Sammanfattning Bakgrund: Förstoppning är ett vanligt förekommande symtom som kan drabba vem som helst, och skapar lidande på både fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt plan. Trots att hela människans existens kan påverkas av förstoppning är det något som många tycker är svårt och genant att tala om, vilket ska tas hänsyn till i mötet med dessa patienter. Orsakerna till förstoppning varierar och upplevelsen av förstoppning är individuell. Således bör även utgångspunkten i omvårdnaden naturligen vara individanpassade omvårdnadsåtgärder som utgår från patienters subjektiva upplevelser. Trots det används i sjukvården medicinska bedömningskriterier vid diagnostisering av förstoppning. Förstoppning har märkbara ekonomiska konsekvenser för hälso- och sjukvården, och för hela samhället. Det är dock främst de omfattande konsekvenser förstoppning har för den enskilda individen, i form av ett multidimensionellt lidande, som understryker behovet av att till varje pris förebygga och försöka att undvika att förstoppning uppstår. Dessutom är det enklare att förebygga förstoppning, än att behandla en manifest förstoppning. Syfte: Syftet var att belysa patienters erfarenheter av förstoppning Metod: Studien är en litteraturöversikt baserad på 9 vetenskapliga studier; fyra kvalitativa, fyra kvantitativa och en med mixad metod. Resultat: Resultatet visar att upplevelsen av förstoppning varierar. Resultatet kan presenteras under följande kategorier: En subjektiv upplevelse att vara förstoppad; Behov av kunskap om förstoppning; Förstoppningens påverkan på den enskilda individen; Effekt av behandling mot förstoppning; Erfarenhet av egenvård mot förstoppning och Erfarenheter och upplevelser av mötet med vårdpersonal. Diskussion: Resultatet diskuterades i relation till Erikssons (1994) teori om lidande i vården under följande teman: Förstoppning är tidskrävande; Förstoppning orsakar stort lidande; Bemötandet är av stor betydelse; Omvårdnaden vid förstoppning behöver individanpassas; Det råder en märkbar okunskap kring förstoppning; Empowerment har betydelse för att återfå känslan av kontroll och Det är svårt att tala om förstoppning. Nyckelord: Förstoppning, patienters upplevelser, patienters erfarenheter / Abstract Background: Constipation is a common symptom that can affect anyone, and creates suffering for patients on physical, psychological, social and existential levels. Although the person´s entire existence can be affected, constipation is something many people find difficult and embarrassing to talk about. This should be taken into account, in the encounter with these patients. The causes of constipation vary, and the experiences of constipation are individual. Thus, the starting point in the care should naturally be an individualized nursing care, based on patients' subjective experiences. Despite this, medical assessment criteria are used in the diagnosis of constipation. Constipation has significant financial consequences on health care, and on the entire community. However, it is primarily the major impact that constipation has on the individual, in terms of multidimensional suffering, which underlines the need to, at all costs, prevent and to try to avoid constipation from occurring. Furthermore, it is easier to prevent constipation, that to treat a manifest constipation. Aim: To elucidate patient´s experiences of constipation. Methods: The study is a literature review based on nine scientific studies; four qualitative, four quantitative and one with a mixed method. Results: The findings in this study showed that the experiences of constipation vary. The results can be presented through the following categories: A subjective experience being constipated; The need of knowledge about constipation; The impact of constipation on the individual; Effects of treatments for constipation; Experiences of self-treatment for constipation and Experiences of meetings with health professionals. Discussions: The findings were discussed in relation to the theory of suffering by Eriksson (1994) through following themes: Constipation is time consuming; Constipation causes great suffering; How patients are treated is of major importance; Nursing care for constipation needs to be individualized; There is a significant lack of knowledge about constipation; Empowerment is important to cover the sense of control and It´s hard to talk about constipation. Keywords: Constipation, patient´s experiences

