Bakgrund: Det blir allt vanligare att patienter opereras i vaket tillstånd med hjälp av regionalanestesi och detta har visat sig ge bättre återhämtning efter operationen. Det finns dock kunskapsluckor om hur dessa patienter upplever situationen i den intraoperativa fasen då till exempel miljön kan ge många olika sinnesintryck. Det är bland annat operationssjuksköterskans ansvar att tillsammans med operationsteamet se till att patienten upplever ett gott välbefinnande under pågående operation. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att vara vaken under operation. Metod: En litteraturstudie baserat på kvalitativa samt kvantitativa artiklar valdes för att ge en överblick över samtida forskningsartiklar inom detta område. Artiklarna analyserades utifrån Evans innehållsanalys. Sjutton artiklar valdes där majoriteten blev kvalitativa artiklar då syftet handlar om upplevelser. Resultat: Resultatet påvisar att patienten önskar få information både före och under pågående operation för att minska oron, ångesten samt smärtan. Det hjälpte även att hålla någon i handen för att minska oron och ångesten. Musik kan även vara en hjälpande faktor för patienten att slappna av samtidigt som vissa kände att de tappade kontrollen om de fick lyssna på musik. För att patienten skulle känna sig delaktig visade resultatet att det var viktigt att etablera en god kommunikation. Slutsats: För att kunna ge god omvårdnad till de patienter som opereras i vaket tillstånd krävs det att operationssjuksköterskan ser patienten som en unik individ och får tid att anpassa sin omvårdnad för att säkerställa god vård.

Smärta är det vanligaste symtomet till följd av obotlig cancersjukdom och inverkar på patientens livskvalité och välbefinnande i livets slutskede. Smärtan kan upplevas både som fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt lidande. En god palliativ vård har som mål att lindra patientens lidande utefter dennes individuella behov och därigenom förbättra patientens livskvalité. Många sjuksköterskor upplever att cancersmärtan är svårbehandlad och kan känna en hjälplöshet när de inte lyckas lindra patientens smärta och lidande. En sammanställning av tidigare kvalitativa artiklar analyserades utefter Fribergs modell. Studiens resultat redogörs i ett huvudtema, Att leva med smärta, med fyra underteman. Patienter upplever smärtan till följd av cancer som ett hinder för vardagliga aktiviteter såväl som upplevelsen av beteende- och relationsförändringar. Dessutom framkommer det att cancersmärtan påminner patienten om sin obotliga cancersjukdom vilket skapar tankar kring livet, framtiden och döden. Sjuksköterskan har en betydande roll för upplevelsen av smärta hos patienten i sitt förhållningssätt och bemötande. Med hjälp av denna studie kan patienters upplevelse av smärta vid obotlig cancer i ett palliativt skede studeras och därmed bidra till ökad kunskap om fenomenet. Denna kunskap kan således användas till att lindra dessa patienters smärta och lidande vilket kan förbättra deras livskvalité i livets slutskede.

No description available.

Bakgrund: ALS är en förkortning av amyotrofisk lateralskleros som är en obotlig neurologisk sjukdom som angriper de nervceller i ryggmärgen och hjärnan som styr musklernas rörelse. Sjukdomen leder till förlamning och slutligen döden. Syftet: Att belysa patienters upplevelse av att leva med ALS. Metod: En litteraturstudie har genomförts. Olika kombinationer av MeSH-termer användes vid sökning i databaserna Cinahl, PsycInfo och PubMed. Totalt har arton vetenskapliga artiklar värderats och klassificerats. Resultat: Patienter känner ofta skuld och oro då de förlorar kontrollen över sin kropp och blir beroende av hjälp, de upplever sig då som en börda både psykiskt, fysiskt och ekonomiskt. Diskussion: Patienter med ALS kan känna livskvalitet även fast de har en obotlig och dödlig sjukdom, det som bringar detta är stöd från familj och vänner. Slutsats: Det är viktigt att sjuksköterskor reflekterar över sjukvårdens sätt att bemöta dessa patienter, det kan bidra till positiva förändringar och gör att vårdpersonal känner sig trygg i sin roll.

