Bakgrund Globalt sett är stroke den ledande orsaken till dödsfall och funktionsnedsättningar. De fysiska och kognitiva funktionerna efter en stroke är välstuderade, men desto mindre är känt om dessa patienters sexuella hälsa och tillfredsställelse i sviterna av en stroke. Under rehabiliteringsfasen är sexualiteten ofta en förbisedd domän efter en stroke. Det föreligger flera hinder på vägen som förhindrar patienterna och deras partners att få adekvat rehabilitering vad beträffar den sexuella hälsan. En av dessa hinder är att det råder en brist på ett biopsykosocialt tillvägagångssätt i den kliniska praxisen och forskningen som adresserar frågor om sexualiteten efter en stroke. Syfte Syftet var att belysa patienters och deras partners upplevelser av att leva med sexuell dysfunktion relaterat till stroke.  Metod En icke-systematisk litteraturöversikt bestående av tio originalartiklar med både kvalitativ och kvantitativ metodansats. Sökningar efter artiklar gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. De utvalda artiklarna genomgick en kvalitetsgranskning utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet, vilket dokumenterades i en matris. En integrerad analys användes för att sammanställa och analysera resultaten. Resultat I sammanställningen av resultatet identifierades tre huvudkategorier: Psykologiska faktorer relaterat till stroke och sexuell hälsa, Fysiska faktorer relaterat till stroke och sexuell hälsa och Sociala relationer och nätverk relaterat till stroke och sexuell hälsa. I resultatet framkom att stroke hade en omfattande påverkan på den sexuella hälsan och medförde vanligtvis negativa förändringar både för patienten och dennes partner. Detta ledde till emotionella prövningar och påfrestningar i relationen. Patienter upplevde att befintligt stöd från sjukvården inte mötte deras uttalade behov för att hantera den sexuella hälsan efter stroke. Slutsats Resultatet talar sitt tydliga språk om att sexuell hälsa onekligen är en viktig del att beakta för en människas allmänna hälsa. Resultatet framhäver att sexuell dysfunktion är vanligt förekommande, men tillräckliga insatser och stöd saknas från hälso- och sjukvården beträffande den sexuella hälsan i strokerehabiliteringen. Detta betonar vikten av fortsatt forskning och en ökad prioritering av sexuella hälsa inom strokerehabiliteringen. / Background Stroke is a prevalent cause of both mortality and disability on a global scale. Despite this, the sexual well-being and contentment of patients in the aftermath of a stroke are frequently disregarded during the rehabilitation process. Several obstacles exist that prevent patients and their partners from obtaining sufficient rehabilitation, including the absence of a comprehensive biopsychosocial approach in both clinical practice and research. Aim The aim was to illuminate the experiences of patients and their partners living with sexual dysfunction related to stroke. Method A non-systematic literature review consisting of ten research articles with both a qualitative and quantitative methodological approach. The searches for articles were made in the databases PubMed and CINAHL. The selected articles underwent a quality review based on Sophiahemmet University's assessment document for scientific classification and quality, which was documented in a matrix. An integrated analysis was used to compile and analyze the results. Results Three main categories were identified in the results: Psychological factors related to stroke and sexual health, Physical factors related to stroke and sexual health, and Social relationships and networks related to stroke and sexual health. The results concluded that stroke had a substantial impact on sexual health, leading to negative changes for both the patients and their partner. The consequences often resulted in emotional distress and strains in the relationship. Furthermore, the patients expressed dissatisfaction with the existing healthcare support, as it did not adequately meet their needs for managing sexual health after stroke.  Conclusions Sexual health is undeniably an important part of a person's general health. The results highlight that sexual dysfunction is common, but there is a lack of sufficient efforts and support from the health care system regarding sexual health in stroke rehabilitation. Therefore, it is critical to pursue further research in this field and prioritize sexual health in stroke rehabilitation to meet the unfulfilled requirements of patients and their significant others.

