Bakgrund: På en akutmottagning kommer patienter i olika tillstånd och behov. Det är sjuksköterskan som ofta gör de första bedömningarna och därför är det av stor vikt att bemötandet från sjuksköterskan är positivt för att skapa trygghet. Ökat patientflöde och långa väntetider är några faktorer som är påvisade att kunna påverka upplevelsen för patienterna av sin vistelse på akutmottagningen. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva faktorer som påverkar patienters upplevelse av omvårdnad under sin vistelse på akutmottagning. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Databaserna CINAHL och PubMed användes för att söka efter artiklar. Resultat: Sex underkategorier valdes ut: bemötande, delaktighet, information, väntetid, kommunikation och kontinuitet, sjuksköterskans kunskap och kompetens. Resultatet visade att många patienter ansåg att sjuksköterskan var skicklig i sina arbetsuppgifter och var nöjda med bemötandet från sjuksköterskan, men att långa väntetider och bristande information påverkade upplevelsen av omvårdnad. Det fanns en tydlig önskan över att få mer information om sin väntetid, behandling och undersökningar. Brister i detta, skapade en otrygghet och en känsla av vara bortglömd hos patienterna. Slutsats: Sjuksköterskor på en akutmottagning behöver besitta en stor kommunikationsförmåga. Detta för att kunna ge patienterna en så bra upplevelse som möjligt. Slutsatser av resultatet har påvisat att det krävs förbättring inom flera områden för att ge patienter en bättre upplevelse av omvårdnaden under sin vistelse på akutmottagningen. / Background: To an emergency department people arrives with various states and needs. It is the nurse who often do the initial assessments and therefore it is of great importance that the response from the nurse is positive, to provide a feeling of security for the patient. Increased patient flow and long waits are a few factors that are proven to influence patients´ experience of their stay at the emergency department. Purpose: The purpose of the literature review is to describe factors that influence patients’ experience of care at the emergency department. Methods: The study was conducted as a literature review. CINAHL and PubMed databases were used to search for articles. Results: The analysis led to six subcategories: the encounter, participation, information, waiting time, communication and continuity, the Registered Nurse knowledge and skills. The results showed that many patients felt that the nurse was skilled with the nursing assignments and were happy with the response from the nurse, but the long waiting time and lack of information affected the experience of the nursing care at the emergency department. There was a clear desire from the patients to receive more information about their wait time, treatment and examination. Shortcomings of this, created insecurity and a feeling of being forgotten for the patients. Conclusion: Nurses at an emergency department need to possess great communication skills. To be able to give patients the best experience as possible at the emergency department. Conclusions of the results have shown the need for improvement in several areas, to increase a better experience for the patients during their stay at the emergency department.

Bakgrund: I den somatiska vården finns det patienter med psykiska sjukdomar. De vanligaste psykiska sjukdomarna är schizofreni, psykoser, depression, ångestsyndrom och bipolära sjukdomar. Behovet av somatisk vård är större för patienter med psykiska sjukdomar än de utan, på grund av ökad risk för somatiska sjukdomar. Patienter upplevde att vardagslivet påverkas av de psykiska sjukdomarna. Vårdpersonal upplevde en osäkerhet och rädsla inför denna patientgrupp. Syfte: Att beskriva hur patienter med psykisk sjukdom upplever att bli vårdad i den somatiska vården. Metod: Litteraturöversikten baserades på 13 vetenskapliga artiklar. Dessa artiklar hämtades från CINAHL Complete och Pubmed. De huvudsakliga sökorden bestod av: mental illness, mental health, healthcare experience, patients’ experience, physical illness, primary care, communication och physical care. Resultat: Fyra teman utformades i resultatet. Ett tema var upplevelser av att bli stämplad av sjukvården på grund av den psykiska sjukdomen och det gjorde att patienterna kände sig bortprioriterade. När de kände sig stämplade upplevde de känslor av skam och maktlöshet. Ett tema var upplevelser att inte bli trodd som handlade om att fysiska symtom inte blir tagna på allvar. Det tredje temat var hur upplevelser om bristande kunskap hos vårdpersonal om psykiska sjukdomar påverkade vården. Detta upplevde patienter ledde till brist på information och delaktighet. Positiva erfarenheter och önskemål var det sista temat som visades i form av upplevelser av en personcentrerad vård, då vårdpersonal visade empati. Diskussion: Valda delar i resultatet diskuterades utifrån Katie Erikssons teori om att lindra lidande. Centrala begrepp inom teorin som användes var vårdlidande och konsensusbegreppet människan. / Background: In the somatic care, there are patients with mental illnesses. The most common mental illnesses are