Bakgrund: Transplantation är sista utvägen vid organsvikt där all annan behandling är otillräcklig. När ett organ slutar fungera väcks svåra känslor hos den drabbade individen, känslor förorsakade av sjukdom och känslor som kötiden skapar då det råder en stor brist på organ och vävnader. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienternas upplevelse av att vänta på en organtransplantation. Metod: En litteraturstudie med en kvalitativ ansats har genomförts. Sju vetenskapliga artiklar analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Efter analys framkom tre huvudkategorier som beskriver patientens upplevelse av att vänta på en organtransplantation: Förluster, Storm av känslor och Hantera väntan. Slutsats: Det är viktigt att uppmärksamma patientens speciella livssituation i samband med att vänta på en organtransplantation. För att stödja och lindra patientens lidande i deras upplevelse av att vänta på ett organ krävs en god professionell vårdande relation.

<p><em>Bakgrund:</em> Transplantation är sista utvägen vid organsvikt där all annan behandling är otillräcklig. När ett organ slutar fungera väcks svåra känslor hos den drabbade individen, känslor förorsakade av sjukdom och känslor som kötiden skapar då det råder en stor brist på organ och vävnader.</p><p><em>Syfte:</em> Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienternas upplevelse av att vänta på en organtransplantation.</p><p><em>Metod:</em> En litteraturstudie med en kvalitativ ansats har genomförts. Sju vetenskapliga artiklar analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.</p><p><em>Resultat:</em> Efter analys framkom tre huvudkategorier som beskriver patientens upplevelse av att vänta på en organtransplantation: <em>Förluster</em>, <em>Storm av känslor</em> och <em>Hantera väntan</em>.</p><p><em>Slutsats:</em> Det är viktigt att uppmärksamma patientens speciella livssituation i samband med att vänta på en organtransplantation. För att stödja och lindra patientens lidande i deras upplevelse av att vänta på ett organ krävs en god professionell vårdande relation.     </p>

Bakgrund : Lungcancer är en av de största orsakerna till dödsfall av cancer i världen, både hos män och kvinnor. Lungcancer orsakas främst av tobaksrök. Hälften av patienterna som diagnostiserats med lungcancer globalt avlider inom ett år efter diagnosen och för 5 års överlevnad är det cirka 17 procent. Syftet var att belysa patienters upplevelse av livskvalitet vid lungcancer. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie som omfattade 10 artiklar, varav 3 kvantitativa och 7 kvalitativa. Innehållsanalys användes för att analysera artiklarna. Resultat: Resultatet visade på att patienters upplevelse av livskvalitet relateras till följande 5 kategorier: Leva med skam och skuldkänslor, Leva med social isolering, Intimitet och sexuell påverkan, Att ta tillvara på tiden, Leva med ångest, oro och rädsla i samband med symtom, vilket beskriver upplevelsen av livskvalitet vid lungcancer. Huvudsakligt resultat är att patienterna upplevde skam, skuldkänslor samt att de orsakat sin egen sjukdom på grund av att själva valt att röka. Patienterna upplevde en försämrad livskvalitet och social isolering på grund av sjukdomens symtom. Slutsats: Patienter med diagnosen lungcancer upplevde försämrad livskvalitet på grund av symtombörda som bidrog till social isolering, ångest, oro och rädsla för den tid som var kvar av livet. Patienterna upplevde en försämrad livskvalitet på grund av att sjukdomen var förknippad till rökning vilket bidrog till känslor av skam och skuld. De upplevde skam vid samordning med vårdpersonal och att deras vård skulle påverkas. Trots den negativa prognosen fanns det patienter som upplevde att de fick ett nytt perspektiv av livet och valde att ta tillvara på den tid de hade kvar.

