Bakgrund: Den palliativa vårdens syfte är att lindra lidande och främja livskvalitet för patienter med obotlig sjukdom eller skada. Den ska erbjudas alla som har behov av den, oavsett kön och diagnos. Inom den allmänna palliativa vården ska sjuksköterskans utifrån patientens behov skapa en balanserad och anpassad omvårdnad. En av de viktigaste omvårdnadsåtgärderna är att främja välbefinnande och ge god smärtlindring. Syfte: Syftet var att beskriva vad patienter med cancerdiagnos tycker är viktigt i palliativ vård på sjukhus. Metod: Metoden var en litteraturöversikt med tio kvalitativa vetenskapliga artiklar som hämtades från databaserna PubMed och Cinahl Complete. Artiklarna analyserades enligt Fribergs analysmodell. Den teoretiska referensramen som användes var de 6 S:n, en modell för personcentrerad vård. Resultat: Analysen resulterade i 5 teman: (1) Sjuksköterskans roll, (2) vårdpersonalens bemötande och förhållningssätt, (3) symtomlindring och livskvalitet, (4) delaktighet i vården och (5) vårdmiljö.  Sammanfattning: Sjuksköterskans kompetens var viktig för patienterna, såväl den medicinska som kommunikativ. Det var betydelsefullt att vårdpersonalen var lyhörda för patientens önskemål och behov, att de var empatiska och kunde visa glädje. Med ett personcentrerat arbetssätt kunde vårdpersonal söka kunskap om patienten och utifrån den ge god vård. I de fall patienterna inte längre kunde vara delaktiga i sin vård skulle närstående vara beslutsfattande. / Background: The aim of palliative care is to alleviate suffering and promote quality of life for patients with incurable disease or injury. It should be offered to everyone in need of it, regardless of gender and diagnosis. In generalized palliative care, the role of the nurse is to provide a balanced nursing care tailored to the specific needs of the patient. One of the most important aspects of care interventions is to promote well-being and provide good pain relief.  Aim: The aim was to describe what patients diagnosed with cancer perceived to be important in palliative care in hospitals. Method: The method was a literature review based on ten qualitative articles selected from two databases, PubMed and Cinahl Complete. The articles were analyzed according to Friberg's analysis model. The theoretical frame of reference in this study was the 6 S, which is a model for person-centered care.  Results: The analysis resulted in 5 themes: (1) The role of the nurse, (2) treatment and approach of nursing staff, (3) symptom relief and quality of life, (4) participation in care and (5) care environment.  Conclusion: Both the medical and the communicative competence of the nurse was valued by the patients. It was important that the care staff were responsive to the patient's wishes and needs, that they were empathetic and could exhibit joy. With a person-centered approach, care staff could seek knowledge about the patient and based on that they provide good care. In cases where patients no longer could be involved relatives would be decision-makers.

Bakgrund: Under den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) ska sjuksköterskestudenter lära sig att vårda med stöd av sin handledare. Inom samtliga vårdverksamheter sker möten mellan patienter och sjuksköterskestudenter och under denna tid förväntas studenter erbjuda patienter god vård. Patienters upplevelser av att vårdas av sjuksköterskestudenter är av betydelse för att belysa aspekter som är viktiga för vårdandet utifrån patienters perspektiv. Genom att belysa dessa aspekter kan området studeras och bidra till främjandet av en god vård. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att vårdas av sjuksköterskestudenter. Metod: Kvalitativ systematisk litteraturstudie med tillämpning av beskrivande syntes av 10 artiklar. Resultat: Två teman identifierades; Det trygga vårdandet samt Att skapa en ömsesidig vårdrelation, med sammanlagt fyra tillhörande subteman. Slutsats: Patienter upplever både positiva och negativa upplevelser av att bli vårdade av sjuksköterskestudenter, dock övervägande positiva. Positivt för patienters välbefinnande är när sjuksköterskestudenter bidrar med trygghet och genuin vilja att lära känna patienter, vilket vidare skapar förutsättningar för vårdrelationer och kunskapsutbyten. Negativa upplevelser kan kopplas till otrygghet och brist i kommunikation vilket bidrar till känslor av oro, rädsla och otrygghet. Patienters upplevelser speglar det lagar, styrdokument och vårdvetenskaplig forskning redogör för som god vård.

