<p>Ett bra bemötande ingår i sjuksköterskors professionalitet, men trots detta får patientnämnder årligen in anmälningar angående problem gällande bemötande, kommunikation och information. Eftersom bemötande till stor del består av kommunikation, krävs det att sjuksköterskor har goda kommunikativa färdigheter för att kunna bemöta patienter på bästa möjliga sätt. Syftet med studien var att beskriva hur patienter upplevt sjuksköterskors kommunikativa färdigheter, i bemötandet. Metoden var en litteraturstudie och artikelsökningar genomfördes i databasen Cinahl, där 15 artiklar slutligen valdes ut. I resultatet framkom att patienter upplevde att sjuksköterskors icke-verbala kommunikation var avgörande, då de skapade sig en uppfattning av sjuksköterskor som äkta. Det var betydelsefullt för patienter att sjuksköterskor tog sig tid till att lyssna på dem. Patienter kunde märka att sjuksköterskor lyssnade på dem, genom deras kroppsspråk, samt då sjuksköterskor uppfyllde deras önskemål. Det var viktigt för patienter att sjuksköterskor kommunicerade personligt med dem, genom att sjuksköterskor visade intresse för dem som personer. Slutsatsen är att sjuksköterskor måste kommunicera på ett sätt så att patienter får möjlighet att dela med sig av sina bekymmer och behov, eftersom de annars inte blir delaktiga i sin egen vård. För att bemötandet ska förbättras inom vården, krävs ytterligare forskning inom ämnet, samt att metoder införs på arbetsplatser för att öka vårdpersonalens medvetenhet, om betydelsen av ett gott bemötande inom vården.</p>

Ett bra bemötande ingår i sjuksköterskors professionalitet, men trots detta får patientnämnder årligen in anmälningar angående problem gällande bemötande, kommunikation och information. Eftersom bemötande till stor del består av kommunikation, krävs det att sjuksköterskor har goda kommunikativa färdigheter för att kunna bemöta patienter på bästa möjliga sätt. Syftet med studien var att beskriva hur patienter upplevt sjuksköterskors kommunikativa färdigheter, i bemötandet. Metoden var en litteraturstudie och artikelsökningar genomfördes i databasen Cinahl, där 15 artiklar slutligen valdes ut. I resultatet framkom att patienter upplevde att sjuksköterskors icke-verbala kommunikation var avgörande, då de skapade sig en uppfattning av sjuksköterskor som äkta. Det var betydelsefullt för patienter att sjuksköterskor tog sig tid till att lyssna på dem. Patienter kunde märka att sjuksköterskor lyssnade på dem, genom deras kroppsspråk, samt då sjuksköterskor uppfyllde deras önskemål. Det var viktigt för patienter att sjuksköterskor kommunicerade personligt med dem, genom att sjuksköterskor visade intresse för dem som personer. Slutsatsen är att sjuksköterskor måste kommunicera på ett sätt så att patienter får möjlighet att dela med sig av sina bekymmer och behov, eftersom de annars inte blir delaktiga i sin egen vård. För att bemötandet ska förbättras inom vården, krävs ytterligare forskning inom ämnet, samt att metoder införs på arbetsplatser för att öka vårdpersonalens medvetenhet, om betydelsen av ett gott bemötande inom vården.

Bakgrund: De flesta patienter som vårdas i Sverige gör det på frivillig basis, men en liten del av dessa vårdas under tvång. Dessa patienter återfinns i alla hälso- sjukvårdens verksamheter, men är kraftigt överrepresenterade i psykiatrisk omvårdnad, ofta med diagnoserna bipolärsjukdom och i psykotiska tillstånd. Syfte: Att beskriva patienternas upplevelse av tvångsåtgärder i psykiatrisk omvårdnad. Metod: Författarna har gjort en litteraturöversikt innehållande nio vetenskapliga artiklar, som har tolkas, bearbetats, analyseras och använd i resultatet. Under sammanställningen fann författarna elva olika inriktningar i upplevelsen av tvångsvårds om kunde underkategoriseras de tre komponenterna i KASAM. Dessa var Begriplighet; Förståelse, förlorad självkänsla, Hanterbarhet; en nödvändig handling, maktmissbruk, rädsla. Meningsfullhet; acceptans, en onödig överreaktion, ett avslutat kapitel och bra erfarenheter. Teoretisk referensram: Under arbetet har författarna utgått ifrån Antonovskys teori om KASAM och dess tre huvudkomponenter. Resultat: I resultatet fann författarna att patienternas upplevelser av tvångsåtgärder till stor del var beroende av patientens KASAM. Kommunikationen mellan vårdare och patient samt rutiner i organisationen hade i flertalet fall negativ effekt på patientens upplevelse. Patienter med högt KASAM hade trotts detta förmåga att se positiva effekter av tvångsvården, detta till skillnad från de med sänkt KASAM som ville lägga upplevelsen bakom sig. Diskussion: Relationen mellan de upplevelser som identifierats utifrån den teoretiska referensramen KASAM diskuteras. Betydelsen av känslor, upplevelser, förhållande mellan olika teman som risker och resurser.

