var att belysa patienters erfarenheter av delaktighet vid palliativ vård. Metod Metoden till denna studie var en icke-systematisk litteraturöversikt. Det inkluderades 15 vetenskapliga artiklar med mixad metod, kvalitativ och kvantitativ design. Databaserna som användes var CINAHL och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. För att slutligen sammanställa resultatet användes en integrerad dataanalys. Resultat Två huvudkategorier identifierades i studiens resultat: Positiva erfarenheter av delaktighet och Negativa erfarenheter av delaktighet. Positiva erfarenheter av delaktighet delades upp i tre underkategorier som var god kommunikation, ökat välbefinnande och förtroende och trygghet. Även negativa erfarenheter delades upp i tre underkategorier som var känna sig förbisedd, känsla av meningslöshet och bristande information. / Background Palliative care aims to ease and prevent suffering, it is a form of care that focuses on improving and maintaining people’s quality of life. If people’s needs are recognized at an early stage, better quality of care can be provided. All people in need of palliative care must get access to it. Participation means that patients get a chance to promote their health, strengthen their autonomy and use their own resources to do it. It has been shown that active patient participation can be beneficial, therefore its relevant to gather more knowledge about patients experiences to then be able to use it from a health promoting perspective. Aim The aim of this study was to highlight patients’ experiences of participation in palliative care. Method The method of this study was a non-systematic literature review. 15 scientific articles with mixed method, qualitative and quantitative design were included. The databases used were CINAHL and PubMed. The articles have been quality reviewed based on Sophiahemmet University´s assessment tool for scientific classification and quality. To finally compile the results, an integrated data analysis was used. Results Two main categories were identified in the study results: Positive experiences of participation and Negative experiences of participation. Positive experiences of participation were divided into three subcategories which were good communication, increased well-being and trust and confidence. Negative experiences were also divided into three subcategories which were feeling overlooked, sense of meaninglessness and lack of information. Conclusions The result showed the importance of a person-centered approach of participation in palliative care. It emerged that increased participation led to improved quality of life for the patients. As a health care professional, it is important to work person-centered because every situation and every patient is unique. Shared decision-making generally increased the sense of participation in palliative care.

Syfte: Att utifrån litteratur beskriva upplevelser av palliativ vård hos patienter med obotlig cancer och som vårdas på hospice eller inom den slutna vården, samt att utifrån litteraturen belysa vad dessa patienter anser att en god palliativ vård innefattar. Metod: Beskrivande litteraturstudie baserad på 14 artiklar sökta i databaserna Cinahl, PubMed, PsycInfo och via manuell sökning. Resultatet av analysen sammanställdes i 5 huvudkategorier innehållande 23 underkategorier. Huvudresultat: Patienterna upplevde att en adekvat smärtlindring utan förbehåll och dröjsmål var det viktigaste i den palliativa vården. En god kommunikation och interaktion mellan sjuksköterskan och patienten låg till grund för att en god vård skulle kunna utvecklas. Tillit till sjukvårdspersonalens kompetens och förmågor hade avgörande betydelse för patienternas upplevelse av trygghet. Autonomi hade en central roll för patienterna då delaktighet i vården skapade känsla av kontroll och mening. Miljön på hospice bidrog till att patienterna förlorade sin identitet. Att finna mening med sitt lidande bidrog till att patienterna succesivt accepterade sin situation och kunde finna frid i sin vetskap om det oundvikliga.   Slutsats: Den mellanmänskliga kommunikationen och sjuksköterskans kompetens har nyckelroller för patienternas upplevelse av god palliativ vård. Mer forskning krävs för att möta det växande behovet av kvalificerad palliativ vård. / Purpose: The purpose of this study was to describe the experiences of terminal cancer patients’ receiving palliative care in hospice or in an in-patient care unit, and illuminate what these patients believe that good palliative care involves. Method:  The Literature study had a descriptive design and was based on 14 scientific articles that were retrieved from the databases Cinahl, PubMed, PsycInfo and by manual search. The results of the analysis were compiled into 5 categories containing 23 subcategories. Main Result: Patients experienced that the issue of most importance in palliative care was to obtain adequate pain relief without reservation or delay. Good communication and interaction between the nurse and the patient was the basis for good health care to be developed. Trust in health professionals' skills and abilities were essential to patients' perceptions of security. Autonomy was central for the patients’ participation in their health care, and it created a sense of control and meaning. The environment at the hospice had a negative impact on the patients’ self-image and made them lose their identity. Finding meaning in their suffering helped the patients gradually to accept their situation in order to find peace in their knowing of the inevitable. Conclusion: The interpersonal communication and nursing skills is of crucial importance for patients' perceptions of good health care. More research is needed to meet the growing request of qualified professional palliative care.