Bakgrund: När det uppstår en obalans mellan kaloriintag och förbrukning av energi kan det leda till övervikt. Många överviktiga patienter upplever partisk behandling, diskriminering och stigmatisering i sjukvården. Nedsättande behandling äventyrar deras livskvalitet och vård. Som sjuksköterska är det av vikt att vara lyhörd gentemot patienter samt se människan bakom kroppen. Enligt tidigare forskning ska sjuksköterskan stödja och vägleda patienten med övervikt till att påbörja och genomföra hälsosammare val, exempelvis kostförändring och fysisk aktivitet. Syfte: Patienters upplevelser av livsstilsförändringar vid övervikt. Metod: I denna studie användes metoden allmän litteraturöversikt, där databaserna som valdes ut var Cinahl Complete och PubMed. Åtta vetenskapliga artiklar av kvalitativ design valdes som sedan kvalitetsgranskades samt analyserades enligt Fribergs metod. Resultat: I resultatet framkom två huvudteman med två subteman i varje huvudtema. Första huvudtemat var: Främjande faktorer för livsstilsförändringar vid övervikt med två subteman: Betydelsen av socialt stöd och Betydelsen av motivation. Andra huvudtemat var: Hindrande faktorer för livsstilsförändringar vid övervikt med två subteman: Upplevelser av skuld och skam och Upplevelser av stigmatisering och fördomar. Sammanfattning: Patienter upplevde att stöd från familjemedlemmar och personer med liknande situation samt motivation var främjande faktorer för goda livsstilsförändringar och lyckad viktnedgång. Patienterna kände en lättnad när de fick stöd från familj, vänner och sjukvården och en ökad motivation samt livskvalité när de fick information och utbildning från vårdpersonal. När patienterna upplevde stigma, fördomar och negativa uppfattningar om sig själva, gav det känslor av skuld och skam, vilket hindrade patienten från att göra livsstilsförändringar. / Background: When there is an imbalance between calorie intake and energy expenditure, it can lead to obesity. Many obese patients experience biased treatment, discrimination and stigmatization in healthcare. Degrading treatment jeopardizes their quality of life and care. According to previous research, the nurse should support and guide the overweight patient to initiate and implement healthier choices, for example dietary change and physical activity. Aim: Patients experiences of lifestyle changes in overweight. Method: General literature review, where the databases were Cinahl Complete and PubMed. Eight scientific articles of qualitative design were selected and analyzed according to Friberg's method. Results: Two main themes emerged with two subthemes in each main theme. The first theme: Promoting factors for lifestyle changes in obesity with two subthemes: The importance of social support and the importance of motivation. The second theme: Hindering factors for lifestyle changes in overweight with two subthemes: Experiences of guilt and shame and Experiences of stigmatization and prejudice. Summary: Patients felt that support from family members and people with a similar situation and motivation were promoting factors for good lifestyle changes and successful weight loss. Patients felt a sense of relief when they received support and an increased motivation and quality of life when they received information and education from healthcare professionals. The patients experienced stigma, prejudice and negative perception of themselves, it gave feelings of guilt and shame, which prevented the patient from making lifestyle changes.