Introduktion: Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) är en antibiotikaresistent bakterie som finns hos människor över hela världen. Patienter som vårdas med MRSA inom hälso-och sjukvården kan uppleva känslor av stigmatisering och att vårdpersonal bemöter dem annorlunda. Sjuksköterskor har ett ansvar att jobba personcentrerat och evidensbaserat i mötet med MRSA-patienter.  Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka upplevelser hos vuxna patienter med MRSA inom hälso-och sjukvård.  Metod: Denna litteraturstudie använde en deskriptiv design där upplevelser av att vårdas med MRSA inom hälso- och sjukvården undersöktes. Sökningen gjordes via databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: Nio relevanta artiklar identifierades och resultatet syntetiserades till tre kategorier; upplevelser av isolering, upplevelser av information och bemötande och känslor under och efter vårdtid. Flera deltagare som isolerades hade negativa upplevelser som ledde till känslor av ensamhet och stigmatisering. Andra upplevde isoleringen som positiv för att det gav ökad autonomi. En del upplevde att vårdpersonalen hade bristande kunskap kring MRSA och att denna okunskap påverkade bemötandet de fick. Till följd av att ha vårdats med MRSA uttryckte en del deltagare även oro över att dels smitta andra men även att närstående skulle ta avstånd av rädsla för att bli smittade.  Slutsats: Upplevelsen av att vårdas med MRSA berodde till stora delar på bemötande och informationsdelgivning. Sjuksköterskor bör arbeta personcentrerat med MRSA-bärare för att fånga upp oro och rädslor. Därutöver har sjuksköterskor ett ansvar att utföra evidensbaserad omvårdnad och hålla sin kompetens uppdaterat kring riktlinjer och vård av MRSA-bärare. / Background: Methicillin-resistant staphylococcus aureus (MRSA) is an antibiotic resistant bacteria prevalent in all parts of the world. Patients being treated with MRSA in healthcare can experience feelings of stigmatization and that you are being treated differently than other patients. Nurses have a responsibility to work with a person-centered mindset and evidence based when treating patients with MRSA.  Aim: The aim of this literature review was to examine the experiences of adults being treated with MRSA within healthcare.  Method: This literature review was conducted using a descriptive design that examined the experiences of patients being treated with MRSA within healthcare. The search was conducted via PubMed and CINAHL.  Results: Nine relevant articles were identified, and the result was synthesized into three categories; experiences of isolation, experiences of information and feelings during and after care. Of the participants who had been placed in isolation, several had negative experiences which lead to feelings of loneliness and stigmatization. Others viewed the isolation as positive since it provided them with more autonomy. Multiple participants believed that the healthcare personnel lacked knowledge about MRSA which they thought subsequently affected their care. As a result of being treated with MRSA, some expressed concerns for contaminating others but also fear that those close to them would distance themselves in fear of being contaminated.  Conclusion: The experience of being treated with MRSA was contingent upon how healthcare personnel treated and provided information. Nurses should work with a person-centered mindset when caring for MRSA patients to be able to intercept concerns and fears. Moreover, nurses have a responsibility to perform evidence-based care and stay up to date with MRSA guidelines.