Bakgrund: Demenssjukdomar drabbar hjärnan och leder till försämring av minne och kognitiva funktioner. Demenssjukdomar förekommer främst hos äldre och eftersom antalet äldre blir fler ökar samtidigt förekomsten av demenssjukdomar. Sjukhusvårdens struktur och miljö är sällan utformad efter dementa patienters behov, vilket oftast leder till att äldre patienters funktioner försämras under vårdtiden. Sjuksköterskorna som vårdar dementa patienter upplever att de saknar rätt kunskaper för att kunna ge en god vård samt att vården av dementa är påfrestande och kräver mer engagemang och tid.   Syfte: Syftet var att belysa hur patienter med demenssjukdom upplever att vårdas på sjukhus. Metod: Kvalitativ litteraturstudie utifrån sju vetenskapliga originalartiklar. Artiklarna analyserades enligt Evans (2002) beskrivande syntes. Resultat: Tre teman relaterade till patienters upplevelse av vårdmiljön, bemötande från sjuksköterskor och tankar inför framtiden identifierades. Slutsats: Dementa patienter upplevde sjukhusvistelsen negativt överlag. En vårdmiljö som inte utformats efter dementa patienters behov och oengagerat eller nedlåtande bemötande kunde leda till ökad oro. Däremot en vårdmiljö utformad efter dementa patienters behov och ett gott bemötande ökade upplevelsen av trygghet. Mer kunskap om demenssjukdomar och reflektion över förhållningssättet skulle kunna hjälpa sjuksköterskor att utforma vårdmiljön och bemöta dementa patienter på ett sätt som tillgodoser deras behov och leder till god demensvård.

Background: Commutative obstacles due to language difficulties are gradually increasing with migration. Consequences due to linguistic barriers may lead to misunderstandings or failures of information between patients and healthcare professionals. The availability of authorized hospital interpreters is significantly lower than the demand from patients who are in need for an interpreter. The Swedish Patient Act determines that all patients should be informed about their disease situation, upcoming treatment and aftercare. Aim: To describe patients' experiences of using interpreters in healthcare. Method: A systematic literature study of eleven scientific articles. Searches were made in the PubMed and CINAHL databases. Result: The analysis of included articles resulted in six themes, which were equal care, satisfaction with individualized interpreters, lack of trust, disability, fear for misunderstanding and when the interpreter is a family member. Conclusion: Patients experience access to a professional interpreter positively. However, there are significant deficiencies regarding interpreters in healthcare today. The ability to achieve person-centered care is complicated by the shortcomings that patients experience in the conversation via interpreter. Likewise, patients' ability to participate in their own care situation is complicated. / Bakgrund: De kommunikativa hindren till följd av språkliga svårigheter ökar successivt i och med migration. Konsekvenser till följd av språkliga hinder kan, inom vården, leda till att information mellan patient och vårdpersonal misstolkas eller ej framkommer. Utbudet av auktoriserade sjukhustolkar är betydligt lägre än efterfrågan från patienter i behov av tolk. Svensk Patientlag fastställer att alla patienter ska vara informerade om sin sjukdomssituation, kommande behandling och eftervård. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att använda tolk inom hälso- och sjukvården. Metod: En systematisk litteraturstudie av elva vetenskapliga artiklar. Sökningar gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: Analysen av inkluderade artiklar resulterade i sex teman, vilka var jämlik vård, tillfredställelse med individanpassad tolk, bristande tillit, funktionshinder, rädsla för missförstånd och när tolken är en familjemedlem. Slutsats: Patienter upplever det positivt att få tillgång till en professionell tolk. Dock finns det betydande brister med tolkar inom sjukvården. Möjligheten till att uppnå en personcentrerad vård försvåras i och med de brister som patienter upplever med tolksamtal. Likaså försvåras patienternas möjlighet till delaktighet i sin egen vård.

Bakgrund: Stroke är en folksjukdom som drabbar ungefär 30 000 personer i Sverige varje år och beräknas kosta samhället runt 18 miljarder kronor. Dysfagi (ät- sväljningssvårighet) är ett vanligt och känt besvär hos strokepatienter. Dysfagi är i sig inte en sjukdom utan är ett symtom på något bakomliggande till exempel stroke. Dysfagi kan leda till undernäring och risk för ökad dödlighet. / Background: Stroke is an endemic disease, which in Sweden approximately 30 000 persons yearly are taken by and is estimated to cost society around 18 billion Swedish kronor (SEK). Dysphagia (eating difficulty in swallowing) is a common and known disorder in stroke patients. Dysphagia is not a disease itself, but rather a symptom of something underlying for example stroke. Dysphagia can lead to malnutrition and the risk of increased mortality.

