Bakgrund Utformningen av miljön i akutsjukvården leder till svårigheter att tillvarata patientens integritet. Lyhördhet krävs från sjuksköterskans sida gällande att ge en individanpassad omvårdnad utifrån patientens egna preferenser och kultur. Integritet har flera dimensioner och innefattar personlig, psykisk och fysisk integritet. Integritet är kopplat till människans upplevelse av värdighet och egenvärde. Individens etiska hållning kan skapa en medvetenhet om andra människors värdighet. En grundläggande aspekt inom omvårdnad är att tillvarata patientens värdighet och därmed autonomi. Syfte Syftet med litteraturöversikten var att belysa patientens upplevelse av integritet inom akutsjukvård. Metod Designen till denna studie var en litteraturöversikt som omfattar vetenskapliga artiklar. Dessa har tagits fram genom databassökning. Sökningar avgränsades till CINAHL och PubMed. Resultatet baseras på 17 artiklar för granskning och analys. Av de 17 artiklarna var sju av kvalitativ design, sju av kvantitativ design medan tre var mixstudier. Artiklarna kvalitetsgranskades sedan enligt Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. Dataanalysen genomfördes med hjälp av en integrerad analysmetod. Resultat Resultatet visade på att patientens upplevelse av integritet var beroende av miljöfaktorer, sjuksköterskans förhållningssätt i vårdrelationen samt sjuksköterskans förmåga att tillämpa integritetsskyddande beteenden. Miljöfaktorer och sjuksköterskans förhållningssätt var avgörande för att upprätthålla patientens värdighet. Slutsats Slutsatsen blev att integritet är ett kontextberoende fenomen. Integritet anses vara personbunden samt att den kan avgöras av människans kultur. Kunskap och reflektion hos sjuksköterskan gällande integritetsskyddande beteenden hade en central roll för att patientens integritet skulle bibehållas. Värdighet och därmed autonomi kunde upplevas av patienterna när integriteten tillvaratagits. / Background The design of the environment in emergency care leads to difficulties in safeguarding the patient's privacy. Responsiveness is required from the nurse's side to provide individualized care based on the patient's own preferences and culture. Privacy has several dimensions and includes personal, psychological and physical privacy. Privacy is linked to the human experience of dignity and intrinsic value. The individual's ethical stance can create an awareness of other people's dignity, something that is changeable throughout life. A fundamental aspect of nursing care is to protect the patient's dignity and thus autonomy. Aim The purpose of this literature review was to illustrate the patient experience of privacy in emergency care. Method The design for this study was a literature review covering scientific articles. These have been developed through database search. Searches were separated into CINAHL and PubMed. The result is based on 17 articles for review and analysis. Of the 17 articles, seven were of qualitative design, seven of quantitative designs while three were of both qualitative and quantitative design. The articles were then quality-reviewed according to Sophiahemmet University's assessment dossier. The data analysis was carried out using an integrated analytical method. Results The results consisted of that the patient ́s experience of privacy depended on environmental factors, the nurse ́s approach in the care relationship and the nurse ́s ability to apply privacy-protection behaviors. Environmental factors and the nurse's approach were crucial to maintaining the patient's dignity. Conclusions The literature review highlights privacy as a context-dependent phenomenon. Privacy is considered to be person bound and can be determined by human culture. The knowledge and reflection of the nurse regarding privacy behaviors had a central role in maintaining the patient's privacy. Dignity and thereby autonomy could be experienced by the patients when the privacy was exploited.

