Ovarialcancer har högst dödlighet av alla gynekologiska cancerformer. Antalet drabbade i världen beräknades 2012 vara 240 000. År 2012 registrerades i Sverige 694 insjuknande kvinnor i ovarialcancer. 2011 registrerades 625 fall och av dessa avled 563. Syfte; Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters erfarenhet av att diagnostiseras med ovarialcancer. Metod; Litteraturstudie som innebar bearbetning av redan befintlig evidens inom det område som skulle studeras. Vetenskaplig litteratur sammanställdes genom en metodisk sökning och detta innefattade ett flertal steg. Resultat; Erfarenheter hos patienter som levde med ovarialcancer resulterade i tre kategorier; Oro och Rädsla, Hopp och Coping samt Stöd. Slutsats; Kvinnor upplevde både fysiska och psykiska förändringar och ställdes inför olika beslutstaganden om behandling och hantering. Olika professioner borde ha samarbetat och det var viktigt för vårdpersonal att skaffa sig kunskap om sjukdomen.

BAKGRUND: Att vara sjuksköterska innebär att ha kunskap om medicinska frågor såväl som om omvårdnadsvetenskap. Omvårdnad handlar bland annat om att bemöta patienter på ett korrekt sätt, för att undvika att ett vårdlidande uppstår för patienter. För att sjuksköterskor ska kunna bemöta patienter på ett sätt som av dem upplevs som bra behöver sjuksköterskor känna till hur patienter uppfattar deras bemötande. SYFTE: Att belysa patienters upplevelser av sjuksköterskors bemötande vid vård på sjukhus. METOD: Litteraturöversikt enligt Friberg (2006), där 14 artiklar har analyserats. RESULTAT: Resultatet indelas i fem teman: Bemötandets betydelse för patienter, Humorns betydelse för patienter, Patienters behov av kommunikation och information, Patienters behov av bekräftelse samt Faktorer som påverkar patienters förtroende för sjuksköterskor. KONKLUSION: Resultatet visar hur patienter upplevde det att befinna sig i en omvårdnadssituation och vad de lägger i begreppet bemötande. Det kan användas som en upplysning och en påminnelse till sjuksköterskor som dagligen möter människor/patienter i arbetet. Kunskapen som studien bidragit med kan användas för att förbättra vårdrelationer mellan patienter och sjuksköterskor i praktiken vilket ger bättre omvårdnadskvalitet. / BACKGROUND: Being a nurse requires medical knowledge as well as knowledge about nursing science. Nursing is among other things about how to respond to patients in a proper manner to avoid unnecessary suffering in the care. For nurses to be able to respond to patients in a way that the patients experience as good the nurses have to know how the patients experience the approach. AIM: To illustrate how the patients who are receiving hospital treatment experience the care of nurses. METHOD: Literature overview as described by Friberg (2006), where 14 articles were analyzed. RESULT: The result is divided into five themes: The importance of the encounter for patients, The significance of humor, Patients´ need for communication and information, The need for acknowledgement/confirmation, and Factors that affect patients trust in nurses. CONCLUSION: The result shows how patients experience the nursing situation and what their notion of a good approach is. The result can be used as evidence of the importance of the quality of the nursing and is urgent knowledge to nurses who daily meet patients at work. The knowledge that the study has contributed with can be used to improve the care relationship between patients and nurses in practice.

