No description available.

Bakgrund Anorexia nervosa är en allvarlig ätstörning med stora konsekvenser för de drabbade. Sjukdomen är ofta i linje med andra psykiska sjukdomar och samsjuklighet är vanligt. I sjuksköterskans grundläggande ansvarsområden ingår att lindra lidande. Idag finns det bristande kunskapsstöd kring bemötande av personer med Anorexia Nervosa. För att lindra lidande och för att kunna bedriva personcentrerad vård vid bemötande av personer med sjukdomen är det viktigt att sjuksköterskan har kunskap om den. I det här arbetet kommer benämningen AN (Anorexia nervosa) användas.  Syfte Syftet var att belysa patienters erfarenheter av att leva med anorexia nervosa. Metod Denna icke-systematiska litteraturöversikten är baserad på 15 vetenskapliga artiklar  med kvalitativ design. Artiklarna identifierades i databaserna CINAHL, PsycINFO och PubMed. Sophiahemmets bedömningsunderlag för kvalitet och vetenskapliga klassificering användes vid kvalitetsgranskningen av artiklarna. Därefter utfördes en integrerad analys och de artiklar som ingick i resultatet sorterades in i tre huvudteman med tillhörande subteman. Resultat Litteraturöversikten sammanfattade patienters erfarenheter av att leva med AN. De huvudteman som identifierades i resultatet var psykiska erfarenheter av att leva med AN, sociala erfarenheter av att leva med AN och vården. Patienters psykiska erfarenheter av att leva med AN presenteras utifrån följande subteman: anorektiska rösten, AN som hatnterimgsstrategi, AN och självkänsla samt AN och förnekelse. Exempel på patienters sociala erfarenheter av sjukdomen som presenteras är isolering och ensamhet. Under kategorin vården beskrivs bland annat betydelsen av förtroendet för vårdpersonal. Slutsats Denna litteraturöversikt har bidragit till en ökad kunskap och medvetenhet om patienters erfarenheter av att leva med AN. AN är en sjukdom som påverkar patienters hälsa psykiskt och socialt. Utifrån dessa fynd kan det vara relevant att behandlande vårdpersonal bör lägga stor vikt vid att arbeta med dessa specifika frågor. Fynden visar också på betydelsen av att vårdpersonal bemöter patienterna med förståelse och lyhördhet samt att fel bemötande i vården ökar den upplevda känslan av lidande hos patienterna.

Hjärtinfarkt är den enskilt vanligaste orsaken till plötslig död i Sverige. För att minska risken för återinsjuknande är fysisk aktivitet en viktig komponent i behandling och rehabiliteringsprocessen. Dock är inte individer som haft en hjärtinfarkt fysiskt aktiva enligt de rekommendationer som finns. Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka hinder inför fysisk aktivitet individer upplever efter hjärtinfarkt. Denna kunskap är viktig för att sjuksköterskan i sitt hälsofrämjande ska kunna stödja och motivera individer till ökad fysisk aktivitet. Åtta artiklar granskades i denna litteraturstudie, varav sju kvalitativa och en kvantitativ. Två gemensamma teman identifierades: inre begränsningar och yttre begränsningar. De inre begränsningarna innefattade fatigue, motivationsbrist och rädsla inför fysisk aktivitet. De yttre begränsningarna som framkom var att otillräcklig information skapade ett hinder för fysisk aktivitet samt att socialt stöd var av stor vikt för att lyckas vara aktiv. Slutsatserna av studien var att fatigue bör uppmärksammas tidigt för att minska dess påverkan på livet. Individer har behov av individanpassad information samt träningsprogram efter hjärtinfarkt, likaså är gemenskap viktigt för att lyckas vara fysiskt aktiv.

Bakgrund: Varje år diagnostiseras ungefär 500 personer i Sverige med akutleukemi. Det är en livshotande sjukdom som innebär en stor omställning förpatienten. Sjukdomen påverkar livssituationen både fysiskt, psykiskt och emotionellt. Sjuksköterskan har en viktig roll för att de grundläggande delarna iomvårdnadsarbetet ska utföras. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva patienters upplevelser av attleva med akut leukemi. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt genomfördes med induktiv utgångspunkt.Databaserna CINAHL och MEDLINE användes vid litteratursökning. Sökningenresulterade i tio resultatartiklar som var publicerade mellan år 2012 och 2022. Dataanalysen genomfördes enligt Fribergs femstegsmodell. Resultat: Tre huvudteman identifierades: Den nya vardagen, När kroppen sviker, Sjuksköterskans betydelse för patienterna. Utmärkande fynd var leukeminspåverkan på patienternas mående, på grund av osäkerhet och rädsla men ävenkroppen påverkades negativt. Genom olika hanteringsstrategier så kunde livskvaliténförbättras och vardagen hanteras. Sjuksköterskan visade sig ha stor inverkan påpatientens upplevelse och för att kunna bemöta en patient med leukemi krävs det att sjuksköterskan tillgodoser patientens individuella behov. Slutsats: För patienter som diagnostiseras med akut leukemi innebär det en livsomvälvande upplevelse som kan underlättas mycket av individuellt bemötande, god information och omvårdnad från sjuksköterskan och stöd från närmast anhöriga.