Bakgrund. Runt om i världen är det ca 383 miljoner människor som lever med diabetes. Arbetet med att ändra kost- och motionsvanor är en utmaning för de flesta. Det är inte alltid lätt att anpassa de nya rutinerna till vardagslivet, som att äta på fasta tider och äta mindre av ohälsosam mat. Därför är det viktigt att sjuksköterskan och patienten tillsamman arbetar mot en hälsosammare livsstil. Syfte. Studiens syfte var att belysa hur patienter med diabetes typ II upplever kost- och motionsförändringar.Metod. Denna litteraturstudie är baserad på 10 kvalitativa artiklar. Goodmans sju steg har använts som inspiration. Litteratursökningen utfördes i databaserna CINAHL, psycINFO och PubMed. Innehållsanalysen i studien har gjorts genom inspiration från Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat. Dataanalysen resulterade i tre teman: patienternas upplevelser av kostrestriktioner, patienternas upplevelse av motionsförändringar och patienternas upplevelser av stöd till förändring.Slutsats. Patienternas förtroende till personer omkring sig, och för sjukvården är viktigt när hen lever med diabetes typ II. Information om stödgrupper, motionsgrupper och andra aktiviteter som kan vara hjälpsam till ett hälsosammare vardagsliv är det viktigt att ge information om. / Background. Around the world there’re approximately 383 millions living with diabetes. The work to change diet- and exercise habits is a challenge for most people. It isn’t always easy to adapt the new routines in the everyday life, such as eating regularly and eat less of the food that is unhealthy. Therefore it’s important that the nurse and the patient work together towards a healthier life. Aim. The aim was to illustrate how patients with type II diabetes experience changes in diet and exercise. Method. This literature study is based on 10 qualitative articles. Goodman’s seven steps have been used as an inspiration. The literature search was performed in the databases CINAHL, psycINFO and PubMed. The content analysis in this study was performed by inspiration from Graneheim and Lundman’s content analysis. Results. The data analysis resulted in three themes: Patient’s experience on diet restriction, patient’s experience on exercise changes and patient’s experience on support for change.Conclusion. The patient’s confidence in the people around them, and for the health care is important when you’re living with type II diabetes. Information about support groups, exercise groups and other activities that can be helpful towards a healthier everyday life is important.

Bakgrund  En stomi är en konstgjord öppning från tarmen till buken ämnad för avledning av avföring eller urin. År 2015 fanns det 43 000 personer med stomi i Sverige. Ileo- och kolostomi är tarmstomier där vanliga orsaker är kroniska sjukdomar som cancer, Ulcerös kolit och Crohns sjukdom. Stomin behöver pre- och postoperativ vård samt daglig skötsel med rengöring och byte av stomibandage för att minska risken för komplikationer. Läckage, hudirritation och ischemi är vanligast förekommande medan prolaps och parastomalt bråck är av allvarligare grad.  Syfte  Syftet var att beskriva personers upplevelser av att leva med stomi.  Metod  En icke systematisk litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga artiklar skrivna mellan år 2013 och 2023. Tio artiklar med kvantitativ ansats och fem med kvalitativ ansats. Artikelsökningar gjordes med sökord i databaserna PubMed och CINAHL. Kvalitetsgranskning genomfördes med bedömningsunderlaget från Sophiahemmet högskola och en integrerad dataanalys i tre steg användes.  Resultat  I resultatet identifierades fyra huvudkategorier livskvalitet hos personer med stomi, synen på en förändrad kropp, betydelsen av närstående och mötet med hälso- och sjukvården. Det tydliggjordes att stomin påverkade personers mående samt faktorer som ålder, kön och livsstil bidrog. Acceptans var en förutsättning för god livskvalitet. Hälso- och sjukvårdens bemötande påverkade det psykiska måendet och angelägenheten att söka vård. Socialt stöd var av betydelse för en god upplevelse av sin stomi. Det var vanligt att sköta sin egenvård tiden efter stomioperation, dock sjönk egenförmågan ju längre tiden gick.  