Bakgrund: Patienters återhämtning påverkas av möte med sjuksköterskor, symtom, behandling, biverkningar och vårdrelation. Sjuksköterskors profession utgår ifrån att arbeta med individanpassad vård och det innebär att varje patient bör behandlas unikt och vårdas efter patientens omvårdnadsbehov. Syftet: Syftet var att beskriva kvinnliga patienters upplevelser av stöd från sjuksköterskor vid återhämning av bröstcancer. Metod: En systematisk litteraturstudie med tio vetenskapliga artiklar som analyserades utifrån Evans analysmetod. Resultat: Resultatet visade på två huvudteman och fyra subteman. Det första temat, uppmuntran till återhämtning och tillhörande subteman var: stödets betydelse och motivationens betydelse. Andra temat var: ge information om sjukdomen och tillhörande subteman var: förmedla muntlig information och förmedla skriftlig information. Slutsats: Patienters upplevelser av stöd från sjuksköterskor vid återhämtning av bröstcancer berodde på att patienter fick den vård som de var i behov av vilket innebar att ett vänligt förhållande mellan patienter och sjuksköterskor skapades. Det gjorde att patienter kunde lita på sjuksköterskor genom att patienterna sökte efter trygghet och säkerhet. Detta resulterade till att patienterna kunde uppnå återhämtning med hjälp av stöd från sjuksköterskorna. / Background: Patients' recovery is affected by meeting with nurses, symptoms, treatment, side effects and relationship of care. The nursing profession is based on working with personalized care and this means that each patient should be treated uniquely and cared for according to the patient's nursing needs. Aim: The aim was to describe female patients' experiences of support from nurses in the recovery of breast cancer. Method: A systematic literature study with ten scientific articles that were analyzed based on Evans' analysis method. Results: The results showed two main themes and four subthemes. The first theme, recovery encouragement and associated sub-themes were: the importance of support and the importance of motivation. The second theme was to provide information about the disease and associated sub-themes were: convey oral information and convey written information. Conclusion: Patients' experiences of support from nurses in recovering from breast cancer were due to patients receiving the care they needed, which meant that a friendly relationship between patients and nurses was created. This allowed patients to trust nurses by seeking safety and security. This result led to patients being able to achieve recovery with the help of the support of the nurses.

Bakgrund: Dödshjälp är en behandling som har införts i flera länder. Det är viktigt att förstå olika modeller och definitioner för dödshjälpen samt likheter med palliativ vård, för att kunna förstå sjuksköterskors inställningar till dödshjälp.   Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors inställningar till dödshjälp. Metod: Studiens metod var en litteraturöversikt som grundades på tio vetenskapliga kvalitativa och kvanitativa artiklar. Sökning av artiklar utfördes i två databaser, Cinahl Complete och PubMed. Därefter bearbetades artiklarna och analyserades enligt Fribergs fyra analys steg, vilket resulterade i tre teman.   Resultat: I resultatet presenterades tre huvudteman; Positiva upplevelser och attityder till dödshjälp, Negativa upplevelser och attityder till dödshjälp samt Sjuksköterskors inställningar till patientens självbestämmande och autonomi.   Sammanfattning: Resultatet i denna litteraturstudie påvisar att sjuksköterskors inställningar påverkas på positivt och negativt sätt och detta beror på olika faktorer som sjuksköterskors religiösa övertygelser, patientens autonomi och självbestämmande och lagen. Ämnet om dödshjälp är etiskt och har stor vikt för hela samhället och därför riktlinjer och regler behöver utvecklas. / Background: Euthanasia is a treatment that has been introduced in several countries. It’s important to understand different models and definitions of euthanasia as well as similarities with palliative care, in order to be able to understand nurses' views to euthanasia. Aim: The purpose was to shed light on nurses' attitudes to euthanasia. Method: The study method was a literature review based on ten scientific qualitative and quantitative articles. Article search was performed in two databases, Cinahl Complete and PubMed. Then the articles were processed and analyzed based on Fribergs four steps, which resulted in three themes. Results: The results presented three main themes; Positive experiences and attitudes to euthanasia, Negative experiences and attitudes to euthanasia and Nurses' attitudes to the patient's self-determination and autonomy. Summary: The results of this literature study show that nurses’ views are affected in a positive and negative way and this is due to various factors such as nurses' religious beliefs, the patient's autonomy and self-determination and the law. The subject of euthanasia is ethical and of great importance to the whole of society, and therefore guidelines and rules need to be developed for everyone's sake.