Syfte. Syftet med denna studie var att undersöka patienters upplevelse av smärtbehandlingens kvalitet samt hur sjuksköterskor följer riktlinjerna för smärtbehandling. Metod. Studien utformades som en deskriptiv tvärsnittsstudie. Patienter som genomgått kirurgi tilldelades en enkät angående sina upplevelser av smärtbehandlingens kvalitet samt att en journalgranskning genomfördes. Resultat. Sammanlagt deltog 58 patienter. Patienterna ansåg att deras smärtupplevelser togs på allvar av sjuksköterskorna (m=4,7). De ansåg även att de erbjöds smärtlindring tills dess att de blev tillfredställda med den smärtlindrande effekten (m= 4,6). Patienterna upplevde i mindre utsträckning att de blivit regelbundet smärtskattade (m= 3,7). Av de deltagande patienterna skattade 25 % ett VAS-värde över tre vid det tillfälle enkäterna ifylldes. Resultatet visade att ett VAS-värde över tre ej behandlades enligt riktlinjerna (n=13) eller utvärderades (n=34). Journalgranskningen visade att 50 % (n=29) av journalerna saknade ett dokumenterat VAS-värde från det andra postoperativa dygnet. Slutsats. Patienter var nöjda med smärtlindring samt vård och behandling, dock uppnås inte de kvalitetsmål som finns angående dokumentation av smärtskattning. Regelbunden uppföljning av denna studie kan ge en förbättring av patienternas upplevelse av smärtbehandlingen samt dokumentation inom området.

<p><strong>BAKGRUND:</strong> Att vara sjuksköterska innebär att ha kunskap om medicinska frågor såväl som om omvårdnadsvetenskap. Omvårdnad handlar bland annat om att bemöta patienter på ett korrekt sätt, för att undvika att ett vårdlidande uppstår för patienter. För att sjuksköterskor ska kunna bemöta patienter på ett sätt som av dem upplevs som bra behöver sjuksköterskor känna till hur patienter uppfattar deras bemötande.<strong></strong></p><p><strong>SYFTE:</strong> Att belysa patienters upplevelser av sjuksköterskors bemötande vid vård på sjukhus.<strong></strong></p><p><strong>METOD:</strong> Litteraturöversikt enligt Friberg (2006), där 14 artiklar har analyserats.<strong></strong></p><p><strong>RESULTAT:</strong> Resultatet indelas i fem teman: Bemötandets betydelse för patienter, Humorns betydelse för patienter, Patienters behov av kommunikation och information, Patienters behov av bekräftelse samt Faktorer som påverkar patienters förtroende för sjuksköterskor.<strong></strong></p><p><strong>KONKLUSION:</strong> Resultatet visar hur patienter upplevde det att befinna sig i en omvårdnadssituation och vad de lägger i begreppet bemötande. Det kan användas som en upplysning och en påminnelse till sjuksköterskor som dagligen möter människor/patienter i arbetet. Kunskapen som studien bidragit med kan användas för att förbättra vårdrelationer mellan patienter och sjuksköterskor i praktiken vilket ger bättre omvårdnadskvalitet.</p> / <p><strong>BACKGROUND:</strong> Being a nurse requires medical knowledge as well as knowledge about nursing science. Nursing is among other things about how to respond to patients in a proper manner to avoid unnecessary suffering in the care. For nurses to be able to respond to patients in a way that the patients experience as good the nurses have to know how the patients experience the approach.</p><p><strong>AIM:</strong> To illustrate how the patients who are receiving hospital treatment experience the care of nurses.<strong></strong></p><p><strong>METHOD:</strong> Literature overview as described by Friberg (2006), where 14 articles were analyzed.</p><p><strong>RESULT:</strong> The result is divided into five themes: The importance of the encounter for patients, The significance of humor, Patients´ need for communication and information, The need for acknowledgement/confirmation, and Factors that affect patients trust in nurses.</p><p><strong>CONCLUSION: </strong>The result shows how patients experience the nursing situation and what their notion of a good approach is. The result can be used as evidence of the importance of the quality of the nursing and is urgent knowledge to nurses who daily meet patients at work. The knowledge that the study has contributed with can be used to improve the care relationship between patients and nurses in practice.</p>