Bakgrund: Konfusion innebär att patienten drabbas av ett akut förvirringstillstånd som bland annat påverkar kognitionen och medvetandenivån. Detta är en vanlig förekommande komplikation i den postoperativa vården. Tillståndet kan leda till ett ökat lidande och längre vårdtider som påverkar både individen, vården och samhället i stort. Syfte: Syftet var att beskriva den vuxna patientens upplevelser av en konfusion i ett postoperativt skede och hur vårdandet upplevdes i samband med detta. Metod: En allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats, där elva kvalitativa studier söktes i databaserna PubMed och Cinahl. Kvalitetsgranskningen genomfördes med kvalitetsgranskningmall från Statens beredning för social utvärdering. Resultatanalysen utfördes genom Fribergs analysmodell. Resultat: Totalt framkom tre kategorier och dessa var upplevelser av konfusion, upplevelser av omhändertagandet i vården och upplevelser av närståendes involvering i vårdandet. Resultat visade både negativa och positiva upplevelser av konfusion postoperativt, där majoriteten av upplevelserna skildrades som negativa. De negativa upplevelserna beskrevs som ett lidande och overklighetskänslor. Resultatet visade även upplevelser om omhändertagandet i vården vilket innefattade information, kommunikation, närvaro av personal och miljöanpassning. Patienterna beskrev även närståendes involvering i vårdandet, vilket ansågs ha en positiv inverkan på patienten. Slutsats: Postoperativ konfusion kunde leda till stora psykiska påfrestningar för patienten, vilket medförde ett lidande. Lidandet kunde beskrivas i form av ett vårdlidande, sjukdomslidande och ett livslidande. I framtiden bör fler studier genomföras för att få en ökad förståelse och ökade kunskaper kring området. Fortsatt kan detta vara aktuellt för att kunna möta samt möjliggöra en optimal vård för denna patientgrupp. / Background: Confusion means that the patient is affected by an acute confusional state, which affects cognition and the level of consciousness. Confusion is a common complication in postoperative care. The condition can lead to increased suffering and longer hospitalization, which has affects both on the individual, the health care and the society. Aim: The aim was to describe the adult patient’s experiences of confusion in a postoperative stage and how the care was experienced in connection with the hospitalization. Method: A general literature study with a qualitative approach where eleven qualitative studies, found in the databases PubMed and Cinahl, was applied. The quality review was carried out using the quality review template from the Swedish Agency for Health Technology Assesment and Assesment of Social Services. The result analysis was carried out using Friberg’s analysis model. Results: A total of three categories emerged and these were experiences of confusion, experiences about caring performance in healthcare and experiences of relatives' involvement in the care. The results showed both negative and positive experiences of confusion postoperatively, with the majority of experiences described as negative. The negative experiences were explained as suffering and feelings of unreality. The result also showed experiences about caring performance in healthcare, which included information, communication, presence of staff, and environmental adaptation. The patients also described the involvement of relatives in the care, which was considered to have a positive impact on the patient. Conclusion: Postoperative confusion is described as a psychological stress for the patient, which entailed suffering. The suffering could be described in the form of care suffering, disease suffering and life suffering. In the future, more studies are required to gain an increased understanding and increased knowledge of the area. Furthermore, this can be relevant to meet the opportunities and make an optimal health care for this patient group.

Bakgrund: Svårläkta bensår är ett globalt hälso- och sjukvårdsproblem. Svårläkta bensår är ingen sjukdom utan ett symtom som uppstår av olika sjukdomstillstånd. Bensår är enligt definition belägna nedanför knät och nertill fotknölarna där läkningsprocessen tar längre tid än sex veckor och behandlingstiden långsam och resurskrävande. Sjuksköterskans uppgift är att tillgodose god omvårdnad vilket kan uppnås genom förståelse för patienters upplevelser samt deras situation. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva patienters upplevelser av att leva med svårläkta bensår Metod: En litteraturöversikt genomfördes utifrån Fribergs metod där elva artiklar inkluderades. Resultat: I resultatet framkom tre huvudteman: Lidande och fysiska upplevelser, emotionella och psykosociala upplevelser samt upplevelser kring omvårdnaden. Samt sex under teman: lidande, minskad mobilitet, när livet känns svårt, social isolering, vårdrelation samt upplevelser relaterat till behandling. Ett av de svåraste symtomen som orsakades av det svårläkta såret var smärta vilket orsakade både fysiska samt psykiska besvär. Symtomen upplevdes vara besvärliga samt orsakade oro, ångest och skam. Behandling samt läkningstiden var lång vilket resulterade i att vårdrelationen hade en stor betydelse för patienterna. Slutsats: Litteraturöversikten visar att livet påverkas negativt av att leva med svårläkta bensår. Sjuksköterskor saknar kunskap kring ämnet samt kunskap om patienternas livsvärld. Genom att skapa en god vårdrelation samt en god förståelse kan sjuksköterskan tillgodose bättre omvårdnad och därmed minska patienternas fysiska samt psykiska lidande. / Background: Hard-to-heal leg ulcers are a global health care problem. Hard-to-heal leg ulcers are not a disease but a symptom that arises from various medical conditions. By definition, leg ulcers are located below the knee and down to the balls of the feet, where the healing process takes longer than six weeks and the treatment time is slow and resource intensive. The nurse's task is to provide good care, which can be achieved through understanding patients' experiences and their situation. Aim: The aim of this literature study was to describe patients' experiences of living with hard-to-heal leg ulcers Method: A literature review was carried out based on Friberg's method whereeleven articles were included. Results: The results revealed three main themes: Suffering and physical experiences, emotional and psychosocial experiences and experiences around nursing. As well as six sub-themes: suffering, reduced mobility, when life feels difficult, social isolation, care relationship and experiences related to treatment. One of the most severe symptoms caused by the hard-to-heal wound was pain, which caused both physical and psychological discomfort. The symptoms were experienced as troublesome and caused worry, anxiety and shame. Treatment and the healing time were long, which resulted in the care relationship having a great importance for the patients. Summary: The literature review shows that life is negatively affected by living with hard-to-heal leg wounds. Nurses lack knowledge about the subject and knowledge about the patients' life world. By creating a good nursing relationship and a good understanding, the nurse can provide better care and thereby reduce the patients' physical and psychological suffering.