Bakgrund: Amyotrofisk lateral skleros (ALS) är än så länge en obotlig sjukdom som årligen drabbar omkring 250 personer i Sverige. Sjukdomen innebär ett successivt försvagande och förtvining av kroppens muskler då nervcellerna som styr musklerna dör. Den som drabbas avlider oftast inom fem år.  Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelse av att leva med Amyotrofisk lateral skleros (ALS).  Metod: Kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats och manifest innehållsanalys baserad på fem självbiografier, skrivna 2004–2019, av personer med ALS. Resultat: Tre kategorier med tillhörande sex underkategorier utkristalliserades. Kategorierna inkluderade Maktlöshet med tillhörande underkategorier Orättvisa och skuld och Beroende av omgivning.Mental påverkan med tillhörande underkategorierSvårt att acceptera och Rädslan att lämna. Hoppet är det sista som lämnar med tillhörande underkategorier Viljan att leva och Livskvalité trots sjukdom.  Slutsats: Studiens resultat visade att patienterna med ALS upplevde olika känslor kring deras sjukdom. De upplevde både sorg och frustration över att behöva vara beroende av omgivningen men samtidigt en tacksamhet och lycka i de små stunderna i vardagen. Stödet från familj var viktigt för att uppleva mening och livskvalité.

Sjuksköterskor vårdar vanligen patienter med urinvägskateter, oavsett om arbetet sker i region-, län- eller primärsjukvården. Urinvägskateter är en medicinsk behandling som behövs av flera olika anledningar. Behandlingen påverkar patientens livsvärld både positivt och negativt. Behandlingen medför risker och kan orsaka flera komplikationer, därför är det viktigt att behandlingen startas med rätt indikation. Urinvägsinfektion, UVI, är den vanligaste vårdrelaterade infektionen och i de flesta fall har patienten urinvägskateter. Det finns risk för komplikationer efter avslutad behandling. Studier visar att det finns bristande kompetens och osäkerhet bland sjuksköterskor i att bemöta patienter med urinvägskateter. Det kan leda till att patienten inte vågar prata om sina tankar och känslor, som i sin tur kan utsätta patienten för ett onödigt lidande. Studiens syfte är att utforska patientens upplevelse av att ha långvarig urinvägskateter. Metoden som använts i studien är en allmän litteraturöversikt. Totalt granskades åtta vårdvetenskapliga artiklar, i de valda artiklarna framkom fyra subteman: patientundervisning, kommunikationsbrist, hinder respektive resurser i vardagen och förändrad kroppsbild. Två huvudteman skapades: betydelsen av kunskap och information samt patientens förändrade livsvärld. I diskussionen har vi valt att vidare fokusera på dessa områden: kommunikation och dess påverkan på vårdkvalitet, undervisning och dess betydelse i den förändrade vardagen och sjuksköterskans ansvar att främja välbefinnande.

Svårläkta bensår är ett tillstånd som drabbar många personer i Sverige och i världen. De flesta personer är mellan 75 och 80 år gamla. Att leva med svårläkta bensår kan vara ansträngande på grund av symtom såsom smärta, lukt och sårsekretion. Patientens hälsa och livskvalitet påverkas individuellt och i olika grad. Konsekvenserna i patientens dagliga liv verkar mest vara av fysisk karaktär och orsakad av smärta. Men hälsotillståndet kan också påverka patientens mentala hälsa och sociala liv med till exempel känslor av skam och social isolering. Patientens symtom behandlas i första hand både omvårdnadsmässigt och farmakologiskt för att minska lidandet. Men främst av allt behöver patienten stöd från sjukvården och särskilt från sin sjuksköterska. Att sjuksköterskan och patienten samarbetar under goda förutsättningar är av vikt för att nå sårläkning. Andelen patienter med svårläkta bensår beräknas öka i framtiden till följd av ökad mängd som blir äldre. Denna litteraturöversikts syfte var att belysa vuxna patienters upplevelse av det dagliga livet i samband med svårläkta bensår samt betydelsen av vårdgivarens roll med hjälp av elva kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar. Studien avser att skapa en översikt över befintlig kunskap och forskning inom detta område. Resultatet presenteras i fyra huvudkategorier och nio underkategorier. Studiens resultat visar att vuxna patienter som lever med svårläkta bensår drabbas av symtom, inskränkt fysisk aktivitet, social begränsning och tillståndet leder många gånger till långvarig kontakt med vården. I diskussionsdelen diskuteras vikten av fysisk aktivitet för att uppleva hälsa men också människans behov av sammanhang och betydelsen av ett gott vårdbemötande för att öka livskvaliteten.