Slutsats  Livet med stomi påverkade personens psykiska mående och upplevelse av sitt sociala liv. Oro för en förändrad kropp, komplikationer och nya relationer orsakade ångest och depressiva symtom. Närstående kunde upplevas som betydelsefulla och avgörande för välmående och livskvaliteten samtidigt som personer upplevde sig som en börda för närstående. Upplevelsen av möten inom hälso- och sjukvården varierande med övervägande för okunskap och bristande bemötande. / Background  A stoma is a surgical opening from the intestine to the abdomen intended for the elimination of feces or urine. In 2015, there were 43,000 people with a stoma in Sweden. Common reasons for intestinal ostomies are chronic diseases such as cancer, ulcerative colitis, and Crohn's disease. To reduce the risk of complications, the stoma needs pre-and post-operative care as well as daily care with cleaning and changing the stoma bandage. The most common complications are leakage, skin irritation, and ischemia while prolapse and parastomal hernia are more severe complications.  Aim  The aim of this study was to describe people's experiences of living with a stoma.  Method  The chosen method was a non-systematic literature review, based on 15 scientific original articles. The articles were quantitative and qualitative studies written between 2013 and 2023. Keywords were used in the databases PubMed and CINAHL for article searches. The literature review was carried out using the assessment criteria from Sophiahemmet University. Lastly, to compile the result an integrated data analysis was used.  Results  The results identified four main categories of quality of life in people with a stoma, the perception of a changed body, the importance of relatives, and the meeting with healthcare. The literature review showed that the stoma affected people's well-being and age, gender, and lifestyle decided the outcome. A good quality of life was predicted on acceptance. The well-being was affected by how the healthcare treated a person, which also led to difficulties in seeking care. Social support tended to be important for a good experience with the person’s stoma. Self-care was common after surgery, but as time went on the self-efficacy level decreased.  Conclusions  Life with a stoma affected the person's psychological well-being and experience of their social life. Concerns about a changed body and relations as well as complications caused anxiety and depressive symptoms. Relatives could be experienced as significant and decisive for well-being and quality of life, while people experienced themselves as a burden for close relatives. The experience in health care varied with consideration for ignorance and lack of treatment.

Bakgrund  Långvarig smärta har en mångfacetterad grund och kan uttrycks på olika sätt. Den långvarigasmärtan har en stor prevalens i samhället och orsakar ofta lidande i flera dimensioner därhälso- och sjukvården arbetar för att förhindra dessa. Hälso- och sjukvården arbetar medmultimodal behandling i samarbete med patienterna för att hitta en acceptabel smärtnivå och en fungerande vardag. I samband med behandling får patienterna kontakt med vårdpersonalsom utför omvårdnad. För att utveckla omvårdnadsarbetet kan patienters upplevelser studeras. Syfte Syftet var att beskriva patienters upplevelser av omvårdnadens betydelse vid långvarigsmärta. Metod Designen var en icke-systematisk litteraturöversikt. I databaserna PubMed och CINAHL, sominnehar omvårdnadsvetenskaplig litteratur, söktes originalartiklar. Artiklarna avgränsades tillpublicering mellan åren 2010–2020 och skulle vara skrivna på engelska. Efter metodisktsökande, kvalitetsgranskning och analys med en integrerad analysmetod inkluderades 17artiklar av både kvalitativ och kvantitativ metod. Resultat Utifrån patienters upplevelser identifierades faktorer som beskrevs vara betydelsefulla delar iomvårdnaden. Tre kategorier skapades för att beskriva dessa faktorer: Partnerskap mellanvårdpersonal och patienter, struktur i omvårdnaden och patientens förväntningar påvårdpersonalen. Slutsats Resultatet tyder på att omvårdnad som utförs med ett uttalat holistiskt och personcentreratpartnerskap, där kunskap, kontinuitet och tillräckligt med tid finns tillgängligt, verkarupplevas