Stroke drabbar varje år ca 25 000-30 000 människor i Sverige och är den tredjevanligaste dödsorsaken. Det är ofta förödande att drabbas, både för patienten ochför de anhöriga. Som sjuksköterska bidrar man med stöd och har en betydande rollunder rehabiliteringstiden. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysade strokedrabbades situation och undersöka hur dessa patienter kan stödjas.Frågeställningarna var: Hur upplever en patient som drabbats av stroke sinsituation ca ett år efter insjuknandet? På vilket sätt kan sjuksköterskan undervårdtiden bemöta och stödja patienter som drabbats av stroke? Metod:Litteraturstudien bygger på nio kvalitativa studier och en som är kombineradkvalitativ och kvantitativ. Resultat: Resultatet redovisas utifrån frågeställningarnaoch delas in i underkategorier och teman. / Stroke strikes around 25 000-30 000 people in Sweden every year and it is thethird most common cause of death. It is usually devastating, both for the patientand the relatives. As a nurse you contribute with support and you have animportant role during the time of rehabilitation. Purpose of this study was toilluminate the situation of a patient hit by a stroke and to investigate how thesepatients can be supported. Questions were: How does a patient hit by a strokeexperience his situation approximately one year after the event. In witch way canthe nurse support and meet the patient during the stay at the hospital? Method:This literature review was based on nine qualitative studies and one study thatcombine qualitative and quantitative methods. Result: The result is presented onthe basis of the questions and is divided into subcategories and themes.

Bakgrund: Cancer är en folksjukdom över hela världen. Cancer orsakar smärta och lidande hos patienter. Mer än 50% av vuxna patienter med cancerdiagnos lider av cancer-relaterad smärta. Brist på information om cancersmärta, tidsbrist och kunskapsbrist hos sjuksköterskor om cancer-smärta ökar den cancer-relaterade smärtan hos patienter. Sjuksköterskor har en central roll för omvårdnad vid behandling av cancer-relaterad smärta. Därav är det nödvändigt för sjuksköterskan att besitta kunskap om cancersmärta, skapa tid och förståelse för patienter om deras subjektiva upplevelse av den cancer-relaterade smärtan. Detta för att kunna uppnå och bedriva personcentrerad omvårdnad. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur vuxna patienter med cancerdiagnos upplever sjuksköterskornas omvårdnad vid cancer-relaterad smärta på en vårdavdelning. Metod: En allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats som baseras på nio vetenskapliga artiklar. Artiklarnas resultat har analyserats utifrån Fribergs (2017) analysmetod. Resultat: Analysen resulterade med tre teman som beskriver hur patienter med cancerdiagnos upplever sjuksköterskans omvårdnad vid cancer-relaterad smärta. De tre teman är: Upplevelsen av bristande information om cancer-smärta och dess behandling; upplevelsen av bristande tid och upplevelsen av att inte få sin cancer-relaterad smärta bekräftad. Slutsats: Studien påvisade att patienter med cancerdiagnos inte var tillfredsställda med sjuksköterskornas omvårdnad vid behandling av cancer-smärta. Studien visade även att patienter inte fick tillräckligt med information angående hur smärtan kunde lindras samt vilken behandling som var lämpligast. Sjuksköterskornas tidsbrist påverkade cancerpatienternas vård negativt. Det är viktigt att sjuksköterskor ger adekvat information till patienterna om cancer-smärta och dess behandling. Det är viktigt att ge patienterna den tiden de behöver samt visa intresse och förståelse för patienternas subjektiva upplevelse av cancersmärta, detta för att kunna uppnå adekvat och personcentrerad omvårdnad.