I dag bedrivs det palliativ vård i stor omfattning på sjukhus. Palliativ vård innebär inte att bota utan att lindra symtom och öka livskvaliteten för patienter med livshotande sjukdom. För de som befann sig i livets slutskede var det av stor vikt att de psykiska, fysiska, sociala, andliga och existentiella behoven tillfredsställdes för att lindra det lidande som uppstått. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av lidande och lindrat lidande i palliativ vård. Studien byggde på tre avhandlingar som var aktuella, svenska och handlade om palliativ vård utifrån patienters upplevelser. Resultatet visade att lidandet endast kan lindras om patienterna först fann mening med sitt lidande och sitt liv. Ensamhet, tystnad och att inte bli sedd som medmänniska ökade lidandet medan en god kommunikation, närhet, oberoende, andlig och existentiell tillfredställelse skapade lindrat lidande. När man jobbar inom vården var kunskap om hur patienter upplevde välbefinnande och livskvalitet i livets slut av stor betydelse för att kunna ge tillfredsställande vård till patienterna. Ingen ska behöva lida i onödan och alla bör få möjlighet till en fridfull död. Lidande är en del av livet och alla kommer någon gång i livet att drabbas av lidande.

Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser, delaktighet och kommunikation av en samordnad vårdplanering (SVP) under en vistelse på ett korttidsboende i ett kommunalt äldreboende. Studien hade en beskrivande design, där nio patienter deltog. Data insamlades genom observationer och intervjuer och analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat från observationerna visade att patientens delaktighet berodde på den egna självständigheten och hur mycket stöd de sökte hos anhöriga. Intervjuresultaten redovisas i tre kategorier. Att acceptera ett ökat beroende av andra beskriver patienternas upplevelser av otrygghet, att inte längre klarar sig själv och hur det påverkade deras dagliga liv. Att känna sig respekterad och att ha inflytande beskriver hur patienterna upplevde sin roll och medverkan under vårdplaneringsmötet samt deras upplevelser av att bli bekräftade. Patienternas delaktighet möjliggjordes genom kommunikation, vilket innebar att de själva fick berätta om sina egna önskemål, och att de kände sig hörda. Den sista kategorin Att få/inte få information och förstå målet med en SVP, beskriver patienternas upplevelser av att vara/inte vara tillräckligt förberedd inför en vårdplanering, information om egna rättigheter saknades. För att öka möjligheten till att vara mer delaktig i vårdplaneringsmötet behöver patienterna veta sina rättigheter. / The aim of the study was to describe patient's experiences, participation and communication in a patient care planning (SVP) during a sojourn on a short stay in a municipal nursing home. The study had a descriptive design, nine patients participated. Data were collected through observations and interviews and were analyzed by a qualitative content analysis. The results from the observations showed that the patient's participation depended on their own independence, and how much support they sought from relatives. Interview results are presented in three categories. To accept an increased dependence on others describe patient's experiences of insecurity, that no longer look after themselves and how it affected their daily lives. To feel respected and have influence describes how patients perceived their role and involvement in care planning meeting as well as their experiences of being confirmed. The patients' participation is made possible by communication, which meant that they had to tell about their own wishes, and that they felt heard. The last category To get /not get information and understand the objective of the SVP, describing patients' experiences of being / not being sufficiently prepared for a care planning, information about their rights were missing. To increase the ability to be more participating in care planning meeting, patient needs to know their rights. Keywords: Patient care planning, patient experiences, patient participation, communication