No description available.

Abstrakt Bakgrund: Tusentals möten sker varje dag inom sjukvården där varje möte är unikt och kräver en god kommunikationsförmåga och flexibilitet från vårdaren. Begreppen empati, yrkeskunskap och målorientering utgör en kvalitetssäkrande trekant av förutsättningar för att uppnå god professionell kommunikation och omvårdnad. Hög arbetsbelastning och personalbrist leder till att sjuksköterskan får mindre tid, vilket påverkar bemötandet och kan förändra patienternas syn på sjukvården. Upplevelsen av bemötandet är subjektivt och varje enskild patient har olika behov och tidigare erfarenheter med sig som kan påverka den slutliga upplevelsen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelse av bemötande inom sjukvården. Metod: I litteraturstudien har tio kvalitativa artiklar granskats och analyserats. Sökningen genomfördes manuellt samt i databaser som CINAHL, PubMed och Ebsco. Resultat: I analysen identifierades två teman med totalt sju kategorier. De teman som skapades var; “När det goda mötet uppstår” samt “Hinder för det goda mötet”. Slutsats: Att bemöta patienter utan respekt och engagemang får negativa konsekvenser. Patienter känner sig underlägsna, utelämnade och missförstådda. Ett gott bemötande karakteriseras av respekt, lyhördhet, goda relationer, anpassad information och att patientens autonomi bevaras. Ett misslyckat möte med vårdare får patienter att tappa tilltron till sjukvården och påverkar hela patientens upplevelse av sjukhusvistelsen. För att uppnå en högre tillfredsställelse bland patienter som kommer i kontakt med sjukvården, krävs bättre kunskap och mer medvetenhet hos vårdare kring de faktorer som påverkar bemötandet. Nyckelord: Patienters upplevelser, bemötande, hinder i mötet, goda relationer, sjukvården, omvårdnad. / Abstract Background: A thousand of meetings takes place in the health care every day and every encounter is unique and requires good communication skills and flexibility from the caregiver. The concept of empathy, professionalism and goal orientation constitutes a quality assurance threesome of conditions for achieving good professional communication and care. Heavy workloads and staff shortages leads to less time for the nurse, which affects treatment and can alter patients' views on health care. The experience of the meetings is subjective and each patient has different needs and past experiences that can affect the final experience. Aim: The aim of this literature review was to describe patients' experience of personal treatment in health care. Method: In this literature review ten qualitative articles were complied and analyzed. A literature search was made manually and in the databases CINAHL, PubMed and Ebsco. Results: The analyze identified two themes with a total of seven categories. The themes were; “When the good meeting occurs” and “Obstacles to the good meeting”. Conclusion: Treating patients without respect and commitment have negative consequences. Patients feel inferior, left out and misunderstood. A good treatment is characterized by respect, sensitivity, good relationships, customized information and that the patient autonomy is preserved. An unsuccessful meeting with healthcare staff leads to lost confidence among the patients and affect the patients experience of the entire hospital stay. It requires a better knowledge and more awareness among healthcare staff about the factors that influence the personal treatment, in order to achieve a higher level of satisfaction among patients. Keywords: Patient experiences, personal treatment, obstacles in the personal treatment, good relationships, hospital care, nursing.

