Bakgrund: I svenska samhället lever en stor del av befolkning med långvarig smärta. Definitionen innebär att smärtan har pågått i minst tre månader. Smärta leder vanligtvis till ett komplex lidande, som involverar människans fysiska-, psykiska-, existentiella- och sociala hälsa med risk för försämrad livskvalité. Sjuksköterskan har en viktig roll i patienternas omvårdnad och behandling, därför är det av vikt att studera patienternas upplevelser av sjuksköterskans omvårdnad. Syfte: Beskriva hur patienter med långvarig smärta upplever sjuksköterskors omvårdnad. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats. För att kunna svara på syftet valdes 13 artiklar från databaserna CINAHL och MedLine, som har analyserats enligt Fribergs analysmodell. Resultat: I resultatet framkom att patienterna hade delade erfarenheter i mötet medsjuksköterskor. De beskrivs i teman: Känslan av att bli bekräftad och Känslan av att bli nonchalerad. Slutsats: Personer med långvarig smärta ansåg att bekräftelsen var en betydande faktor i omvårdnaden. Det upplevdes positivt när sjuksköterskorna engagerade sig för att förstå patientens situation och synsätt, medan att bli misstrodd och ignorerad upplevdes negativt.

Introduktion: Den legitimerade sjuksköterskan förväntas arbeta utifrån sex kärnkompetenser vilka är personcentrerad vård, samverkan i team, evidensbaserad vård, förbättringskunskap för kvalitetsutveckling, säker vård och informatik. Brist på sjuksköterskor leder till bemanningsbrist, hög personalomsättning och tillfällig personal vilket ger negativa konsekvenser för patientsäkerheten och vårdupplevelsen för patienten. Syfte: Syftet med studien var att undersöka patienters upplevda möjligheter och hinder med den vårdande tiden vid mötet med sjuksköterskan i somatisk vård.  Metod: Allmän litteraturöversikt med beskrivande design där 12 kvalitativa artiklar granskats. Databaserna PubMed och PsycInfo har använts för datainsamling. Artiklarna kvalitetsgranskades där poängsystem tillämpades i fyra steg. Resultat: Tre huvudteman bland patienternas upplevelser kunde identifieras: Betydelsen av kommunikation och delaktighet, Lyhördhet och delad tid som en del i den helande processen, samt Samspelet mellan människor och psykosocialt behov. Patienterna upplevde kommunikation som en av de viktigaste möjligheterna för en god vårdande tid. Sjuksköterskans förmåga att kommunicera engagerat och omtänksamt samt förmågan att kommunicera med familjemedlemmar gav patienterna en känsla av trygghet. Genom att sjuksköterskan var lyhörd och arbetade personcentrerat kunde patienterna få en upplevelse av den vårdande tiden som helande. När det personcentrerade arbetssättet saknades upplevde sig patienterna oförstådda och inte sedda som personer. Vikten av sjuksköterskans förmåga att kunna ge emotionellt stöd belystes i samtliga studier. Hinder för att uppleva en bra vårdande tid var när patienter upplevde sjuksköterskan som stressad.  Slutsats: Sjuksköterskans tid för närvaro och förmåga att arbeta personcentrerat är avgörande patientens upplevelse av tiden på sjukhus. God kommunikation med både patienter och familjemedlemmar främjar en känsla av trygghet.