Bakgrund: Patienter som lider av en allvarlig psykisk störning eller har ett oundvikligt behov av vård kan behöva vårdas mot sin vilja. När en patient vårdas under tvång äventyras patientens autonomi och självbestämmande eftersom att patientens frihet är begränsad. Att genomföra en litteraturstudie i ämnet bidrar till mer kunskap om patienters upplevelser av tvångsvård. Detta bidrar till att patienters upplevelser sätts i fokus och vården kan utvecklas utifrån detta. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser av psykiatrisk tvångsvård. Metod: Litteratursökningen genomfördes i databaserna PubMed, CINAHL och PsycInfo och resulterade i 10 vetenskapliga artiklar som analyserade genom en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Patienters upplevelser av tvångsvård presenteras i 4 slutkategorier: Att vilja bli bemött som en människa inte en sjukdom, att bli uppfostrad istället för vårdad, att sakna kontroll och rättigheter och att tvångsvården är nödvändig och skyddande. Slutsats: De flesta patienterna i litteraturstudiens resultat upplevde tvångsvården som något negativt. För att kunna förbättra detta krävs det att vårdpersonalen utgår från patientens behov och önskningar. Detta bidrar till ökad empowerment och främjar patientens återhämtning.

Bakgrund: Maligna tumörsår hanteras inom onkologisk och palliativ vårdkontext. Sjuksköterskor beskrev utmaningen att hantera tumörsår som ger en svår symtombild med blödning, smärta, malodör, sårsekretion och klåda. Sjuksköterskor behöver mer kunskap kring maligna tumörsår. Målsättningen vid omvårdnad är att arbeta personcentrerat och lindra symtom i samband med tumörsår.  Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att leva med ett malignt tumörsår. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats utfördes. Sökningar gjordes i tre databaser Cinahl, PubMed och PsycInfo. Nio artiklar valdes därefter ut och en tematisk analys genomfördes.  Resultat: Resultatet redovisas under tre huvudteman och ett undertema: Fysiska och psykiska symtom med undertema Malodör. Kroppsuppfattning och identitet och Existentiella upplevelser. Slutsats: Patienterna upplevde att tumörsåret var centralt i livet och svårt att acceptera. Såret upplevdes som besvärande ur alla dimensioner. Malodör var det svåraste symtomet som gav upphov till bland annat social isolering.

Bakgrund: Maligna tumörsår hanteras inom onkologisk och palliativ vårdkontext. Sjuksköterskor beskrev utmaningen att hantera tumörsår som ger en svår symtombild med blödning, smärta, malodör, sårsekretion och klåda. Sjuksköterskor behöver mer kunskap kring maligna tumörsår. Målsättningen vid omvårdnad är att arbeta personcentrerat och lindra symtom i samband med tumörsår.  Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att leva med ett malignt tumörsår.Metod:En litteraturöversikt med kvalitativ ansats utfördes. Sökningar gjordes i tre databaser Cinahl, PubMed och PsycInfo. Nio artiklar valdes därefter ut och en tematisk analys genomfördes.  Resultat: Resultatet redovisas under tre huvudteman och ett undertema: Fysiska och psykiska symtom med undertema Malodör. Kroppsuppfattning och identitet och Existentiella upplevelser. Slutsats: Patienterna upplevde att tumörsåret var centralt i livet och svårt att acceptera. Såret upplevdes som besvärande ur alla dimensioner. Malodör var det svåraste symtomet som gav upphov till bland annat social isolering.

