Njurtransplantation är en eftertraktad behandlingsform vid kronisk njursvikt. I Sverige idag står cirka600 personer på väntelista till en njurtransplantation och det är viktigt att sjuksköterskan inte enbartfokuserar på sjukdomen utan har även kunskap om upplevelser som kan förekomma före och efternjurtransplantationen hos patienten. Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters upplevelser isamband med njurtransplantation. Metoden som användes var en litteraturstudie, där tiovetenskapliga artiklar som genomgick kvalitetsgranskning, utgjorde resultatet. Dessa artiklar söktesfram i databaserna CINAHL och PubMed. Resultatartiklarna granskades av författarna var för sigoch diskuterades sedan ihop för att bestämma huvudteman samt underteman till resultatet. Resultatetav analysen gav upphov till två huvudteman: Hopp och förtvivlan i väntan på njurtransplantationoch Uppskattning och besvikelse efter njurtransplantation. Patienterna upplevde depressiva symtomoch ångest, rädsla och osäkerhet samt hopp i väntan på njurtransplantation. Efter njurtransplantationupplevde patienterna rädsla och osäkerhet, tacksamhet och tacksamhetsskuld, självständighet ochfrihet samt besvikelse. Slutsatsen var att upplevelser som framkom i resultatet hade en påverkan påpatienters livssituation. Stöd och information från vårdpersonalen samt en trygg relation mellanpatient och sjuksköterska där patienten var delaktig i sin egen omvårdnad ansågs ha en betydelse förpatienterna att kunna hantera dem negativa upplevelserna som förekom i samband mednjurtransplantationen.

Bakgrund: Det finns ungefär 25 000 stomiopererade i Sverige. Anledningarna till varför stomi erhålls är olika där kolorektalcancer är den vanligaste bakomliggande sjukdomen. De förändringar som stomin medför innebär ibland annat en påverkan på livkvalitet, kroppsbild men även sexualitet. Det sistnämnda området, sexualitet, är ett ämne som utifrån ett omvårdnadsperspektiv ofta blir åsidosatt av sjuksköterskan. Sexualitet har genom åren främst handlat om reproduktion men fokus ligger numera på den sexuella hälsan där även andra problemområden ingår, där bland fysiska funktionsnedsättningar. Då en holistisk vård bör utövas av sjuksköterskor får inte patientens behov av stöd vid sexuella frågor glömmas bort.  Syfte: Att undersöka hur patienters sexualitet påverkas av att ha stomi. Metod: Litteraturöversikt som baserades på 10 kvalitativa artiklar. Dessa valdes ut utifrån kritisk granskning och urvalskriterier. Artiklarna översattes och analyserades vilket resulterade i att fem kategorier identifierades. Resultat: Resultatet visar på vilka sätt som stomi inverkar på sexualiteten och presenteras utifrån fem kategorier: Stomin som störande moment och en önskan att gömma den, Rädslan för vad andra skulle tycka och en negativ kroppsbild, Stöd från partner, Kroppen säger ifrån samt Övergripande faktorer som påverkar de sexuella problemen. Diskussion: De delar av resultatet som väckte intresse diskuterades med hjälp av andra artiklar från angränsande discipliner och Meleis transitionsteori. Områden som behandlades var varför stomi och sexualitet inte fungerar tillsammans, hur sociala aspekter påverkar och påverkas samt partnern och den bakomliggande sjukdomens roll. Avslutningsvis diskuterades även brister i forskning och implikationer för vården. / Background: There are approximately 25 000 ostomates in Sweden. The reasons for obtaining a stoma is different where colorectal cancer is the most common underlying disease. The changes stoma surgery leads to include an impact on quality of life, body image, but also sexuality. Sexuality is a topic that is often put aside from a nursing perspective. Over the years sexuality has centered on reproduction but the focus is now on the sexual health, where other areas of concern are included, one of them is physical impairments. To be able to practice a holistic health care, nurses must remember the importance of being the patient's support in sexual matters. Aim: To investigate how patients' sexuality is affected by having a stoma. Methods: A literature overview was conducted based on 10 qualitative articles. These have been selected on the basis of critical examination and selection criteria. Articles were translated and analyzed, which resulted in five categories. Results: The results show the ways in which a stoma affect sexuality and are presented by five categories: stoma as a distraction and a desire to hide it, fear of what others would think and a negative body image, support from partners, the body says no, and general factors affecting sexual problems. Discussions: The parts of the results that attracted interest were discussed with other articles from adjacent areas and Meleis transition theory. Areas discussed include; why the stoma and sexuality do not work together, how social interactions are influenced as well as partner’s and the underlying disease’s role. Finally the flaws in the research and implications for treatment were also discussed.