Bakgrund: Stroke är ett stort folkhälsoproblem som ofta leder till att det även blir ett omvårdnadsproblem eftersom strokevården inte alltid är anpassad till patientens förväntningar och förhoppningar. Patienters upplevelser är sällan medräknade när omvårdnadsplaner och omvårdnadsåtgärder sätts in. Patientens behov tillsammans med relationen mellan patient och sjuksköterskan är det mest centrala i omvårdnaden och en viktig faktor för att omvårdnaden ska bli en så positiv upplevelse som möjligt. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av omvårdnaden på sjukhus efter en stroke Metod: Kvalitativ litteraturstudie med en induktiv ansats. Resultat: Nio vetenskapliga artiklar användes i resultatet. I resultatet framkom det tre huvudkategorier och sju underkategorier. Huvudkategorierna beskriver Upplevelser av kroppslig omvårdnad, Upplevelser av vårdrelationen och Upplevelser av delaktigheten. De tre huvudkategorierna tar upp både positiva och negativa upplevelser av omvårdnaden ur ett patientperspektiv. Slutsats: Ur resultatet av de inkluderade vetenskapliga artiklar påvisas det att strokepatienterna upplevde en brist i flertalet olika aspekter. De erfor brist på information, kommunikation med vårdpersonal samt delaktighet. Däremot framkommer det i resultatet att patienterna hade positiva upplevelser av stöd i att återfå kroppsliga funktioner samt när sjuksköterskan lyssnade och försökte anpassa kommunikationen för att patienten skulle förstå. Denna studie har således gett inblick i vilka brister som finns gällande omvårdnad av strokepatienter på sjukhus och väckt tankar om hur denna problematik potentiellt ska kunna lösas.

SAMMANFATTNING Bakgrund Varje år genomförs 40 000 stamcellstransplantationer världen över, ofta på grund av olika blodsjukdomar. Behandlingsprocessen innefattar konditionering med cellgifter och strålning för att slå ut patientens immunförsvar. Patienten placeras då i ett isoleringsrum för att minska risken att drabbas av infektioner. Behandlingen ger symtom som till exempel trötthet, illamående, aptitlöshet och smärta. Detta inklusive isoleringen kan påverka patienternas livskvalité. Syfte Syftet var att beskriva hur patienter upplever sin livskvalité i samband med stamcellstransplantation. Metod Metoden litteraturstudie valdes för att besvara studiens syfte genom en integrerad analys av befintliga artiklars resultat. Sökningar gjordes i databaserna PubMed, CINAHL samt genom manuell sökning. Studien inkluderade 18 artiklar som presenteras i en matris. Resultat I resultatet framkom att patienternas upplevelse av livskvalité påverkades av ett flertal faktorer. Symtomen som uppkom under behandlingens olika faser påverkade patienternas livskvalité negativt. Adekvat information var viktig för patienterna för att kunna återfå kontrollen över situationen vilket ansågs bidra till en förbättrad livskvalité. Sjuksköterskans attityd och handlingar kunde främja patienternas välbefinnande. Slutsats Patienternas livskvalité påverkades i samband med stamcellstransplantation. Ett flertal faktorer som fysiska och psykiska symtom, stöd från omgivningen, sjuksköterskans attityd, miljön, information och upplevelsen av självständighet var bärande för hur patienterna upplevde sin livskvalité. Nyckelord: Livskvalité, stamcellstransplantation, patienters upplevelser, isolering

Bakgrund: Förmaksflimmer är en av de vanligaste hjärt-arytmierna i Sverige och världen som drabbar många patienter. Sjukdomen påverkar deras psykiska och fysiska status som begränsar vardagen. Hantering av sjukdomen är problematisk för både patienter och vårdpersonal då den förekommer med symtom eller utan symtom. Sjuksköterskan har en betydelsefull roll i omhändertagandet av patienterna med förmaksflimmer för att möjliggöra meningsfull och effektiv vårdupplevelse.  Syftet: Syftet med studien var att beskriva vuxna patienters upplevelser av att leva med förmaksflimmer.  Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med induktiv design. Studien baserades på elva vetenskapliga originalartiklar som hämtades från databaserna CINAHL och PubMed.  Resultat: Två teman Patienter med förmaksflimmer upplever en förändrad tillvaro & Patienter med förmaksflimmer behöver stöd och information med sex tillhörande underteman beskrev studiens resultat.  Slutsats: Livsvärlden hos patienterna med förmaksflimmer påverkas av sjukdomens gång och inverkan på det psykiska och fysiska tillståndet vilket leder till begränsningar i det vardagliga livet. Stödet av vårdpersonal och närstående har en betydelsefull roll i patientens uppfattning och hantering av sjukdomen samt patientens livsvärld. Vilket förutsätter att sjuksköterskor bör utgå ifrån den unika patientens livsvärld för att tillhandahålla en individuellt anpassad omvårdnad och värna om patientens hälsa och välbefinnande.