schizophrenia, psychoses, depression, anxiety disorders and bipolar disorders. The need for somatic care is bigger for patients with mental illnesses than those without, because of an increased risk of getting a somatic disease. Patients were experiencing that their daily life was affected by the mental illness. Healthcare professionals experienced uncertainty and fear of treating these patients. Aim: To describe how patients with mental illness are experiencing to be cared in the somatic care. Method: The literature review consisted of 13 scientific articles. These articles were found in the databases CINAHL Complete and PubMed. Main search words consisted of: mental illness, mental health, healthcare experience, patients experience, physical illness, primary care, communication and physical care. Results: Four themes were formed in the result. One theme was the experience of being labeled because of the metal illnesses and that made the patients feel not prioritized. When they felt labeled, they experienced feelings of shame and powerlessness. One theme was the experiences of not being believed and included patients experience that symptoms were not taken seriously. The third theme was how the experience of a lack of knowledge among health professionals about mental illnesses affected the care. Patiens experienced that it led to lack of information and participation. Positive experiences and desires were the last theme that appeared in form of experiences of a person centred care, when health professionals showed empathy. Discussion: Based on Katie Eriksson´s theory about relieving suffering, chosen parts from the results were discussed. The key concepts in the theory that were used were care suffering and the consensus concept human.

Bakgrund: Personer med allvarlig psykisk ohälsa kan behöva vårdas under tvång på en sluten psykiatrisk avdelning. För att kunna förbättra tvångsvården krävs en förståelse för dessa patienters upplevelser. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av tvångsåtgärder inom psykiatrisk slutenvård. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats där resultaten från tio originalartiklar har analyserats enligt en innehållsanalys av Forsberg och Wengström (2015). Den teoretiska referensramen som valdes var Katie Erikssons omvårdnadsteori. Resultat: Resultatet påvisar att patienter har liknande upplevelser av tvångsvård i samtliga artiklars resultat. I alla resultat framkommer det att patienter har upplevt någon form av negativ känsla i samband med tvångsvård. Majoriteten av resultaten visar att patientens integritet, autonomi eller mänskliga värde blir kränkt i samband med tvångsvård, vilket i sin tur leder till ett försämrat psykiskt mående. En positiv upplevelse av tvångsvård kan uppnås då personalen ser till att patienten blir väl informerad, känner delaktighet och tillit, genom att få patienten att känna sig sedd, hörd och respekterad. Slutsats: Hur patienter upplever och påverkas av tvångsvård är individuellt och upplevelsen av vården är unik för varje patient. Samma typ av tvångsvård kan i vissa fall ge motsägelsefulla resultat för olika patienter. Det finns dock gemensamma nämnare som kan vara avgörande för patienternas upplevelser. Sjuksköterskan har stora möjligheter att skapa en positiv upplevelse av vården för patienten. Genom en humanistisk vård, som grundar sig i respekt, lyhördhet och medkänsla, där patienten blir delaktig i sin vård. / Background: People with severe mental illness may need to be cared for in a closed psychiatric ward. In order to improve coercive care, an understanding of these patients' experiences is required. Aim: The purpose was to describe patients’experiences of coercive measures in psychiatric inpatient care. Method: A literature study with qualitative approach where the results from ten original articles have been analyzed according to a content analysis by Forsberg and Wengström (2015). The theoretical frame of reference selected was Katie Eriksson's nursing theory. Result: The result shows that patients have similar experiences of coercive care in the results of all articles. In all results it appears that patients have experienced some form of negative feeling in connection with coercive care. Most of the results show that the patient's integrity, autonomy or human value is being violated in connection with coercion, which in turn leads to deterioration in mental health. A positive experience of coercive care can be achieved when the staff ensures that the patient is well informed, feel trust and is involved, by making the patient feel perceived, heard and respected. Conclusion: How patients experience and are affected by coercive care is individual and the experience of care is unique to each patient. The same type of coercive care may in some cases give contradictory results for different patients. However, there are common denominators that can be crucial for the patients' experiences. The nurse has great opportunities to create a positive experience of the care for the patient. Through a humanistic care, which is based on respect, responsiveness and compassion, where the patient becomes involved in their care.