som positivt och hjälpsamt av patienter med långvarig smärta. Kunskapen fråndenna litteraturöversikt kan ses som en sammanställning av information om patientersupplevelser av betydande delar i omvårdnaden som kan hjälpa sjuksköterskor i arbete mot enbättre omvårdnad och lindrandet av patienters lidande. / Background Chronic pain has a multifaceted basis and can be expressed in different ways. The chronicpain has a high prevalence in society and often causes suffering in several dimensions wherethe health service works to prevent these. The health service works with multimodal treatmentin collaboration with the patients to find an acceptable level of pain and a functioningeveryday life. In connection with treatment, patients get in touch with healthcare professionalswho perform nursing. To develop nursing, patients' experiences can be studied. Aim The purpose was to describe patients’ experiences of nursing care of importance for peoplewith chronic pain. Method The design was a non-systematic literature review. Original articles were searched indatabases with nursing science literature. The articles were limited to publication between theyears 2010-2020 and were to be written in English. After methodological search, qualityreview and analysis with an integrated analysis method, 17 articles of both qualitative andquantitative methods were included. Results Based on the patient's experiences, some factors were identified that were described asimportant parts of the care. Three categories were created to describe these factors:Partnerships between healthcare professionals and patients, the structure of care and thepatient’s expectations of healthcare professionals.  Conclusions The results indicate that nursing care provided with a pronounced holistic and person-centeredpartnership, where knowledge, continuity and sufficient time are available, seems to beperceived as positive and helpful by patients with chronic pain. The knowledge from thisliterature review can be seen as a compilation of information about patients 'experiences ofsignificant parts of nursing that can help nurses towards better nursing and the relief ofpatients' suffering.

Bakgrund   I takt med samhällets digitalisering har telemedicin, vård på distans, kommit att spela en allt mer framträdande roll inom hälso-och sjukvården. Inom ramen för det digitala kan patienter numera uppsöka samt erhålla vård från sina egna hem. Den ökade tillgängligheten som telemedicinen för med sig kan fostra en mer aktiv patientroll inom vilken egenvården är av särskild betydelse. Lärdomar kan tas från patienter som använt sig av telemedicinska tjänster och genom att utforska deras upplevelser kan möjligheter och hinder identifieras.  SyfteSyftet var att beskriva patienters upplevelser av egenvård vid användning av telemedicin. Metod Denna studie är utförd som en litteraturöversikt och baserade sig på 16 relevanta vetenskapliga artiklar med en kvalitativ ansats. Artiklarna har med olika sökordskombinationer valts ut från databaserna PubMed och CINAHL. De valda artiklarna kvalitetsgranskades enligt Sophiahemmet högskolas bedömningsinstrument varpå en integrerad innehållsanalys utfördes. Resultatartiklarna delades in i tre kategorier med sex tillhörande underkategorier.     Resultat Resultatet delades in i tre kategorier; egenvårdsbehov, egenvårdskapacitet samt egenvårdsbrist. Den första kategorin handlar om patienters upplevelser av autonomi och tillgänglighet. Den andra kategorin behandlar patienters nya roll samt upplevelser av delaktighet. Den tredje kategorin behandlar aspekterna relation och partnerskap.   Slutsats  Denna studie belyser hur patienter ser både för- och nackdelar med telemedicin. Patienter upplever att telemedicin i mångt och mycket har kapacitet att förstärka deras möjligheter till egenvård och delaktighet men att det finns brister. Telemedicinen är till för alla men förutsätter ett visst krav på tekniskt kunnande samt en vilja till förändring vilket riskerar att utelämna patienter som inte vill eller har möjlighet. Därmed bör lärdom tas från patienternas erfarenheter för att på så sätt använda telemedicinen som ett verktyg för att bidra till en god och jämlik hälso- och sjukvård där alla inkluderas.