Bakgrund: I dagens samhälle drabbas många personer av psykisk ohälsa och varje dag tvångsvårdas ungefär 3000 personer i Sverige med stöd av lagen om psykiatrisk tvångsvård eller lagen om rättspsykiatrisk tvångsvård. Att vårdas mot sin vilja kan beskrivas som en väldigt besvärlig upplevelse där patienten ofta förlorar sin självbestämmanderätt och integritet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser av tvångsvård inom slutenvården. Metod: I denna litteraturstudie har åtta kvalitativa artiklar analyserats med hjälp av innehållsanalys. Databaserna som användes vid artikelsökningarna var: CINAHL, PubMed och PsycInfo. Resultat: Resultatet visar att upplevelsen av tvångsvården ger flera olika känslor och reaktioner. Förlust av den personliga autonomin och integriteten upplevdes av flera patienter. Personal som missbrukade sin maktposition gjorde att relationen blev sämre. Att bli bemött med respekt och när personalen tog sig tid för samtal var uppskattat upplevelsen blev mer positiv. Konklusion: Litteraturstudiens resultat visade de flesta patienter upplevde tvångsvården som något negativt och att det finns flera brister finns inom tvångsvården. För att kunna ge bättre vård är det viktigt att utbilda vårdpersonalen inom ämnet. Även fortsätt forskning om hur patienter upplever tvångsvård är viktigt för ökad förståelse. / Background: In today’s society many people are suffering from mental illness and every day about 3000 persons are exposed to compulsory treatment in Sweden under the law on compulsory psychiatric treatment or the law on forensic compulsory treatment. Being nursed against their own will can be described as a very difficult experience, where patients’ often loses their autonomy and integrity. Aim: The purpose of this study was to describe patients’ experiences of involuntary inpatient care. Method: In this literature study eight qualitative articles where analyzed using content analysis. The databases used for the article search was: CINAHL, PubMed and PsycInfo. Results: The result shows that the experience of compulsory care provides several different emotions and reactions. Loss of personal autonomy and integrity were experienced by many patients. Staff who abused their position of power made the relationship worse. To be treated with respect and when the staff had time to talk was appreciated and the experience became more positive. Conclusion: The results of the literature study showed that most of the patients experienced compulsory treatment as something negative. In order to provide better care, it’s important to give the medical staff education about the subject. There are also several shortcomings in the compulsory treatment. Although further research on how patients experience involuntary treatment is important for better understanding.

Bakgrund - Vårdskador är vanligt förekommande i hela världen. En vårdskada i sam- band med ett vårdtillfälle kan vara banal och övergående, men den kan också på ett avgörande sätt förändra patientens fortsatta liv eller få till följd att patienten avlider. Att drabbas av en vårdskada kan innebära ett li- dande för den enskilde patienten. Syfte - Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att undersöka patienters upplevelser efter inträffad vårdskada. Metod - En systematisk litteraturstudie. Elva kvalitativa artiklar, hämtade från da- tabaserna Pubmed och CINAHL, har granskats och sammanställts i studi- ens resultatdel. Resultat - Patienter som drabbades av en vårdskada upplevde sig svikna av vården. Brist på information och att inte bli tagen på allvar var påtagligt. En vård- skada visade sig även ha konsekvenser utanför sjukhusets väggar. Den på- verkade patienternas liv genom att de upplevde stigmatisering och kände utanförskap i sin sociala situation. Kommunikation i form av gott bemö- tande, respekt och aktivt lyssnande från vårdpersonal lindrade patienters lidande. De patienter som kände att de fått upprättelse kunde gå vidare och lämna vårdskadan bakom sig. Slutsats - Att belysa en vårdskada i termer av lidande ger en fördjupad förståelse över hur patienten drabbas. När en vårdskada inträffat gäller det att ta pa- tienten på allvar och lyssna samt att erkänna att vården orsakat skada. Genom att på så vis bekräfta patienten får denne hjälp att lämna skadan. Denna förståelse bör kunna användas i klinisk tillämpning.