Meticillinresistenta Stafylokockus aureus (MRSA) är resistenta stammar av den vanliga bakterien Stafylokockus aureus (S. aureus). MRSA upptäcktes första gången 1961 i England och har sedan dess brett ut sig över hela världen. På sjukhus sprids MRSA mellan patienter via sjukvårdspersonalens händer till följd av bristande hygienrutiner och i samhället sprids bakterierna där människor lever och umgås tätt. En av de viktigaste förebyggande åtgärderna är isoleringsvård, vilken ofta upplevs som negativ. Sjuksköterskan har en viktig uppgift i att lindra patientens vårdlidande och främja upplevelsen av hälsa. Det finns mycket medicinsk forskning bedriven kring MRSA men endast några få studier ur ett patientperspektiv. Syftet är att beskriva patienters erfarenhet av att vara smittade med MRSA. Studien är en litteraturstudie enligt Axelssons (2008) modell och bygger på åtta kvalitativa artiklar. Resultatet visar att patienter smittade med MRSA känner sig kränkta och orättvist behandlade inom vården. Vidare upplever de att sjukvårdspersonal saknar adekvat kunskap kring MRSA och smittspridning samt att de slarvar med de basala hygienrutinerna. Isoleringsvård upplevs som traumatiskt för många patienter, särskilt de som fått en oväntad diagnos. Patienter smittade med MRSA känner sig smutsiga och känner ofta rädsla och oro för att smitta andra, de upplever även att omgivningen drar sig undan dem. Medvetenheten i samhället och inom vården om MRSA-problematiken måste ökas, detta för att minska lidandet hos de drabbade patienterna. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Tiden för omhändertagandet av patienter som kommer till operationsavdelningen tenderar att minska och genomströmningstakten av patienter går istället i riktning mot att öka. Operationssjuksköterskor har trots detta en laglig skyldighet att ge varje patient en individuell omvårdnad. Den perioperativa sjuksköterskan ska enligt den perioperativa vårdmodellen träffa patienten i ett pre-, intra- och postoperativt samtal, för att tillsammans med patienten kunna reflektera över dennes behov och önskningar i samband med operation. Idag ges sällan denna möjlighet. Därför är det viktigt att belysa patienters upplevelser i samband med en operation för att kunna förbättra vårdkvalitén. Studiens syfte är att beskriva hur patienter som genomgår ett operativt ingrepp erfar vårdandet i den intraoperativa fasen. Examensarbetet är utfört i form av en mindre empirisk studie. Fem patienter i åldrarna 24 – 77 år, två kvinnor och tre män, är intervjuade. Metoden för uppsatsen är inspirerad av en fenomenologisk ansats på livsvärldsteoretisk grund. Analysarbetet av intervjuerna utmynnade i att de meningsbärande enheter som framträdde jämfördes med avseende på likheter och skillnader. Innebörder som liknade varandra sammanfördes sedan till sammanlagt sex teman. Dessa är ”Oro och rädsla”, ”Utlämnad”, ”Trygghet och Tillit”, ”Omhändertagande – Brist på omhändertagande”, ”Delaktighet – Brist på delaktighet” samt ”Upplevelser av miljön”. Resultatet visar att patienter är oroliga inför sin operation. Bland annat för att miljön på operationsavdelningen är främmande. I flera situationer känner sig även patienter utlämnade. Det kan vara att inte skyddas mot insyn eller att medpatienter kan höra samtal mellan patient och vårdare. Trygghet upplevs genom det sätt vårdare bemöter patienter eller på det sätt vårdandet utförs. Tillit handlar om hur patienter får förtroende för vårdare och därmed överlämnar sig. Patienter menar också att de tar för givet att vårdarna kan sin sak. När vårdare visar att de bryr sig om känner sig patienter omhändertagna, på samma sätt som patienter inte känner sig omhändertagna när vårdaren inte lyssnar till patienters åsikt. Att känna delaktighet handlar till stor del om att bli informerad om sin sjukdom och behandling. Patienter framför även synpunkter på att få vara mer delaktig genom till exempel ett uppföljande samtal postoperativt med den perioperativa sjuksköterskan. Slutsatsen är att patienter önskar en större delaktighet i sin perioperativa vård för att känna sig så förberedda som möjligt inför operationen. / <p>Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot operationssjukvård</p><p>Uppsatsnivå: D</p>