Bakgrund  I dagsläget lever 650 miljoner personer i världen med obesitas. I Sverige uppskattas det att 1,3 miljoner människor i åldrarna 16-84 år har obesitas, vilket motsvarar ungefär 15 procent av befolkningen. Obesitas är ett sjukdomstillstånd som leder till följdsjukdomar.  Samtidigt lider många personer med obesitas av fördomar och kränkningar inom hälso- och sjukvården. Det är vanligare att kvinnor har obesitas än män. Kvinnor upplever dessutom ett sämre bemötande än män inom hälso- och sjukvården, och kvinnors medicinska behov förbises ofta då stora delar av hälso- och sjukvården utgår från en manlig norm.  Syfte  Syftet med litteraturöversikten var att beskriva kvinnor med obesitas och deras upplevelser och erfarenheter av bemötande av vårdpersonal inom hälso- och sjukvården.  Metod  Litteraturöversikten följde en icke systematisk metod och baserades på 16 vetenskapliga originalartiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Artiklarna inhämtades genom sökningar i databaserna PubMed och CINAHL, med hjälp av relevanta sökord. Artiklarna har bedömts utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Resultaten från artiklarna sammanställdes och analyserades med en integrerad dataanalys.  Resultat  I resultatet framgick tre huvudkategorier. Den första var: Förförståelsens påverkan på upplevelsen av bemötandet. Under kategorin framkom det att kvinnorna hade en förförståelse angående sig själva och om vårdpersonalen, vilket påverkade upplevelserna av bemötandet. Den andra kategorin var: Upplevelse av kommunikation och bemötande. Här framkom olika upplevelser kring information, ordval, stöd och upplevelser av en dömande attityd. Den tredje kategorin var: Följderna av upplevd stigmatisering. Under denna kategori framkom upplevelser av en bristande vård som följd av obesitas och även kvinnornas önskemål om en förändring av vården, som framkommit till följd av kvinnornas upplevelser av bristande bemötanden.  Slutsats  Flera kvinnor med obesitas upplevde att deras vikt stod i vägen för att få rätt bemötande och rätt typ av vård. Litteraturöversikten visade även att kvinnor med obesitas skulle vilja bli bemötta med empati, respekt, medkännande, uppmuntran och pålitlighet. Då resultatet påvisade brister av dessa egenskaper hos hälso- och sjukvårdspersonal kan konsekvensen bli att kvinnor med obesitas undviker att söka vård / Background  As for now, 650 million people worldwide are living with obesity. In Sweden, it is estimated that 1.3 million people between the ages of 16 and 84 have obesity, which is approximately 15 percent of the population. Obesity is a medical condition that can lead to other health problems. However, many people with obesity also experience prejudice and discrimination within the healthcare system. Women are more likely to have obesity than men, and they often experience poorer treatment within the healthcare system. Women's medical needs are often overlooked, as a big part of the healthcare system is based on a male norm.  Aim  The purpose of this literature review was to describe the experiences of women with obesity regarding the encounters they have with healthcare professionals in the healthcare system.  Method  The literature review used a non-systematic method and was based on 16 scientific original articles with both qualitative and quantitative approaches. The articles were found through searches in the PubMed and CINAHL databases using various search terms. The articles were evaluated based on Sophiahemmet University's assessment criteria for scientific classification and quality. The results from the articles were compiled and analysed using an integrated data analysis.  Results  The results revealed three main categories. The first category was: Preconceptions and its influence on the experience of the encounter. In this category, it was revealed that the women had preconceptions about themselves and the healthcare professionals, which influenced their experiences of encounters when receiving healthcare. The second category was: The experience of communication and encounters. Various types of experiences regarding information, choice of words, different types of support, and experiences of a judgmental attitude emerged here. The third category was: The consequences of perceived stigmatization. Experiences of a lack of care as a result of obesity emerged under this category, and also the women's desired changes in healthcare that were expressed as a result of the women's experiences of stigmatization.  Conclusions  Some of the women with obesity experienced that their weight stood in the way of receiving a proper encounter and care. The literature review showed that women with obesity would like to be treated with empathy, respect, compassion, encouragement, and reliability. As the result revealed a lack of these qualities in healthcare professionals, the consequence may be that women with obesity avoid seeking care.