Background: Both acute and chronic pain conditions are increasing in the world and pain is considered a global public health problem and is the most common reason why patients visit the emergency department. To assess pain, the nurse must perform a pain analysis. Pain analysis is the basis for pain treatment and pain relief with good effect increases patients' quality of life. Untreated pain can lead to physical and mental illness, which has negative consequences for both the individual, healthcare, and society. Knowledge of patients' experiences of pain analysis in the emergency department can contribute to pain analysis of higher quality and thus adequate pain relief at an early stage. Purpose: The purpose was to investigate patients' experience of pain analysis in the emergency department. Method: Literature review with descriptive design. Databases used were PubMed and CINAHL and the included studies had qualitative methods. Quality review was performed with SBU's review template Assessment of studies with qualitative method and analysis was performed with qualitative content analysis. Results: Three categories and six subcategories were identified. The categories were caring needs, communication and person-centered care and subcategories were pain relief, relationship with the nurse, information, empowerment, the patient's story, and participation. The results showed that pain relief was the biggest caring need for the patients. The relationship between the nurse and the patient was described as important for the experience of security and to feel calm. Information was important for the patients' experience of the care and strengthened their empowerment. Person-centered care was highly valued. Participation was important for the patients when deciding on pain treatment.  Conclusion: The patients felt that pain analysis led to better pain relief when the nurse had a person-centered approach and the patients were involved. / Bakgrund: Både akuta och kroniska smärttillstånd blir allt vanligare i världen och smärta räknas som ett globalt folkhälsoproblem samt är den vanligaste orsaken till att patienter uppsöker akutmottagning. För att bedöma smärta ska sjuksköterskan göra en smärtanalys. Smärtanalys utgör grunden till smärtbehandling och smärtlindring med god effekt ökar patienters livskvalitet. Obehandlad smärta kan leda till fysisk och psykisk ohälsa vilket ger negativa konsekvenser för både individ, vård och samhälle. Kunskap om patienters upplevelser av smärtanalys på akutmottagningen kan bidra till smärtanalys av högre kvalitet och således adekvat smärtlindring i ett tidigt skede.   Syfte: Syftet var att undersöka patienters upplevelse av smärtanalys på akutmottagningen.  Metod: Litteraturöversikt med deskriptiv design. Databaser som användes var PubMed och CINAHL och studierna som ingick i litteraturöversikten hade kvalitativ metod. Kvalitetsgranskning skedde med SBU:s granskningsmall Bedömning av studier med kvalitativ metod och analys skedde med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier och sex subkategorier identifierades. Kategorierna var omvårdnadsbehov, kommunikation och personcentrerad vård och subkategorierna var smärtlindring, relation till sjuksköterskan, information, empowerment, patientens berättelse och delaktighet. Resultatet visade att smärtlindring var det största omvårdnadsbehovet för patienterna. Relationen mellan sjuksköterskan och patienten beskrevs som betydelsefull för upplevelse av trygghet och lugn. Information var viktigt för patienternas upplevelse av omvårdnaden och stärkte deras empowerment. Personcentrerad vård uppskattades mycket. Delaktighet var viktigt för patienterna vid beslut om smärtbehandling. Slutsats: Patienterna upplevde att smärtanalys ledde till godare smärtlindring när sjuksköterskan hade ett personcentrerat förhållningssätt och patienterna var delaktiga.

Bakgrund Svårläkta sår kan innebära lidande och sänkt livskvalitet för individen som drabbas samt ökade kostnader för samhället. Sår som inte läker förekommer särskilt bland äldre människor och kan bero på bakomliggande faktorer såsom venös och arteriell insufficiens samt diabetes. Vårdens primära mål är vanligtvis att uppnå sårläkning men för patienter med svårläkta sår kan välmående och symtomlindring vara minst lika viktigt. Det finns dock begränsad kunskap om hur vården ska tillgodose behoven hos denna patientgrupp på bästa sätt. Att sammanställa hur patienter med svårläkta sår upplever omvårdnaden kan ge insikt om och belysa faktorer som är betydelsefulla för dessa patienter och på så vis bidra till att öka kunskapen hos vårdpersonal när det gäller omvårdnad vid svårläkta sår. Syfte Syftet var att belysa patienters upplevelser av omvårdnad vid svårläkta sår. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt där 15 vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats inkluderades. Artiklarna inhämtades genom sökordskombinationer och manuella sökningar i databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna kvalitetsgranskades och en integrerad analys genomfördes av inkluderade artiklar. Resultat Den integrerade analysen resulterade i sex kategorier: upplevelse av vårdkontinuitet, upplevelse av vårdpersonalens kunskap om sårvård, upplevelse av vårdrelation, mötet och delaktighet vid omvårdnad, upplevelse av kommunikation och information, upplevelse av förband, förbandsbyten och tekniska omvårdnadsåtgärder samt upplevelse av tidsåtgång kopplat till omvårdnad. Slutsats Studien belyser ett behov av personcentrerad och holistisk omvårdnad som beaktar individens behov och tillvaratar dennes resurser samt främjar delaktighet. Det upplevs viktigt att vårdpersonalen har kunskap om sårvård samt beaktar patienternas kunskap om sina egna tillstånd. Patienters upplevelser av mötet med vårdpersonal beskrivs som såväl positiva som negativa. Studien tyder även på att lidande i form av smärta är en framträdande upplevelse som förbises av vårdpersonal och är otillräckligt lindrad. / Background Chronic ulcers may cause suffering and reduced quality of life as well as increased economic costs to society. Ulcers that do not heal are most common among older people and might be caused by underlying conditions such as venous and arterial insufficiency or diabetes. Wound healing might usually be the primary goal of health care but well-being and symptom relief might be just as important for the patient if the ulcer is chronic. The current knowledge of how to meet the health care needs of patients with chronic wounds is however limited. Compiling the experiences and perceptions of nursing care among patients with chronic ulcers might give insight into factors that are considered important for these patients, which could possibly contribute to raising the healthcare personnel’s knowledge of nursing care for chronic ulcers. Aim The aim of this study was to illuminate how patients with chronic ulcers experience nursing care. Method A non-systematic literature review which included 15 scientific original articles with qualitative and quantitative approaches. The articles were retrieved from the databases PubMed and CINAHL by using combinations of keywords and by manual searches. The quality of each article was reviewed, and the content of the included articles was analyzed with an integrated analysis. Results The integrated data analysis resulted in six themes: experience of continuity of care, experience of health care personnel’s knowledge of wound care, experience of care relationship, the meeting and participation in nursing care, experience of communication and information, experience of dressings, dressing changes and technical nursing care interventions and experience of time consumption related to nursing care. Conclusions This study revealed a need for person centered care and holistic nursing that encourage patient participation in care and considers the individual’s needs as well as resources. It is important that healthcare personnel have knowledge of wound care and to take the patients´ knowledge of their own condition in consideration. Patients describe having both positive and negative experiences of encountering with health care personnel. Findings of this study also indicate that patients are suffering due to physical pain. The study also shows that the patients´ pain is overlooked by healthcare personnel and the patients are receiving insufficient pain relief.

Bakgrund Övervikt och obesitas är en global epidemi med negativa konsekvenser för folkhälsan. Behandlingen kan ske genom förändrade levnadsvanor, farmakologisk- eller kirurgisk behandling. Dock är vården ojämnt fördelad där skillnader finns i utbud och kvalitet. Vad personer anser är stödjande vid behandling av övervikt eller obesitas kan vara avgörande för behandlingsutfallet och hållbarheten över tid. Därför är det viktigt att undersöka personernas perspektiv. Syfte Syftet med studien var att beskriva personers perspektiv av stöd vid behandling av övervikt och obesitas inom vården. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt baserat på 15 vetenskapliga originalartiklar. Artikelsökningarna är gjorda, utifrån relevanta sökord för syftet, i databaserna PubMed och CINAHL. Samtliga artiklar har kvalitetsgranskats utifrån bedömningsunderlaget av Sophiahemmets Högskola. En integrerad dataanalys utfördes för sammanställandet av resultatet. Resultat Tre huvudkategorier identifierades: Behovet av individanpassning, Vårdpersonalens betydande roll och Betydelsen av sociala interaktioner. Resultatet visade på att behovet av stöd är högst subjektivt och bör anpassas utifrån varje persons behov och resurser. Vidare ska hela personen bejakas. Vårdpersonal bör inneha kunskap, visa medkänsla, lyssna och vara icke-dömmande för att ses som stödjande. Därtill ansåg många av deltagarna att behovet av stöd kvarstår under lång tid. Slutsats För att stöd ska kunna upplevas som värdefullt av personer vilka behandlas för sin övervikt eller obesitas behöver individanpassning ske. När behandlingen utformas tillsammans med och utgår från personen kan ett holistiskt synsätt intas. Detta kan medföra att sjukdoms- och vårdlidandet blir mindre samtidigt som personers välbefinnande främjas. Därtill kan obesitasrelaterade komplikationer minska som ett resultat av god personcentrerad omvårdnad med en effektivare och stödjande behandling. / Background Overweight and obesity is a global epidemic with negative consequences for public health. Treatment offered can include lifestyle changes, pharmacological or surgical treatment. However, care services are unevenly distributed with differences in supply and quality. What people with overweight or obesity consider supportive in regard to treatment can impact on treatment outcomes and sustainability over time. Therefore, it is important to investigate the person's perspective. Aim The aim of the study was to describe the person's perspective of support in the treatment of overweight and obesity in healthcare. Method