I Sverige påbörjar ca 1500 patienter syrgasbehandling i hemmet varje år. De flesta av dessa har KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom). Inom vården har KOL varit känt i ca 200 år. Idag är KOL ett växande hälsoproblem med stor dödlighet. När beslutet tas att patienten behöver kontinuerlig syrgas i hemmet är det troligtvis efter lång tid av sjukdom och försämring av lungfunktionen. Tidigare vårdvetenskaplig forskning kring KOL-patienters upplevelser av syrgasbehandling finns, men det är brist på sammanställd forskning av patienters upplevelser av vad det innebär att använda syrgas i hemmet. Syftet är att beskriva KOL-patienters upplevelser av sin sjukdom samt att vara beroende av syrgas i hem och dagligt liv. Metoden som vi använt är en litteraturöversikt av åtta artiklar där fem är kvalitativa och tre är kvantitativa. Resultatet redovisas i två kategorier, livet med KOL och vad det innebär och beroendet av syrgas och vad det innebär. Resultatet visar att KOL som sjukdom och livet med syrgas går in i varandra och i beskrivningen av deras liv med syrgas beskrivs oftast symtomen mer på KOL. KOL- patienter har en begränsad livsvärld och att kontinuerlig syrgasbehandling i hemmet påverkar patienten. Patienten med syrgasbehandling har förlorat en del av sig själv och livet kan kännas mera inskränkt. Resultatet visar att det finns behov av stöd från sjuksköterskan i mötet med dessa patienter. / Program: Fristående kurs

Patienter som genomgår en operation har normalt ingen kontakt med varken operationssjuksköterska eller en anestesisjuksköterska innan ingreppet. En första kontakt sker oftast när patienter anländer till operationsavdelningen, då är tiden knapp och gör det svårt att tillsammans med patienter planera vården. En perioperativsjuksköterska har ett etiskt ansvar att bjuda in patienter till en vårdande gemenskap och skapa förtroende genom sina möten med patienter, vilket bäst kan göras genom ett perioperativt samtal någon dag innan operationen. Idag ges sällan den möjligheten.Det finns få studier gjorda om hur spinalbedövade patienter upplever tiden under sin operation. Därför riktas uppmärksamheten i denna studie mot hur spinalbedövade patienter erfar den intraoperativa fasen. Åtta patienter har intervjuats i åldrarna 60-86 år, fem kvinnor och tre män. Studien är kvalitativ och en reflekterande livsvärldsansats har använts för att kunna beskriva världen så som den är levd av patienten..Resultatets beskrivningar av upplevelser i den intraoperativa fasen presenteras i fyra teman. Dessa är: ” Följsamma patienter som överlämnar sig”, ” Det vårdande mötets betydelse”, ” Förtroendet till vården och vårdpersonalen” samt ” Patienters okunskap och informationsbehov”. Patienter ifrågasätter inte utan litar till hundra procent på vården och vårdpersonalens kompetens De överlämnar sig därför utan att vara oroliga. En känsla av trygghet samt att vara välkommen till operationsavdelningen fanns hos patienterna. Dock fanns en brist på kunskap om vårdprocessen under den perioperativa fasen, vilket gör att patienter har svårt att påverka sin vård. Resultatet visar att patienter i stort sett upplever sig ha tillräcklig med information om vad som händer under operation. Dock framkom det även att patienterna ställer frågor som aldrig besvaras. / Program: Fristående kurs

Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) uppskattas för närvarande vara den fjärde ledande dödsorsaken i världen. Sjukdomen innebär både psykiska, sociala och fysiska begränsningar för de patienter som drabbas. Då sjukdomen påverkar hela människans tillvaro har sjuksköterskan en värdefull roll i att stödja och motivera patienterna att hantera situationen. För att sjuksköterskor bäst skall kunna stödja dessa patienter bör de ha en uppfattning om vilka faktorer som påverkar patienternas upplevelse av välbefinnande. Detta för att patienterna skall kunna införliva kunskapen i den egna livssituationen. Syftet med denna studie är att beskriva vad som möjliggör och hindrar upplevelsen av välbefinnande hos patienter med KOL. Metoden är en litteraturstudie enligt Axelsson (2008) och är baserad på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultatet presenteras i två huvudkategorier; ”Patienters behov för att klara av vardagen” som beskriver att patienter med KOL är i behov av strategier för att klara av andnöden samt kunskap om hur de kan utföra egenvård. ”Betydelsen av samhörighet”, beskriver upplevelsen av stöd från familjen, vänner och vårdpersonal. Patienter med KOL upplever att de behöver kunskap och strategier för att kunna hantera sin sjukdom, ta kontroll över den och uppleva välbefinnande i sin situation. De flesta patienter upplever att samhörighet och stöd från andra människor är betydelsefullt. En del patienter upplever att samhörighet med andra patienter med KOL, i vissa fall hindrar dem från att uppleva välbefinnande. Dessutom är upplevelsen av depression, stigmatisering och ångest vanligt hos dessa patienter och hindar patienterna från att uppnå välbefinnande. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bakgrund: Vårdskador är vanligt förekommande i både svensk och utländsk sjukvård. Överlag bidrar vårdskadorna med flera dygns förlängda vårdtider och upptar ett stort antal vårdplatser. Detta upptar resurser och kostar samhället många miljarder kronor varje år. Hälso- och sjukvårdspersonal ansvarar för patientsäkerheten i vården, vilket i Sverige är reglerat i lagar och föreskrifter. Dessa finns till för att skydda patienter mot vårdskador och innebär en skyldighet för hälso- och sjukvården att ständigt jobba för att utveckla kvalitet och säkerhet i vården. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva patienters upplevelser av att drabbas av vårdskada. Metod: En litteraturöversikt enligt Friberg har genomförts. Sökning efter resultatartiklar till översikten gjordes i CINAHL Complete och PubMed. Elva originalartiklar hittades, vilka utgör underlag för resultatet i översikten. Resultat: Med stöd i Katie Erikssons vårdteori identifierades tre huvudkategorier av upplevelser, vilka var vårdlidande, sjukdomslidande och livslidande. Varje kategori hade tillhörande underkategorier där patienternas upplevelser beskrivs. Diskussion: Huvudfynd i resultatet har diskuterats utifrån bakgrund, annan forskning och Katie Erikssons vårdteori. Kommunikation och information från vårdpersonalen efter en vårdskada upplevs av patienter bristfällig. I de fall då kommunikation och information upplevs tillfredställande minskar också vårdlidandet. Patienters upplevelser visar att vårdpersonal inte följer sitt ansvar och befintliga lagar, vilket tycks utgöra ett problem som hämmar kvalitet och säkerhet i vården. I kontrast till de negativa upplevelserna förekommer också positiva upplevelser vilka relateras till god vård innan och efter vårdskadan. / Background: Adverse events are common in Swedish and foreign healthcare. These events overall contribute to several days of prolonged hospital stay and occupies a large number of hospital beds. It occupies resources and costs the society billions of Swedish crowns (SEK) every year. Healthcare professionals are responsible for the patients’ safety in the healthcare, which in Sweden is regulated by laws and regulations. These are designed to protect patients against adverse events and injuries in the healthcare and entail obligations for healthcare professionals to constantly work to develop the quality and safety for the patients in the healthcare.  Aim: The aim of this literature review was to describe patients´ experiences of being affected by an adverse event. Method: A literature review has been performed according to Friberg’s method. The databases CINAHL Complete and PubMed were used for searching articles for this literature review. Eleven original articles were found, which are used to form the results of this review. Results: With support in Katie Eriksson´s theory of caring, three main categories of patients experiences were found, these categories were suffering related to healthcare, suffering from illness, suffering of life. Each category had related subcategories where patients' experiences are described. Discussion: Main findings has been discussed on the basis of the background, other research and Katie Eriksson’s theory of caring. A lack of communication and information from the healthcare professionals after an adverse event was experienced. In cases when the communication and information perceived satisfactorily the suffer were reduced. Patients’ experiences show that healthcare professionals do not follow their responsibilities and the existing laws, which inhibits the quality and safety of the healthcare. In contrast to the negative experiences there were also positive experiences, which are related to good care before and after the adverse event.