Bakgrund och problemformulering: Psykisk ohälsa kräver ibland psykiatrisk tvångsvård. Det är svårt att föreställa sig vad patienter erfar vid psykiatrisk tvångsvård. Tvångsvård kränker patientens autonomi. Sjuksköterskan har ansvar att respektera och arbete för människors autonomi. Detta gör arbetet med patienter där vars autonomi är kränkt, problematiskt. Den här studien handlar om patienters upplevelser av psykiatrisk tvångsvård. Syfte: Syftet är att beskriva patienters upplevelser av psykiatrisk tvångsvård. Metod:  Systematisk  litteraturstudie. Tio artiklar med kvalitativ ansats utför resultatdelen. Resultat:  Litteraturstudiens resultat  beskriver huvudteman som  är  ”Upplevelser av psykiatrisk tvångsvård”, ”Relationer” och ”Information”. Huvudteman valdes på grund av återkommande ämnen i artiklarna. Temat ”Upplevelser av psykiatrisk tvångsvård” hade tre subteman som representerade olika grupper i artiklarna, en med positiva upplevelser till vårdformen, en var ambivalenta upplevelser och en grupp med negativa upplevelser. Temat ”Relationer” delas upp i två subteman då deltagare i artiklarna framförallt beskrev två områden kring relationer. Områden var relationer med anhöriga och relationer med personal. Upplevelserna kring hur och vad som påverkade relationerna varierade mellan olika deltagare. Temat ”Information” resulterade i två subteman, det första handlade om att förstå information samt dess betydelse och det andra berörde den upplevda bristen på information. Deltagare hade önskemål på hur de skulle få ta emot information och det var viktigt för deltagare att förstå den givna informationen samt att den kändes adekvat. Diskussion: Diskussionen berör metod på det vis att tillvägagångssättet för litteraturstudien redovisas och det beskrivs hur metoden under processen behövde justeras. Litteraturstudiens resultat ställs emot forskning på samma område fast ur andra perspektiv. Författarna till studien tar i resultatdiskussionen upp möjliga sammankopplingar kring beslutstagande, brist på information och relation med personal.

Bakgrund: Palliativ vård är en behandling som inte kan bota sjukdom, men kan i det tidiga stadiet förlänga livet och förbättra livskvaliteten. Palliativ vård har också en senare fas som går ut på att lindra lidandet och ge smärtlindring. Den allra vanligaste sjukdomen inom palliativ vård är cancer men det finns också andra vanligt förekommande sjukdomar som kol och hjärtsvikt. Syfte: Syftet är att beskriva hur patienter upplever tidig palliativ vård samt beskriva undersökningsgruppen i de utvalda artiklarna. Metod: En beskrivande litteraturstudie som innehåller 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Huvudresultat: Patienter i palliativ vård fann stöd av sin partner, sina barn, grannar, vårdgivare samt en gudstro. Vissa patienter hade en god relation till vårdgivare och upplevde trygghet. Informationsutbyte var ett bekymmer för några patienter då trötthet blev ett hinder, medan flera satte ett stort värde på öppen kommunikation. Olika sätt förekom för att minska lidandet i vardagen. Ett var att klara så mycket som möjligt själv, ett annat var smärtlindring. Behovet av social gemenskap var stort men även behov av enskildhet. Framtidsplaner fanns med en önskan om ökad hälsa. Ökade symtom medförde negativa känslor och tankar om döden. Slusats: Patienter i behandling av palliativ vård upplever att stöd och trygghet är av stor betydelse för hälsan. Deras vardag påverkas av lidande i olika grad. Mer kunskap och utbildning om palliativ vård till omvårdnadspersonal kan bidra till ökad förståelse och minska lidandet i denna patientgrupp.

Bakgrund: Ohälsosamma levnadsvanor och livsstilssjukdomar är vanligt förekommande världen över. Motiverande samtal är en evidensbaserad metod som visats vara effektiv vid livsstilsförändringar. Patienter med ohälsosamma levnadsvanor har behov av sjuksköterskans motivation och kompetens för att kunna göra livsstilsförändringar. Vid utebliven livsstilsförändring kan ohälsosamma levnadsvanor leda till följdsjukdom, varför det är viktigt att sätta in tidiga åtgärder. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av motiverande samtal vid hälsofrämjande livsstilsförändringar. Metod: En allmän litteraturöversikt med induktiv ansats ligger till grund för detta arbete. Nio kvalitativa studier analyserades med Friberg (2017) analysmodell. Resultat: Fem huvudteman identifierades: upplevelser av sjuksköterskan vid motiverande samtal, trygghet, autonomi, förståelse och insikter samt motivation till förändring. Patienter upplevde att sjuksköterskans bemötande hade inverkan på det motiverande samtalet. Att autonomi respekteras och att samtalet skedde i en trygg och tillåtande miljö upplevde patienterna som viktigt. Många patienter upplevde ökad kunskap samt ökad motivation som i flera fall ledde till en faktisk livsstilsförändring. Slutsats: Det framkom att motiverande samtal upplevdes som positivt och givande av patienterna och att motiverande samtal kan upplevas öka motivationen till livsstilsförändringar.