Bakgrund Smärta är den vanligaste orsaken till att personer söker vård och långvarig smärta är ett omfattande folkhälsoproblem som också är mycket kostsamt för samhället. Långvarig smärta är ett komplext tillstånd som ofta involverar samsjuklighet och som påverkar alla delar av patientens liv. Hälso- och sjukvårdspersonal saknar ofta kompetens kring långvarig smärta och dessutom skiljer sig ofta uppfattningen om smärtupplevelsen mellan patienten och personalen. Därför finns det ett behov av att sammanställa kunskap som ökar hälso- och sjukvårdspersonals förståelse för patienternas upplevelser av bemötandet. Syfte Syftet var att belysa de erfarenheter och upplevelser som patienter med långvarig smärta har av bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonal. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt som baserats på femton vetenskapliga originalartiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Artiklarna söktes fram i databaserna PubMed och CINAHL. Kvalitetsgranskningen har utförts med Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. Resultatet sammanställdes med en integrerad dataanalys. Resultat Tre huvudkategorier identifierades: Empatiskt bemötande, Tydlig kommunikation och ärlighet från hälso- och sjukvårdspersonal och Att få vara delaktig. Resultatet visade att patienter med långvarig smärta lägger stor vikt vid delaktighet i deras egen vård, att personalen inte ifrågasätter deras unika upplevelser, tydlig och öppen information från hälso- och sjukvårdspersonalen samt att det finns en förståelse för att de är unika individer med unika behov och erfarenheter. Slutsats Litteraturöversikten gav viktiga insikter i hur patienter upplever olika delar av bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonalen. Hur personalen bemöter patienter kan stärka relationen, öka tillfredsställelsen och bidra till att patienterna känner sig sedda och bekräftade i sina smärtupplevelser. Med ökad kunskap om upplevelserna hos patienter med långvarig smärta kan hälso- och sjukvårdspersonal utveckla förståelse och ge vård som är anpassad efter patientens behov där den unika individens upplevelse och erfarenheter står i centrum. / Background Pain is the most common reason for seeking healthcare and chronic pain is an extensive public health problem which also has a high societal cost. Chronic pain is a complex condition which often involves comorbidity and it affects all parts of the patient's life. Healthcare professionals often lack competence regarding chronic pain and the perception of the pain experience often differs between the patients and the healthcare professionals. Therefore there is a need to gather knowledge which will deepen healthcare professionals' understanding of how patients experience their meetings with the professionals. Aim The purpose was to illuminate the experiences that patients with chronic pain have of meeting healthcare professionals. Method A non-systematic literature review based on 15 scientific articles with both qualitative and quantitative methods. The articles were gathered from the databases PubMed and CINAHL. The quality assessment was done using Sophiahemmet University’s assessment matrix. The result was compiled using an integrated data analysis. Results Three main categories were identified: Empathetic treatment, Clear communication and honesty from healthcare professionals and Being involved. The result showed that patients with chronic pain greatly value being involved in their own care, professionals not questioning their unique experience, clear and open communication from the healthcare professionals and also that there is an understanding of how they are unique individuals with unique needs and experiences. Conclusions The literature review provided important insights into how patients experience different parts of the treatment from the healthcare personnel. How the healthcare professionals treat patients can strengthen the relationship, increase patient satisfaction and contribute to making the patients feel heard and seen in their experiences with pain. With increased knowledge about the experiences of patients with chronic pain, healthcare professionals can develop an understanding and give care that is customized for the patient's needs where the unique individual's experiences are at focus.