Bakgrund: Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) är ett växande problem i Sverige och världen över. Det är vanligt att vara bärare av MRSA utan att ha några symtom, dock kan MRSA ge upphov till smärtsamma och svårläkta infektioner. Behandlingsmöjligheterna är få vid infektioner orsakade av MRSA och de antibiotika-alternativ som finns att tillgå är kostsamma och kan ge svåra biverkningar. Den viktigaste åtgärden för att minska spridningen på sjukhus är att vårdpersonalen har en strikt följsamhet till basala hygienrutiner Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av att vara smittade med MRSA. Metod: En litteraturöversikt genomfördes och tio   vetenskapliga artiklar granskades. Av artiklarna var åtta stycken av kvalitativ design, en kvantitativ och en mixad metod. Artiklarna analyserades och data delades in i teman. Resultat: Litteraturöversiktens resultat delades in i två   huvudteman med två respektive tre subteman. Det första huvudtemat: Patienters   upplevelser av att leva med MRSA har två tillhörande subkategorier: Påverkanpå patienters vardag och Stigmatisering. Under det andra   huvudtemat Patienters upplevelser av att vårdas för MRSA återfinns: Upplevelser av  isolering, Brist på kunskap och information och Kunskapsbrist hos vårdpersonal. Diskussion: Litteraturöversiktens resultat diskuteras med stöd av Katie Erikssons teori om lidande med följande begrepp i fokus: Sjukdomslidande, Vårdlidande och Livslidande. Huvudfynd som diskuteras är kunskapsbrist, isolering och vårdpersonals bemötande. / Background: Methicillin resistant Staphylococcus aureus (MRSA) is a growing problem in Sweden and worldwide. It is common to be a   carrier of MRSA without having any symptoms. However, MRSA can also cause infections that are painful and difficult to treat. The treatment options are few when infection is caused by MRSA and the antibiotic options that remain are expensive and can cause serious side effects. The most important measure for reducing the spread of MRSA in hospitals is that healthcare professionals have strict compliance with basic hygiene routines. Aim: To describe patients’ experiences of being infected with MRSA Method: A literature review was conducted and ten scientific papers were reviewed. Eight of the articles had a qualitative design, one were quantitative and one had a mixed method design. The articles were analyzed and data was organized into themes. Results: The   results of the literature review were arranged into two main themes and five sub themes. The first main theme: Patients'   experiences of living with MRSA have two associated subcategories: The impact on patients' daily lives and Stigmatization. Under the second main theme Patients' experiences of being cared for MRSA following sub themes are found: Experiences of isolation, Lack of knowledge and Information and lack of knowledge in healthcare professionals. Discussion: The   results of the literature review are discussed on the basis of Katie Eriksson's theory of suffering with the following concepts in focus: disease suffering, care suffering and life suffering. The main findings discussed are lack of knowledge, isolation and the treatment of health care professionals.