ADHD är en vanligt förekommande diagnos som sjuksköterskan stöter på i många olika vårdkontexter. Symtomen som präglar diagnosen kan innebära ett lidande för patienten och samsjuklighet är vanligt i denna patientgrupp. Okunskap om diagnosen hos vårdpersonal kan leda till att personer med ADHD missuppfattas och att vården inte tillgodoser de här patienternas behov. Det finns idag begränsat med forskning som belyser upplevelsen av att leva med ADHD hos vuxna, unga vuxna och ungdomar. Syftet med studien är att utforska patienters upplevelse av att leva med ADHD ur ett livsvärldsperspektiv. Studien är en litteraturöversikt enligt Friberg (2012) där åtta studier valts ut och analyserats. Författarna valde att inkludera studier med både kvalitativ och kvantitativ metod. Resultatet presenteras i fyra huvudteman: En kaotisk vardag, Att vara annorlunda, Följder av symtomen och Hantering av svårigheter i vardagen. I resultatet framkommer det att ADHD medför olika svårigheter i vardagen till följd av symtomen. Det bidrar till ett lidande för personer med ADHD och personerna utvecklar olika strategier för att hantera vardagen. I diskussionen diskuteras hur vårdpersonal på bästa sätt kan vårda patienter med ADHD och lindra deras lidande. Den positiva upplevelsen av att ha ADHD tas upp och det blir tydligt att ett livsvärldsperspektiv bör prägla vårdandet.

Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av tvångsåtgärder i form av fastspänning samt isolering inom den psykiatriska tvångsvården. Bakgrund: Lagen om psykiatrisk tvångsvård innebär att samhället har förmågan att beröva en individ sin frihet om denne lider av en allvarlig psykisk störning. Det förekommer tvångsåtgärder så som fastspänning och isolering, dessa ska utövas med så stor hänsyn som möjligt till patienten. Metod: Denna studie är en systematisk litteraturstudie som är baserad på 11 vetenskapliga artiklar som är begränsade mellan 2002 och 2014. Resultat: En del patienter ansåg att fastspänning är en nödvändig åtgärd men ändå är det många som har negativa erfarenheter av dessa. Fastspänning och isolering gav en känsla av ensamhet och skapade depressiva känslor hos vissa. Patienter upplever att vårdpersonalens närvaro har en positiv effekt.  Slutsats: Många patienter upplever fastspänning och isolering som bestraffning och inte som vård. Vårdpersonal kan stödja Känslan av sammanhang vilket kan ha betydelse för hur patienter hanterar stressorer som de utsätts för.  Implikation: Inom den psykiatriska vården är patienters upplevelser ett outforskat område. Genom att undersöka patienters upplevelse finns det möjlighet att utföra åtgärder på ett mindre integritetskränkande vis. Forskning behövs kring hur det går att minska på tvångsåtgärder då dessa ger upphov till känsla av skam och ensamhet.

Prediabetes innebär en förhöjd glukosnivå och är ett förstadium till att utveckla typ 2- diabetes och är ett folkhälsoproblem inte bara i Sverige utan även i hela världen. Cirka 171 miljoner människor i världen hade diabetes år 2000 och siffran förutspås att vara 366 miljoner år 2030, resurser måste därför sättas in för att förhindra att fler insjuknar. Sjuksköterskans vårdande roll handlar bland annat om att arbeta förebyggande för att förhindra att sjukdomar uppstår. Syftet med detta examensarbete är att beskriva patienters upplevelse av att genomföra en förändring av levnadsvanor vid prediabetes. Examensarbetet är en litteraturstudie och baseras på åtta stycken kvalitativa och två stycken kvantitativa artiklar som granskats och systematiserats. Fyra huvudteman växte fram i analysprocessen: Faktorer som motiverar patienterna att sträva efter hälsa, Patientens hindrande omständigheter, Patientens behov av information och Stödet från hälso-och sjukvården. Patienterna beskrev vad som motiverade dem till att genomföra de livsstilsförändringar som behövdes för att uppnå en bättre hälsa, men även vilka förhindrande omständigheter de upplevde. För att kunna genomföra förändringar av levnadsvanor måste patienterna ha tillräckligt med information och kunskap om hur de ska gå tillväga, samt få individuellt anpassat stöd av hälso- och sjukvården. I diskussionen belyses vilka faktorer det är som gör att vissa patienter lyckas att bedriva egenvård med stöd av sjuksköterskan och vad de patienter som inte lyckas lika bra behöver för stöd. Sjuksköterskans vårdande roll lyfts fram och vikten av att patienten får rätt information och professionellt stöd för att lyckas att genomföra livsstilsförändringar för att få en hållbar utveckling av vården i framtiden.