Bakgrund: I Sverige vårdas cirka 3000 patienter inom tvångsvården i enlighet med lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) eller lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV). Detta gäller personer med allvarliga psykiatriska tillstånd där vård bedöms som absolut nödvändigt. Tvångsvården skapar etiska dilemman för vårdpersonalen, eftersom vård ska bota och lindra samtidigt som tvånget hotar patientens integritet och autonomi och skapar ett vårdlidande. Med teorier kring lidande som referensram, undersöktes i denna litteraturöversikt psykiatrisk tvångsvård utifrån patienternas perspektiv. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av tvångsvård inom psykiatrisk vård. Metod: Litteraturöversikten är uppbyggd på tio kvalitativa vetenskapliga original artiklar. Artiklarna söktes i databaserna Cinahl Complete och PubMed och analyserades tematiskt enligt Fribergs modell med fyra steg. Resultat: Fyra teman framkom: “Positiv och negativ syn på tvångsvården”, “Upplevelser av trauman och tvångsvård”, “Terapeutiska relationer” och “Upprätthållande av autonomi”. Sammanfattning: Resultatet av denna litteraturöversikt visar att patienter har både en positiv och negativ syn på tvångsvården. Viktiga behov som patienter uttryckte var terapeutiska relationer med vårdpersonalen, att hållas informerade samt att bli hörda och sedda som människor och inte som en diagnos. / Background: In Sweden, approximately 3,000 patients are cared for in compulsory care in accordance with the Act on Compulsory Psychiatric Care (LPT) or the Act on Forensic Psychiatric Care (LRV). This applies to people with serious psychiatric conditions where care is deemed absolutely necessary. Coercive care creates ethical dilemmas for the care staff, because care is supposed to cure and relieve at the same time that the coercion threatens the patient's integrity and autonomy and creates suffering in care. Using theories about suffering as a frame of reference, in this literature review compulsory psychiatric care was examined from the patients' perspective.Aim:The aim was to describe patients' experiences of involuntary treatment in psychiatric care. Method: The literature review is based on ten qualitative scientific original articles. The articles were retrieved in the databases Cinahl Complete and PubMed and analysed thematically according to Friberg's four-stage model. Results: Four themes emerged: “Positive and negative view of compulsory care”, “Experiences of trauma and compulsory care”, “Therapeutic relationships” and “Maintenance of autonomy”. Summary: The results of this literature review show that patients have both a positive and a negative view of involuntary care. Important needs that patients expressed were therapeutic relationships with the healthcare staff, to be kept informed and to be heard and seen as people and not as a diagnosis.

Diabetes typ 2 är en folksjukdom och faktorer som kan vara bidragande till utvecklingen av diabetes typ 2 är kopplade till livsstilsvanor. Sjukdomen börjar smygande, där flera patienter inte får några symtom eller tecken på att de har drabbats av sjukdomen. Egenvård har en viktig roll i behandling av diabetes typ 2 som innebär livsstilsförändringar för att minska risken för framtida komplikationer. Ett förebyggande arbete leder till mindre kostnader för samhället. Sjuksköterskors roll är att hjälpa patienter till lämpliga strategier vid egenvård. Syfte: Är att belysa vuxna patienters upplevelser av egenvård vid diabetes typ 2. Metod: Denna litteraturöversikt är baserad på kvalitativa data, artikelsökningen genomfördes i databaserna CINAHL, MEDLINE och PubMed. Datainsamlingen resulterade i sexton vetenskapliga artiklar som granskats och analyserats enligt Fribergs (2022) modell för granskning av kvalitativa studier. Resultat: Resultatet visade att patienter upplevde utmaningar i det vardagliga livet på grund av okunskap och otillräcklig information om egenvård. Att anpassa sig till nya rutiner upplevdes påfrestande och detta skapade även rädsla och oro för framtida komplikationer. Slutsatser: I resultatet framkom det att patienter är i behov av personcentrerad vård utifrån behov och förväntningar. Patienter behöver mer utbildningar för att öka motivationen till egenvård och samtidigt bli mer delaktiga i sin vård.