Bakgrund: Gallstenssjukdom på grund av stenar i gallblåsan är vanligt förekommande i Europa och Sverige. Allt fler elektiva kolecystektomier utförs nuförtiden med laparoskopiskt teknik och därför är det angeläget att undersöka patienters upplevelser av denna typ av operation. Operationssjuksköterskan och hela operationsteamet ska se till varje enskild patients behov för att ge en god vård. Varje patient är unik och har unika behov. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva patienters upplevelser av att genomgå en elektiv kolecystektomi med laparoskopisk teknik. Metod: Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med tio patienter som genomgått en elektiv kolecystektomi med laparoskopisk teknik, varav åtta var kvinnor och två män. Den insamlade datan analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fem stycken slutkategorier: Att få information gav trygghet, att befinna sig i en okänd miljö, att överlåta kontrollen till personalen, att känna sig sedd av personalen ingav ett lugn samt att personalen var professionella och fanns i närheten. Konklusion: Operationssjuksköterskor bör ge patienter som genomgår en elektiv kolecystektomi med laparoskopisk teknik information, skapa delaktighet, finnas i närheten och ha ett personligt bemötande som skapar trygghet. Genom att operationssjuksköterskor har detta i åtanke så kan vårdkvalitén ökas för patienterna.

Diabetes progredierar mot ett folkhälsoproblem, vilket innebär att prevalensen av sjukdomen ökar drastiskt i hela världen. Sjukdomen medför en rad komplikationer, varav benamputation är en av de mer livsomvälvande komplikationerna. Patienternas upplevelse av benamputation är av intresse att undersöka då sjuksköterskans förståelse och kunskap om patientens situation ökar och kan bidra till utförandet av god omvårdnad. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelse av benamputation orsakad av diabetes. Studiens metod utfördes som en allmän litteraturstudie med induktiv ansats. Nio artiklar som svarade till studiens syfte granskades och sammanställdes. Tre huvudkategorier framkom; brist på information, betydelsen av stöd samt emotionell berg- och dalbana. Patienterna beskriver en brist på information, om livet efter amputationen och processen tillbaka till ett självständigt liv. Familj och vänner beskrivs som ett stort stöd för vissa patienter medan andra finner ett likvärdigt stöd i professionell personal. Den emotionella berg- och dalbanan beskrivs som känslor som pendlar mellan orättvisa, lättnad, panik och tacksamhet efter amputationen. Sjuksköterskor rekommenderas att använda standardiserade och individuella vårdplaner som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet med patienten för att säkerställa god och personcentrerad omvårdnad. / Diabetes progresses towards a public health issue worldwide and the prevalence increases. The illness causes several complications, which lower limb amputation is one of the more lifechanging complications. Patients’ experience of lower limb amputation is of interest to identify, which could increase nurses understanding and knowledge about the patients’ situation and the nurse’s ability to perform a safe and loving care. The aim of this study was to describe patients experience of undergoing a lower limb amputation caused by diabetes. The study was conducted as a general literature study with an inductive approach. Nine articles were found that matched this study’s aim and were reviewed and compiled. Main findings of the study results in three categories; lack of information, need for support and emotional roller coaster. The patients describe a lack of information about life and daily living after the amputation and the process towards being independent. Family and friends describes as very supportive by some patients and others find a equal support in professionals. The emotional roller coaster describes as feelings that are pendulating between injustice, relief, panic and gratefulness after the amputation. Recommendations towards nurses are that they should use standardized and individual care plans as an aid in their daily work around the patient to ensure good and person-centered nursing care.

Bakgrund: Patienter med långvarig smärtproblematik behöver ofta komplettera farmakologisk behandling med fysisk aktivitet. Genom att inta patientperspektivet och försöka förstå på vilket sätt fysisk aktivitet som behandlingsmetod påverkar patientens livsvärld kan sjuksköterskan öka sin insikt i de faktorer som kan stödja patienten i dennes hälsoprocess. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av fysisk aktivitet som behandlingsmetod vid långvarig nack- och/eller ryggsmärta. Metod: En litteraturöversikt enligt Fribergs metod baserad på åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades med bedömningsmallar framtagna av Carlsson & Eiman. Resultat: Patienters upplevelser av fysisk aktivitet som behandlingsmetod presenteras i fyra teman: Rädsla för smärta och att skada den sköra kroppen, Upplevelser av att implementera fysisk aktivitet i vardagen, Behovet av motivation och stöd och Upplevelsen av smärtlindring och välmående genom fysisk aktivitet. Patienterna upplevde oro kring att utföra övningarna fel och skada kroppen ytterligare. En återkommande faktor som hindrade den fysiska aktiviteten var tidsbrist. Uppföljning var en viktig motiverande faktor. Den fysiska aktiviteten ökade välmåendet och i många fall sågs aktiviteterna som verktyg för att hantera smärtan. Slutsats: Genom att säkerställa att rätt information når patienten, assistera med tidsplanering och följa upp den fysiska aktiviteten kan sjuksköterskan stödja patientens hälsoprocess.