Bakgrund: Den första transplantationen av ett livsviktigt organ som ägde rum år 1954 gav en avgörande attityd kring organtransplantation. Den svenska befolkningen ses ha en positiv inställning till organdonation efter döden. Trots detta har organbristen varit påtaglig i flera år. Att vänta på ett nytt organ kan ta lång tid och påverkar patienten på flera olika sätt. Syfte: Syftet var att belysa vuxna patienters upplevelser i väntan på en organtransplantation. Metod: Litteraturöversikten baserades på 15 vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ design. Litteratursökningen genomfördes i databaserna PubMed och Cinahl. Inkluderande artiklar kvalitetsgranskades utifrån Fribergs granskningsfrågor, analyserades enligt Graneheim &amp; Lundman samt Fribergs granskningsmall och sammanställdes till ett eget resultat. Resultat: Resultatet presenteras utifrån fem kategorier och tio underkategorier. Huvudresultatet av litteraturöversikten var: Framtiden, Sväva mellan hopp och förtvivlan, Behovet av stöd och information, Kämpa med livshotande sjukdom samt Skuld och tacksamhet gentemot donatorn och dennes familj. Resultatet visade att flera olika faktorer påverkade patienterna som väntar på en organtransplantation. Det fanns ett stort behov av information och stöd hos patienter på väntelistan. Diskussion: Att vänta på en organtransplantation medför livsförändringar och varierande känslor. Personcentrerad vård och god information underlättar tiden i väntan på transplantationen. Patienternas upplevelser kopplas till Katie Erikssons teori om den lidande människan. Slutsats: Väntetiden inför organtransplantationen medförde blandade känslor hos patienterna, bland annat hopp, stress och frustration. För att underlätta väntetiden för patienterna var stöd avgörande. Sjuksköterskan ska arbeta utifrån personcentrerad vård där information och stöttning bör vara en central del i omvårdnaden av dessa patienter. / <p>2024-03-22</p>

Patients experience of living with osteoarthritis

Syftet med den palliativa vården är att öka livskvalitén för patienter i ett palliativt skede genom att lindra det fysiska, psykiska, sociala och existentiella/andliga lidandet hos patienten. Förutom att behandla patienten syftar även den palliativa vården till att ge stöd och hjälp till den sjuka patientens anhöriga och närstående. Grundinställningen i den palliativa vården är att alla människor är lika värda och vård ska erbjudas oavsett ålder eller bakomliggande sjukdomsdiagnos. Syftet med studien är att beskriva patientens upplevelse av att vara i ett palliativt skede. Uppsatsen är en litteraturstudie som baseras på tio kvalitativa artiklar och analyseras med hjälp av Axelssons analysmetod. Utifrån fem olika huvudteman med tillhörande undertema presenteras studiens resultat, se tabell 3. Huvudteman är kommunikationsbehov, olika dimensioner av lidande, förändrad självbild, hopp i olika dimensioner och platsens betydelse. Resultat visar att en god kommunikation mellan vårdaren och den palliativa patienten ökar patientens förtroende för vårdaren och bidrar till att patienterna känner trygghet och delaktighet. Resultatet visar även att patienten upplever lidande, det vill säga psykologiskt, fysiologiskt, socialt samt existentiellt/andligt lidande. Vidare visar resultatet att miljön som patienten vårdas i har betydelse för hur patienten upplever det palliativa skedet. I diskussionen belyses vikten av att sjuksköterskan har ett etiskt förhållningssätt i den palliativa vården. Att ha ett etiskt förhållningssätt innebär att vara öppen, lyhörd, uppmärksam och att respektera patienten som en värdig individ. Vilket är en förutsättning för att kunna tillgodose och förstå patientens behov och önskemål. Diskussionen behandlar även förutsättningar för att säkerställa en hög kvalité och utveckla den palliativa vården. En grundläggande förutsättning är att vården är evidensbaserad och att vården genomförs utifrån sjuksköterskans helhetssyn.

No description available.

No description available.