A non-systematic literature review based on 15 original scientific articles. The articles were retrieved, based on various keywords for the purpose, in the databases PubMed and CINAHL. All articles have been quality reviewed based on Sophiahemmet University assessment documents. An integrated data analysis was performed to compile the results. Results Three main categories were identified: The need for individual adaptation, The important role of healthcare staff and The importance of social interactions. The results showed that the need for support is highly subjective and should be adapted based on each person's needs and resources. Healthcare professionals should possess knowledge, show compassion, listen and be non-judgmental to be seen as supportive. The need for support is belived to remain for a long time. Conclusions In order for support to be perceived as valuable by people who are being treated for their overweight or obesity, the treatment needs to be individualized. When the treatment is designed together with and based on the person, a holistic approach can be adopted. This can lead to less suffering and at the same time promote the people's well-being. In addition, obesity-related complications can be reduced as a result of good person-centered care with more effective and supportive treatment

Bakgrund: Då en patient får en diagnos eller sjukdom kan vården vara inriktad på kuration eller palliation. Vård med kurativ inriktning syftar till att bota sjukdom medan palliativ vård syftar till att lindra genom stödjande åtgärder. Att genomgå en transition är något som påverkar människans alla dimensioner. En av sjuksköterskans uppgifter är att stödja patienten genom transitioner, för att kunna göra det krävs en förtroendefull relation mellan patient och sjuksköterska. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av transitionen från kurativ till palliativ vård. Metod: Metoden som använts är en litteraturöversikt som syftar till att skapa en överblick över det valda kunskapsområdet. Resultatet har författarna skapat av tio kvalitativa originalartiklar som identifierades i databaserna: Cinahl Complete, Pubmed och Medline. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudteman och tre subteman. Med det första temat “Vårdrelationen” och subtemana “Behovet av att få information” och “Stödet från sjuksköterskan” beskrivs patienters upplevelser av att få information och att bli introducerad till palliativ vård och upplevelsen av stödet från vårdpersonalen. Det andra temat “Från att vara självständig till att bli beroende” skildrar patienters upplevelse av förändrade och en rädsla för att bli en börda för någon annan: Det senare framgår av subtemat ”Rädslan för att bli en börda för andra”.  Det tredje temat “Tankar om framtiden” handlar om patienters upplevelser och tankar om framtiden vid transitionen från kurativ till palliativ vård. Det fjärde temat “Upplevelser av att anpassa sig till sin nya situation” beskriver patienters upplevelse av att försöka anpassa sig till sin nya situation. Diskussion: Utifrån Meleis transitionsteori diskuterades resultatet som var relaterat till patienternas upplevelse av transitionen från kurativ till palliativ vård. Att få information har varit viktigt för patienterna i denna transition, något som även transitionsteorin bekräftar. I diskussionen lyfte författarna även problematiken kring rollförändringar och upplevelsen av hopp. / Background: When a patient receives a diagnosis or contracts a disease, treatment can be focused on curation or palliation. Care with a curative orientation aims to cure the disease, whilst palliative care aims to relieve through supportive measures. Undergoing a transition affects all human dimensions. One of the nurse's tasks is to support the patient through transitions, doing so requires a trusting relationship between patient and nurse. Aim: The aim was to highlight patients´ experiences through the transition from curative to palliative care. Method: The method used was a literature review that aims to create an overview of the chosen field of knowledge. The authors created the result using ten original articles from the databases: Cinahl Complete, PubMed and Medline. Results: The result of the literature overview shows four main themes and four subthemes. The first theme "The nursing relationship" has two subthemes "The need to get information" and "The patients´ experience of the support from the nurse" describes patients´ experience of getting information and introduction to palliative care and the experience of the support from the nurse. The second theme "From independent to dependent" portrays patients' experience of changing roles and a fear of becoming a burden to someone else with one subtheme "The fear of being a burden to someone else". The third theme "Thoughts on the Future" is about patients' experiences and thoughts about the future during the transition from curative to palliative care. The fourth theme "Experiences of adapting to their new situation," describes patients' experiences of trying to adapt to their new situation. Discussion: Based on Meleis transition theory the results were discussed and related to the patient's experience of the transition from curative to palliative care. Getting the information has been important for the patients in this transition, which also confirms by the transition theory. The authors highlighted the problem of role changes and the experience of hope in the discussion.