Hjärt- och kärlsjukdomar är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige. Många som drabbas av en myokardinfarkt (MI), det villsäga hjärtinfarkt, löper stor risk att drabbas av en sekundär MI. Därför är livsstilsförändringar så som fysisk aktivitet en viktig faktor för att minimera denna risk. En viktig del av den preventiva efterbehandlingen är fysisk träning som har visat positiva resultat på hjärt- och kärlsjukdomar. Syftet med detta arbete är att studera vilka bakomliggande orsaker som gör att individer som genomgått en MI är eller inte är fysiskt aktiva. Denna litteraturöversikt baseras på nio kvalitativa artiklar och två kvantitativa artiklar. Granskningen resulterade i fem teman: rädsla och oro för att insjukna på nytt, fysiska symtom som hinder, MI som vändpunkt, erfarenhet av cardiac rehabilitation (CR) och vikten av information och undervisning. Resultatet visade att det fanns en stor rädsla för att insjukna på nytt på grund av kroppsliga symtom som bröstsmärta, andfåddhet och trötthet. Patienterna var osäkra på hur mycket de kunde anstränga sig vid fysisk aktivitet, vilket bidrog till att detta begränsandes. Flera upplevde MI som en vändpunkt. De ohälsosamma levnadsvanorna uppmärksammades och individerna började omprioritera sina liv med livsstilsförändringar som följd. Majoriteten av de som deltagit i CR upplevde detta som en viktig del av rehabiliteringen. Deltagarna ansåg att närvaron av vårdpersonal bidrog till en ökad trygghet, vilket resulterade i att de vågade utföra fler ansträngande aktiviteter. Individerna upplevde informationen om CR, fysisk aktivitet och livsstilsförändringar som bristfällig. Det framkom att de önskade mer individuellt anpassad information. Resultatet av denna uppsats kan vara till hjälp vid vård och efterbehandling av patienter som genomgått en MI. Sjuksköterskan kan genom att vara medveten om patienters upplevelser av fysisk aktivitet informera och undervisa dem om sjukdomen och hur de på bästa sätt kan bibehålla sin hälsa.

No description available.

Bakgrund: Kronisk hjärtsvikt är ett växande problem där patientens hela liv påverkas i olika dimensioner. Detta kan leda till en minskad livskvalité och ett ökat lidande. För att kunna ge patienter med hjärtsvikt en bra vård är det av stor vikt att förstå hur patienten upplever att sitt liv påverkas. Syfte: Syftet med studien var att belysa patienters upplevelser av att leva med kronisk hjärtsvikt. Metod: En litteraturstudie med systematisk bearbetning av litteratur innehållande tio kvalitativa vetenskapliga originalartiklar. Alla artiklar genomgick en kvalitetsgranskning, där sju artiklar höll en hög kvalitet och tre artiklar höll en medelhög kvalitet. Insamlade data analyserades sedan med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Under analysen framkom tre kategorier och åtta underkategorier. Följande kategorier framkom: “Upplevelsen av faktorer som påverkade patientens liv negativt”, “Upplevelsen av livsstilsförändringar” samt “Upplevelsen av påfrestningar i dagligt liv”. Slutsats: Att leva med kronisk hjärtsvikt orsakar flera negativa konsekvenser på patientens dagliga liv och aktiviteter. Flertalet patienter upplever brister inom vården, framförallt information kring hur man hanterar sin sjukdom. Vidare forskning och utbildning om hur vården ska bemöta dessa patienter behövs, för att kunna utveckla vården och ge en mer personcentrerad vård.

Bakgrund: Depression är en sjukdom som blir alltmer vanlig och kännetecknas av långvarig nedstämdhet, trötthet och orkeslöshet. Enligt nationella riktlinjer ska depression behandlas utifrån depressionens svårighetsgrad. Det finns både farmakologiska och icke farmakologiska behandlingsalternativ. Fysisk aktivitet är en form av icke farmakologisk behandling som har en lindrande effekt vid depression. Likt andra behandlingar behöver fysisk aktivitet anpassas efter individen. För att sjuksköterskan ska få en ökad förståelse och kunna genomföra en god personcentrerad omvårdnad är det av betydelse att sjuksköterskan tar del av patientens upplevelser. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att utföra fysisk aktivitet vid depression. Metod: Allmän litteraturöversikt och analys av vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod enligt Friberg (2017b). Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier som beskrev patienters upplevelser av att utföra fysisk aktivitet vid depression. De fyra kategorierna var psykiska upplevelser, fysiska upplevelser, betydelse av stöd och upplevelser av gemenskap. Slutsats: Alla individer är unika och patienter med depression upplever fysisk aktivitet olika. Patienterna hade övervägande positiva upplevelser. De upplevde ett bättre psykiskt och fysiskt mående. Det individuella stödet visade sig vara betydelsefullt för patienterna vid utförandet av fysisk aktivitet. Genom att sjuksköterskan tar tillvara på patientens upplevelser kan sjuksköterskan stödja och anpassa den fysiska aktiviteten efter individen och arbeta personcentrerat.