SAMMANFATTNING Introduktion Trycksår utgör en global utmaning med påverkan på individ, vård och samhället. Trycksårkan orsaka både psykiskt och fysisk lidande, vilket i sin tur kan leda till en minskning avlivskvaliteten. Det är viktigt att sjuksköterskor förstår hur patienter upplever att det är att levamed trycksår. Detta för att vården ska kunna anpassa sig till den unika patientens behov avomvårdnad.SyfteSyftet var att undersöka patienters erfarenhet av att ha och leva med trycksår, samt upplevtlidande. Metod Studien genomfördes som en beskrivande litteraturöversikt. Artikelsökningar gjordes viadatabaserna Pubmed och Cinahl. Efter granskning utfördes ett urval av 10 vetenskapligakvalitativa artiklar som fokuserade på att undersöka patienters upplevelse av att leva medtrycksår, och uppfyllde kvalitetskraven. Artiklarnas resultat sammanställdes genom Fribergsfyra stegs processen. Resultat Tre huvudkategorier och sex underkategorier identifierades i artiklarna, inspirerade av KatieErikssons teori. Huvudkategorierna var sjukdomslidande, livslidande och vårdlidande.Subkategorierna omfattade upplevelser av smärta från trycksår och dess negativa påverkan påpatientens dagliga och sociala liv, och därmed på livskvaliteten. Positiva upplevelser kanuppstå mitt i lidandet, vilket stärker patienternas syn på livet och ger dem kraft att hanterasvårigheter och lidande. Slutsats Denna litteraturöversikt visar hur trycksår påverkar patienters livskvalitet negativt, men lyfterockså fram positiva upplevelse. Dessa positiva erfarenheter kan stärka patienternas syn påsituationen och hjälpa dem att hantera livet med trycksår. Det finns fortfarande ett påtagligtbehov av att vården intensifierar sitt arbete med att hantera smärta hos patienter med trycksår. / ABSTRACT Introduction Pressure ulcers constitute a global challenge with an impact on individuals, healthcare, andsociety. Pressure ulcers can cause both mental and physical suffering, which, in turn, maylead to a reduction in quality of life. It is essential for nurses to understand how patientsexperience living with pressure ulcers. This is crucial for healthcare to adapt to the uniqueneeds of each patient. Objectives The aim was to investigate patients' experiences of having and living with pressure ulcers, aswell as their perceived suffering.MethodThe study was conducted as a descriptive literature review. Article searches were conductedvia the databases PubMed and CINAHL. After reviewing, 10 qualitative scientific articleswere selected, which focused on exploring patients' experiences with pressure ulcers and metthe quality standards. The findings of the articles were compiled and categorized into themesthrough Friberg's four-step process. Results Three main categories and six subcategories were identified in the articles, inspired by KatieEriksson's theory. The main categories were suffering from illness, suffering from life, andsuffering from care. The subcategories included experiences of pain from pressure ulcers andits negative impact on the patient's daily life, social life and consequently on their quality oflife. Positive experiences can emerge during suffering, strengthening patients' outlook on lifeand empowering them to cope with difficulties and hardship. Conclusion This literature review demonstrates how pressure ulcers negatively impact patients' quality oflife, while also highlighting positive experiences among those suffering. These positiveexperiences strengthen patients' perspectives on their situation and aid them in coping withsuffering. There is still a clear need for healthcare to intensify its efforts in managing painamong patients with pressure ulcers.