Bakgrund: Typ 2-diabetes är en kronisk sjukdom som står för 90 procent av alla diabetesfall i världen och beräknas öka de kommande åren, på grund av bland annat ohälsosamma levnadsvanor såsom kost och fysisk aktivitet. Egenvård innebär att patienten tar ansvar och för att hantera det behövs kunskap och stöd från vårdpersonalen. Syfte: att beskriva upplevelser av egenvården vid typ 2-diabetes, med fokus på livsstilsförändringar. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar genomfördes. Resultat: Det har framkommit olika upplevelser av egenvården och dessa har kategoriserats i teman med subteman: 1) Känsla av kontroll: Olika uppfattningar av betydelsen av typ 2-diabetes, 2) Upplevelser av livsstilsförändringar: Kostomläggning och Fysisk aktivitet och 3) Upplevelser av omvårdnadsåtgärder: Rådgivning, Motiverande samtal, MI och Gruppbaserad patientutbildning. Slutsats: Att ändra på sin livsstil kan upplevas som krävande och omställningen behöver stödjas och anpassas utefter patientens behov. Klinisk betydelse: Patientens upplevelser av egenvård med behov, krav och brister kan fungera som ett kunskapsverktyg för vårdpersonalen vid omvårdnaden av typ 2-diabetes. / Background: Type 2-Diabetes is a chronic disease that accounts for 90 percent of all diabetes cases in the world and is expected to increase in the upcoming years, due to unhealthy habits such as diet and physical activity. Self-management means that the patient takes responsibility and in order to manage it knowledge is needed and support from caregivers. Objective: To describe the experiences of self-management in Type 2-Diabetes, focusing on lifestyle changes. Method: A literature review based on twelve qualitative scientific articles were conducted. Results: It has turned out that there have been different experiences of self-management and these have been categorized into themes with subthemes: 1) Sense of control: Different views of the importance of Type 2-Diabetes, 2) Experiences of lifestyle changes: Change of diet and Physical activity and 3) Experiences of nursing interventions: Counseling, Motivational interviewing, MI and Group-based patient education. Conclusion: To change the lifestyle may be perceived as demanding and conversion needs to be adjusted to the patient's needs. Clinical significance: Patient’s experiences of self-management with needs, demands and deficiencies can serve as a knowledge tool for the care staff in the care of Type 2-Diabetes.