Bakgrund: Cancerrelaterad fatigue är ett vanligt tillstånd som kan uppkomma av cancersjukdom eller cancerbehandling. Det drabbar cirka 70 till 100 procent av personer med cancer. Det råder en kunskapsbrist gällande tillståndet hos sjuksköterskor och patienter vilket kan leda till en försämrad livskvalitet hos de drabbade. Vid utebliven utredning och behandling av cancerrelaterad fatigue riskerar patienter att utveckla ett sjukdomslidande. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av att leva med cancerrelaterad fatigue. Metod: En allmän litteraturöversikt med induktiv ansats. Studien baserades på sex vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod och en artikel med mixad metod. Samtliga artiklar analyserades med Fribergs analysmodell. Resultat: Fyra områden av upplevelser identifierades: upplevelser av kropp och själ, sociala relationer, yrkesliv och en anpassad vardag. Patienter som levde med cancerrelaterad fatigue upplevde att de påverkades kroppsligt och själsligt. Deras sociala relationer såsom relationen till vänner, familj och partner förändrades på grund av tillståndet. Några patienter upplevde att deras yrkesliv påverkades negativt. En del patienter upplevde sig vara i behov av anpassningar i sin vardag för att kunna hantera sin cancerrelaterade fatigue. Slutsats: Det framkom att cancerrelaterad fatigue påverkade patienter negativt utifrån flera aspekter på grund av den bristfälliga energin. Konsekvenserna blev att de drabbade riskerade uppleva ett sjukdomslidande till följd av tillståndet. Med hjälp av en personcentrerad vård kan sjuksköterskor sätta in relevanta omvårdnadsåtgärder som främjar hälsa hos patienterna.

Stroke är den tredje vanligaste orsaken till död i västvärlden och kan leda till långvariga och svåra funktionshinder. Det är också den somatiska sjukdom som genererar flest vårddagar på sjukhus. Enligt beräkningar kommer även allt fler människor insjukna i stroke beroende på att de äldre i samhället blir allt fler. Syftet med föreliggande studie var att få en djupare förståelse för patientens situation och hur patienten upplever att leva med sjukdomen. Med hjälp av denna kunskap kan en adekvat omvårdnad ges till dessa patienter. Syftet besvarades genom att utföra en litteraturstudie baserad på kvalitativa vetenskapliga artiklar. Kategorier identifierades ur artiklarna och de var följande: emotionella konsekvenser, socialt liv, fysiska begränsningar och rehabilitering. Resultatet visade att stroke hade haft stor inverkan på alla aspekter av informanternas liv. Känslor som var återkommande var frustration, ökad sårbarhet och osäkerhet inför framtiden. Även känslor av beroende och över att ha förlorat kontrollen över sina kroppar var vanliga. Samspelet med andra människor förändrades. Informanterna kunde inte längre äta på ett socialt accepterat sätt, omfördelningen av roller var kännbar och det sociala livet försämrades. Fysiska begränsningar gjorde att informanterna upplevde att genomförandet av aktiviteter krävde all deras kraft och koncentration. Mål för rehabilitering sattes upp kort efter insjuknandet, men hoppet avtog när de insåg hur långsamt det gick. / Stroke is the third most common reason for death in the Western World and can lead to long-lasting and severe disabilities. It also generates the most days of nursing at the hospital among the somatic diseases. As more people in the society become older it is expected that more people will get stroke. The aim of this study was to get a deeper understanding for the patient’s situation and how the patient experience living with the disease. Adequate care can be given to these patients with the help of this knowledge. The aim of the study was answered by doing a literature review based on qualitative scientific articles. Categories were identified from the articles and they were the following: emotional consequences, social life, physical limitations and rehabilitation. The result showed that stroke had a large impact on every aspect of the informants´ life. Recurrent feelings were frustration, increased vulnerability and insecurity concerning the future. Feelings of dependency and the loss of control over their bodies were also common. The interaction with people changed. The informants were not able to eat in a socially accepted manner. The reallocation of roles was severe and their social life impaired. Physical limitations made the informants experiencing that they had to use all their power and concentration to do activities. Goals for rehabilitation were set up shortly after falling ill but the hope decreased when they realized how long time it was going to take.