Bakgrund: En behandlingsmetod för patienter med allvarlig hjärtproblematik eller överlevt hjärtstopp är att operera in en implanterbar defibrillator. En behandling som påverkar patientens liv ur flera olika perspektiv. För att kunna ge god vård och stöd till dessa patienter är det viktigt att förstå deras upplevelser av att leva med en implanterbar defibrillator. Syfte: Syftet med studien var att belysa patienters upplevelse av att leva med en implanterbar defibrillator. Metod: En kvalitativ litteraturstudie inkluderat tio vetenskapliga originalartiklar. Artiklarna analyserades utifrån Lundman och Hällgren Graneheims (2017) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Fyra huvudkategorier tog form under studiens analys, “Psykisk dimension av att leva med en ICD”, “Påverkan i det dagliga livet”, “ICD-chockens inverkan”, “Stöd och information från hälso- och sjukvården”. Slutsatser: Studien kom fram till att patienter upplever tacksamhet och trygghet men också oro och rädslor i livet med en implanterbar defibrillator. Den största rädslan är att få en elchock av defibrillatorn. ICD-behandlingen har en stor inverkan på patienternas liv, då det kan innebära betydande omställningar när det kommer till fritidsaktiviteter, karriär samt till patientens relationer. Stöd från vården och information är viktigt för patienten, samtidigt som patienter upplever att det finns kunskapsbrister kring deras behandling i hälso- och sjukvården.

Bakgrund: Akut leukemi är en livshotande sjukdom som kan drabba personer i alla åldrar. År 2021 drabbades 600 personer av akut leukemi i Sverige. Sjukdomen påverkar den psykiska och fysiska hälsan. Därav är det viktigt att sjuksköterskan erhåller en god kunskap och förståelse för patienters upplevelse av att leva med sjukdomen för att gynna omvårdnaden. Syfte: Att belysa patienters upplevelse av att leva med akut leukemi. Metod: Litteraturstudien utformades enligt Polit och Becks (2021) granskningsprocess. Litteratursökningen genomfördes i databaserna CINAHL, PsycInfo och PubMed. Litteraturstudien har baserats på nio vetenskapliga artiklar som utgör studiens resultat. Resultat: Resultatet beskrivs i två huvudkategorier med tillhörande subkategorier. Första huvudkategorin: Psykiskologiska utmaningar med tillhörande subkategorier: upplevelsen av en förändrad identitet, upplevelsen av förlorad kontroll, upplevelsen av en krympande värld och upplevelsen av oro för framtiden. Andra huvudkategorin: Ljuset i mörkret med tillhörande subkategorier: upplevelsen av stöd och upplevelsen av hopp. Slutsats: Litteraturstudiens slutsats är att personer som lever med akut leukemi upplever en plötsligt förändrad livssituation relaterat till diagnostisering och en omgående start av en intensiv behandling. Livsomställningen medför inte bara ett hot mot den personliga autonomin hos de som drabbas, utan även fysiska och psykologiska utmaningar. De nya utmaningarna sjukdomen och behandlingen innebar kunde kopplas till en försämrad livskvalitet.

Inledning:Lätt sedering hos invasivt ventilerade patienter är en ökande trend inom intensivvården. Minskade nivåer av sedering motverkar komplikationer som exempelvis delirium, samt ger patienten möjlighet att aktivt kunna delta i sin omvårdnad. Detta kräver att vårdpersonalen måste vara mer närvarande och aktiv hos patienterna. Syfte:Syftet var att beskriva patienternas upplevelse av att vara lätt sederad vid invasiv ventilation. Metod & Design:Datainsamling gjordes genom systematisk litteraturöversikt. Innehållet analyserades genom konventionell kvalitativ innehållsanalys. Resultat:Innehållsanalysen resulterade i två huvudkategorier; Att vara i en dysfunktionell kropp, vilket belyser patienternas upplevelse av smärta, obehag, fysiska begränsningar och overkliga intryck. Att överleva som människa åskådliggör patienternas upplevelse av delaktighet samt strategier för att uppnå acceptans i situationen, och beskriver patienternas upplevelse av maktlöshet och beroendeställning till vårdpersonalen. Konklusion:Patienternas upplevelse av lätt sedering vid invasiv ventilation präglas av smärta och psykiska påfrestningar. Vårdpersonalen måste sträva efter en individuellt optimerad sederingsnivå för att minimera komplikationer och samtidigt skapa möjlighet till delaktighet och interaktion i omvårdnaden.