Background: Suicidal individuals are vulnerable patients in need of a caring relationship. A caring relationship should be based on a real presence were the patient's needs are in focus. Yet research has shown that suicidal patients experience caring that exacerbate their suicidial problems and hopelessness. Aim: To describe the experiences of hope and hopelessness in suicidal patients and their encounter with health care. Methods: In a literature review, in accordance with Friberg (2012) eight scientific papers have used, analyzed and scrutinized to answer the purpose of a new whole. Results: Two main themes emerged in the results with related subcategories. Experiences of hopegiving acts with sub-themes: The significance of  a caring relationship, the significance of a strong social network and the significance of feelings of hopefulness. The second main theme that emerged was: Experiences of acts connected to hopelessness with subthemes: The significance of a non-confirmatory caring relationship and the significance of feelings of hopelessness. Discussions: It is found that suicidal patients experience care that lead to feelings of despair. Nursing theorist Rosemarie Rizzo Parse Human Becoming theory has been used as a basis for discussion in this literature review where a deepening of the results derived from the concept of a real presence. A real presence is all about the nurse's ability to share the lived situations of individuals and families in which hope can be expressed and shared. / Bakgrund: Självmordsnära individer är utsatta patienter i behov av en vårdande relation. En vårdande relation ska baseras på en verklig närvaro där patientens behov står i fokus. Forskning har dock visat att självmordsnära patienter upplever vårdande som förvärrar deras självmordsproblematik och hopplöshetskänslor. Syfte: Att beskriva upplevelser av hopp och hopplöshet hos självmordsnära patienter och deras möte med vården. Metod: I en litteraturöversikt i enlighet med Friberg (2012) har åtta vetenskapliga artiklar använts, analyserats och granskats för att besvara syftet i en ny helhet. Resultat: Två huvudteman framkom i resultatet med tillhörande subkategorier. Upplevelser av hoppingivande handlingar med underteman: Betydelsen av en vårdande relation, betydelsen av ett starkt socialt nätverk och betydelsen av känslor av hoppfullhet. Det andra huvudtemat som framkom är: Upplevelser av handlingar förknippade med hopplöshet med underteman: Betydelsen av en icke-bekräftande vårdrelation och betydelsen av känslor av hopplöshet. Diskussion: Det framkommer att självmordsnära patienter upplever vård som leder till både känslor av hopp och hopplöshet. Omvårdnadsteoretikern Rosemarie Rizzo Parse Human becoming teori har använts som underlag för diskussionen i denna litteraturöversikt där en fördjupning av resultatet härletts till konceptet verklig närvaro. En verklig närvaro handlar om sjuksköterskans förmåga att dela levda situationer med individer och anhöriga i vilka hopp kan uttryckas och delas.

Kunskap och vetenskap inom hur det upplevs att drabbas av fysisk funktionsnedsättning efter en traumatisk ryggmärgsskada måste finnas för att sjuksköterskan ska kunna få en förståelse för personens upplevelse och förstå sin rolls betydelse. Detta ämne anses vara viktigt eftersom individen som drabbats av en ryggmärgsskada oftast inte kan använda de tidigare kroppsfunktioner som medför att personen ställs inför en livsavgörande händelse. I detta skede krävs det av sjuksköterskan att visa empati och möta individer i deras unika situation. Syftet med denna studie är att beskriva personers upplevelser av att drabbas av en fysisk funktionsnedsättning efter en traumatisk ryggmärgsskada. För att kunna besvara syfte användes kvalitativ manifest innehållsanalys med latent ansats i denna litteraturstudie. Analysen slutade i 2 huvudkategorierna. Huvudkategorierna var att ställas inför en livsavgörande händelse, stödet från andra och bemötandet från andra. Att drabbas av en fysisk funktionsnedsättning till följd av en traumatisk ryggmärgsskada beskrevs som en livsomvälvande händelse som påverkade personen fysiskt och psykologiskt. Resultatet resulterade i kunskap om hur personerna hanterade förändringen, stödets betydelse och hur de upplevdes bli bemötta av andra personer. För att personen ska kunna bearbeta händelsen och acceptera förändringen var hur beskedet gavs en viktig faktor. SPIKES-modellen (setting, perception, invitation, knowledge, emotion, summary) används för att ge diagnoser och prognoser  inom cancervården, emellertid skulle denna modell kunna vara till hjälp för sjuksköterskan i deras arbete att vara ett stöd till personer som drabbats av en fysisk funktionsnedsättning.