Bakgrund: Diabetes är ett folkhälsoproblem som ökar kraftigt i världen. 90% avbefolkningen som har diabetes har diabetes Mellitus typ 2 i världen. Orsaken är låg fysisk aktivitet, dåliga levnadsvanor, tobaksanvändning, övervikt och ärftlighet. Diabetes mellitus typ 2 kan medföra olika komplikationer såsom hjärt-kärlsjukdomar, högt blodtryck och amputation samt njurskador. Personerna som lever med diagnosen behöver balanserad blodsockernivå och rätt behandling för att undvika komplikationer. För att patienten ska få rätt behandling är det viktigt för sjuksköterska att tillämpa personcentrerad vård. Syfte: Att beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med diabetes mellitus typ 2. Metod: Litteraturöversikten omfattade 10 vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed och CINAHL Complete som besvarade syftet. Dataanalys utfördes med hjälp av Fribergs analysmodell. Resultat: Resultatet delades upp i 5 huvudteman: att leva med förändringar och begränsningar i vardagen, Att anpassa sig till en ny kost, Att lära sig leva med en förändrad kropp, att hantera egna känslor och andras attityder och att ha begränsad kunskap. Sammanfattning: Sammanfattningsvis har litteraturöversikten påvisat att diabetes mellitus typ 2 är en folkhälsosjukdom som kan orsaka en rad olika komplikationer som väcker känslor som oro och rädsla hos patienten. Behandlingen kräver att patienten är villig att hantera sin egenvård och utföra livsförändring som är ett väldigt svårt och krävande moment. Patienten behöver stöd och kunskap från sjuksköterskan för att kunna hantera sin vård. Personer som lever med diabetes mellitus upplever att de är oroliga och rädda för framtida komplikationer, att de i många fall inte har kunskap om hur de ska hantera sin sjukdom samt att sjukdomen förändrar och begränsar vardagen. / Background: Diabetes is a public health problem that is increasing rapidly in the world. 90% of the population with diabetes have diabetes mellitus type 2. The cause of diabetes mellitus type 2 is low physical activity, bad lifestyle, tobacco use, overweight and hereditary. Diabetes causes many complications such as cardiovascular disease, high blood pressure and amputation as well as kidney damage. People living with this diagnosis need a balanced blood sugar level and the right treatment to avoid complications that may occur. For the patient to receive the right treatment, it is important for the nurse to apply person-centered care and the patient's perspective. Aim: To describe adults' experiences of living with type 2 diabetes mellitus. Method: The literature review applied 10 scientific articles from the databases PubMed and CINAHL Complete that answered the purpose. Data analysis was performed using Friberg's analysis model. Results: The results were divided into 5 main themes: Living with changes and limitations in everyday life, adapting to a new diet, learning to live with a changed body, dealing with one's own feelings and the attitudes of others and having limited knowledge. Conclusion: In summary, the literature review has shown that diabetes mellitus type 2 is a public health disease that can cause a variety of complications that arouse emotions such as anxiety and fear in the patient. The treatment requires that the patient is willing to manage their self-care and perform a life change that is a very difficult and demanding step. The patient needs support and knowledge from the nurse to be able to manage their care. People living with diabetes mellitus type 2 experience that they are worried and afraid of future complications.