Bakgrund: För att kunna ge en tydlig beskrivning av patientperspektivet gällande erfarenheter av bemötandet inom ambulanssjukvården och på akutmottagning är det viktigt att ta hänsyn till människors förväntningar på bemötande inom ambulanssjukvården. En ambulanssjuksköterska måste kunna visa engagemang och empati och kunna tolka och förutse patienters olika behov. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av bemötande inom ambulanssjukvården och på akutmottagning. Metod: En litteraturstudie med systematisk ansats där studier (n=20) med kvalitativ metod inkluderats. Artikelsökningarna gjordes i databaserna CINAHL och PUBMED. Resultat: I resultatet framkommer tre teman; "det första upplevda bemötandet på akutmottagningen". Slutsats: Vid ett behov av akutsjukvård är ambulanssjukvården och akutmottagningen på ett sjukhus de första vårdinstanser som patienter kommer i kontakt med. Hur patienterna upplever bemötandet inom dessa instanser är avgörande för hur deras förtroende påverkas för deras fortsatta vård. / Background: In order to provide a clear description from the patients' perspective regarding their experiences in the ambulance care and at the emergency department, it is important to consider their expectations of this service. An ambulance nurse must be able to show engagement and empathy, as well as the ability to interpret and predict patients' various needs. Objective: To describe patients' experiences of interactions and relationships in the ambulance care and in the emergency department. Methods: A litterature review with a systematic approach in which studies (n=20) with qualitative methods are included. The searches of the articles were made in the databases CINAHL and PUBMED. Results: The results are divided into three sections: firstly, the initial perceived response of the ambulance crew, secondly more than transportation in an emergency vehicle and finally how people are treated in the emergency department. Conclusion: When there is a need for emergency care, the ambulance service and emergency department of a hospital are the first instances patients come in contact with. The patient's experience of treatment and hospitality in these instances are crucial to, and affects how trust is developed for their continued care.

Bakgrund: Den svenska befolkningen ökar vilket resulterar i en ökad press på vården. Som patient ska man vara centrum för allt vårdande. Sjuksköterskan har ett ansvar för att lindra lidande och hjälpa patienten att uppleva hälsa och välbefinnande. Vårdmiljön har ett stort inflytande på patientens tillfrisknande. Därför är det viktigt att veta hur patienterna upplever vårdmiljön i de olika salarna för att på bästa sätt kunna gynna deras hälsa. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av vårdmiljön i fler- respektive enkelbäddssalar. Metod: Detta examensarbete är en litteraturöversikt grundad på tolv vårdvetenskapliga originalartiklar. Artiklarna hämtades från databaserna CINAHLComplete samt PubMed. Efter inhämtning av artiklar analyserades dessa efter Fribergs metod om litteraturöversikter. Resultat: Resultatet i denna översikt sammanställdes i sex kategorier, och dessa var: Upplevelsen av en gemenskap, Aktiviteter och tidsfördriv, Stöd av andra patienter, Integritet i förhållande till andra patienter, Sömnen påverkas och Upplevelsen av trygghet. Upplevelserna hos patienterna av att vårdas i flerbädds- och enkelbäddssalar varierade. En del patienter föredrog flerbäddssalar där möjligheten till gemenskap fanns, medan andra föredrog enkelbäddssalar då integriteten kunde tillgodoses. Diskussion: Resultatet diskuterades i relation till SAUK-modellen och andra studier. / Background: The Swedish population is increasing. This results in an increasing demand on the healthcare. The patient is the center of caring and the concept of being a patient implies suffering or being perseverant in suffering. The nurses have several areas of main responsibilities to attend to the patients in the best possible ways. The healthcare environment have a great impact on the patient's ability to recover from their illness. It is therefore important to know how the patients experience the healthcare environment in the hospital rooms. Aim: To describe patients experiences of the healthcare environment in single and multiple hospital rooms. Method: This essay is a literature review based on twelve original articles. The articles were collected by the use of the databases CINAHL Complete and Pubmed. The articles were analysed using Fribergs method of literature reviews. Results: The results were divided into six categories: The experience of a companionship, Activities and sparetime, Support from other patients, Integrity in relation to other patients, The effect on sleep and The experience of safety. The patients’ experiences of being cared for in a single or multiple hospital room varied. Some patients preferred multiple hospital rooms where they could socialize with other patients while others preferred single hospital rooms because of the need for privacy. Discussion: The results were discussed in the light of the model SAUK and other studies.