Bakgrund: När livet på grund av sjukdom börjar närma sig slutet och döden är nära, kan patienten befinna sig i en situation då ett besked ges att botande behandling kommer avslutas. Den fortsatta vården kommer istället riktas mot symtomlindring och att få en värdig sista tid i livet. Övergången från vardagen till palliativ vård kan ses som en hälso- och sjukvårdsrelaterad transition som påverkar patientens livsvärld. Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av övergången från vardagen till palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt där induktiv design användes. Tio artiklar med kvalitativ analys inkluderades. Med hjälp av Fribergs femstegsmodell har artiklarna granskats, bearbetats och analyserats. Resultat: I resultatet framkommer att patienter i övergången från vardagen till palliativ vård upplever känslor av ovisshet och förlust. Stöd i övergången påverkar patienters upplevelser av hopp och värdighet. Resultatet visar också att introduktion till palliativ vård tidigt i sjukdomsförloppet påverkar känslan av trygghet och värdighet. Resultatet presenteras i fem teman, Ovisshet, Förlust, Hopp, Stöd samt Värdighet. Slutsats: Patienter upplever osäkerhet och ovisshet i övergången från vardagen till palliativ vård. Tidig introduktion till palliativ vård och därmed stöd från sjuksköterskan och närstående i transitionen skapar trygghet och värdighet. / Background: When life due to illness is approaching the end and death is near, often the patient is informed that curative treatment must be discontinued and that care instead focus on symptom relief and to get a worthy last time in life. The transition from everyday life to palliative care can be seen as a health-related transition that affects the patient's life-world.Purpose: To describe patients' experience of the transition from everyday life to palliative care. Method: A literature overview with inductive design has been conducted. Ten articles with qualitative analysis were included. With the help of Friberg's five-step model, the articles have been reviewed, processed and analyzed. Result: The result shows that patients in the transition from everyday life to the palliative care experience feelings of uncertainty and loss. Support in the transition affect patients' experiences of hope and dignity. The result also shows that early introduction to palliative care affects the sense of safety and dignity. The results presented in five themes, Uncertainty, Loss, Hope, Support and Dignity. Conclusion: Patients experiencing insecurity and uncertainty in the transition from everyday life to palliative care. Early introduction to palliative care with support from nurses and relatives in the transition creates security and dignity.

Bakgrund: Diabetes mellitus är en kronisk metabol sjukdom och diabetes mellitus typ 2 är den vanligaste formen av diabetes mellitus. Enkla åtgärder i levnadsvanor har visat sig vara effektiva för att förhindra eller fördröja uppkomsten av diabetes typ 2 där sjuksköterskan spelar en betydande roll för patientens förutsättningar att kunna hantera sin sjukdom. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa hur patienter med diabetes typ 2 upplevde stödet från sjuksköterskan i sin egenvård. Metod: En litteraturstudie med sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ design utfördes. Graneheim och Lundmans (2004) tolkning av kvalitativ innehållsanalys för kvalitativa studier användes för att analysera resultatet. En manifest innehållsanalys med latenta inslag låg till grund för analysen. Resultat: Resultatet utmynnade i fem huvudkategorier: Information förbättrade patienters levnadsvanor, stöd från sjuksköterskor motiverar patienter att ta hand om sin egenvård, sjuksköterskans tillgänglighet leder till trygghet i vardagen, sjuksköterskans roll är betydande när förändringar i egenvården sker, delaktighet leder till självbestämmande. Huvudkategorin "sjuksköterskans tillgänglighet leder till trygghet i vardagen" fick underkategorin, att sjuksköterskan lägger ner tid leder till bättre förståelse för sin sjukdom. Slutsats: Slutsatsen som kunde dras utifrån föreliggande reslutat var att, stöd från sjuksköterskan är betydande i patienters egenvård. Information, delaktighet och självbestämmande är tre återkommande begrepp som patienterna upplevde som avgörande för att de skulle känna att de hade kontroll över sin egenvård. Patienterna hade olika stort behov av stöd från sjuksköterskan beroende på sjukdomsförloppet, behovet av stöd ökade framförallt vid diagnostisering eller försämring i sjukdomstillståndet. Tillgänglighet och att sjuksköterskan gav sig tid till att lyssna, samt att besvara frågor, var en trygghet för patienterna.