Bakgrund Delirium är ett tillstånd som drabbar många patienter inom intensivvården.Patienters upplevelse och beskrivning av tillståndet kan ge ökad förståelse hur man ska bemöta patienter med delirium. Syftet Syftet med denna studie är att beskriva patienternas upplevelse av delirium under intensivvård. Metod En litteraturstudie med hjälp av en systematisk ansats. Artiklar söktes i databaser PubMed och Cinahl, där begränsades sökande till år 2011-2021, artiklar skrivna på engelska, tillgång till abstrakt och fulltext. Artiklarna söktes under perioden januari 2021 till april 2021. Kvaliteten på artiklarna granskades med hjälp av Evans. Resultat Sex artiklar som inkluderas i studien analyserades. Artiklarna beskriver hur patienten upplever deliriet under intensivvården, både positiva och negativa upplevelser. Sällsynt att deliriet som en skräckupplevelse, utan mer som en verklighet utan förankringpunkt och att patienten befinner sig i en situation med lösryckta händelser. Slutsats Delirium är en unik personlig upplevelse. Alla intensivvårdspatienter kan drabbas av delirium. Medvetenheten av delirium hos intensivvårdspatienter ger tryggare patientvård och ökad patientsäkerhet. Ökad svårighetsgraden av delirium ger ökad riskt för mortaliteten under intensivvårdstiden. Studien ger en inblick om hur patienter upplever och uppfattar delirium. Uppfattningen om hur patienterna upplever delirium, kan hos sjuksköterskor och annan vårdpersonal ge en ökad förståelse för deliriumsyndromet.

Lindgren, J & Nielsen, H. God omvårdnad sett ur patientens perspektiv. En enkät-undersökning. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2008.Omvårdnad är ett av sjuksköterskans huvudsakliga arbetsområden och ett viktigt forskningsområde. För sjuksköterskan är kunskap om vad patienter uppfattar som god omvårdnad viktig då det gör sjuksköterskan bättre rustad att bemöta dem på ett adekvat sätt. Flera kvalitativa studier har gjorts för att kartlägga patienters upp-fattning om vad god omvårdnad innebär. Syftet med denna studie är att, med hjälp av en enkätundersökning vid två avdelningar, undersöka patienters uppfattning om vad god omvårdnad är. Studien genomfördes på universitetssjukhuset MAS i Malmö. Resultaten från de tidigare studierna delades in i sex kategorier och for-mulerades som enkätfrågor. Inga signifikanta resultat erhölls i denna studie, p g a ett för begränsat underlag. Noterbart är dock tendensen att patienterna värderar professionell kompetens högst av allt medan delaktighet tycks betyda mindre för dem. Även behov av information till anhöriga framkom. Det behövs mer forsk-ning på området för att kunna utröna om resultaten av den tidigare forskningen är generaliserbar. / Lindgren, J & Nielsen, H. God omvårdnad sett ur patientens perspektiv. En enkät-undersökning. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2008.Omvårdnad är ett av sjuksköterskans huvudsakliga arbetsområden och ett viktigt forskningsområde. För sjuksköterskan är kunskap om vad patienter uppfattar som god omvårdnad viktig då det gör sjuksköterskan bättre rustad att bemöta dem på ett adekvat sätt. Flera kvalitativa studier har gjorts för att kartlägga patienters upp-fattning om vad god omvårdnad innebär. Syftet med denna studie är att, med hjälp av en enkätundersökning vid två avdelningar, undersöka patienters uppfattning om vad god omvårdnad är. Studien genomfördes på universitetssjukhuset MAS i Malmö. Resultaten från de tidigare studierna delades in i sex kategorier och for-mulerades som enkätfrågor. Inga signifikanta resultat erhölls i denna studie, p g a ett för begränsat underlag. Noterbart är dock tendensen att patienterna värderar professionell kompetens högst av allt medan delaktighet tycks betyda mindre för dem. Även behov av information till anhöriga framkom. Det behövs mer forsk-ning på området för att kunna utröna om resultaten av den tidigare forskningen är generaliserbar.