Trots att HIV numera är en välkänd sjukdom och miljontals människor världen över är drabbade, är det fortfarande en av världens mest stigmatiserade sjukdomar. Stigmatiseringen leder till att sjukdomen förknippas med både fördomar och skam, vilket påverkar människorna som årligen drabbas av sjukdomen. Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att belysa patienters upplevelser av att få en HIV diagnos. Litteraturstudiens resultat baserades på nio stycken vetenskapliga artiklar som resulterade i följande sex teman: Upplevelser av chock, upplevelser av ilska och skuld, upplevelser av dödsångest, upplevelser av svårigheter vid avslöjandet av diagnosen för närstående, upplevelser av acceptans samt upplevelser av diagnosen som en positiv vändpunkt. I resultatet framkom det tydligt att diagnosbeskedet väcker många starka känslor och att personerna som drabbas är i stort behov av hjälp och stöd av sjukvårdspersonal för att kunna hantera diagnosbeskedet. Därav är det av vikt att sjuksköterskor får en inblick kring upplevelserna angående ett HIV diagnosbesked samt får mer utbildning inom ämnet så att rätt information kan ges. / Although HIV is a well-known disease and millions of people worldwide are affected, it is still one of the world's most stigmatized diseases. Stigmatization causes the disease to be associated with both prejudice and shame, affecting the people who suffer from the disease annually. The purpose of this qualitative literature study was to highlight patients' experiences of getting an HIV diagnosis. The results of the literature study were based on nine scientific articles that resulted in the following six themes: Experiences of shock, experiences of anger and guilt, experiences in fear of dying, experiences of difficulty whit disclosure to friends and family, experiences of acceptance, and experiences of the diagnosis as a positive turning point. In the results, it was clear that the diagnosis raised many strong emotions and that the people who are affected are in urgent need of assistance and support from healthcare professionals to handle the diagnosis. Hence, it is important that nurses get an insight into the experiences regarding an HIV diagnosis and receive more education in the subject so that the right information can be given.

Bakgrund: Ett svårläkt bensår är en hudskada som uppstår nedanför knät och inte läker under sex veckor. Sjuksköterskor saknar ofta kunskap angående svårläkta bensår. Sjuksköterskor bör uppmärksamma alla patientens behov för att kunna ge en optimal omvårdnad. Patienter med svårläkta bensår har rätt att vara delaktiga i vården vilket ger en känslan av säkerhet. Syfte:  Syftet var att utforska hur det är att leva med svårläkta bensår. Metod:  En litteraturöversikt har genomförts. Vid sökning av vetenskapliga artiklar används CHINAHL Complete, PubMed och Nursing and Allied Database. Litteraturöversikten grundades sig på elva vetenskapliga studier: tre kvantitativa, sju kvalitativa och en mixad metod. Resultat: Fyra huvudteman formulerades som delades i 11 underteman. Huvudtemana var relaterade till fysiska-, psykiska, sociala aspekter samt erfarenheter och önskemål av vården. Resultatet visade att patienterna hade problem med fysiska aktiviteter, smärta, sömn, arbete. Fysiska symtom påverkade patienternas psykiska aspekter. Sociala relationer påverkades av svårläkta bensårsymtom. Deltagarna hade både goda och dåliga erfarenheter av vården. Patienterna uttryckte att de ville bli delaktiga i vården. Diskussion: Resultatet diskuterades i relation till Hendersons teori, tidigare forskning och litteratur. Det visades att patienterna hade olika behov såsom god nutrition, behov av vila/sömn, att hålla sig ren, att skydda huden, att våga prata med andra och uttrycka sina känslor och önskemål, att utföra arbete och att lära sig mer om bensår. Sjuksköterskan bör vara medveten om dessa behov för att kunna tillfredsställa och ge en optimal omvårdnad.

Bakgrund: Hälso-och   sjukvårdslagen betonar vikten av att vården utformas och genomförs   tillsammans med patienten så långt det är möjligt. Vid personcentrerad vård   står personen i centrum och är delaktig i utformningen av sin vård och   behandling. Vid självvald inläggning bedömer personen själv behovet av   inläggning på slutenvården. Syfte: Syftet   var att undersöka patienters upplevelser av behandlingsmodellen självvald   inläggning. Metod: Systematisk   litteraturöversikt enligt Whittemore och Knafl integrativa metod har använts.   Kvalitativa artiklar inhämtades från databaserna PubMed, Cinahl och   PsychInfo. Totalt inkluderades nio artiklar i resultatet. Resultat: Analysen   resulterade i två huvudteman och sju kategorier som belyser patientens   upplevelse av självvald inläggning. Strukturen kring självvald inläggning,   där patienterna betonade vikten av trygghet och förebyggande åtgärder vid   psykisk ohälsa. Patienternas upplevelser av vårdmiljön och inflytandet i sin   vård-och behandling. I det andra temat framkom patienternas upplevelser av   personalens kompetens vid självvald inläggning, det upplevde attityder och   kunskapsbrist hos det som arbetar med interventionen. Det belyser även   bemötandet av personalen i samband med självvald inläggning. Slutsats: Litteraturöversikten   kan vara ett stöd till personal som arbetar inom psykiatrisk vård och som har   möjlighet till att arbeta med självvald inläggning eller önskar få mer  kunskap om patienters upplevelser av behandlingsmodellen i enlighet med   personcentrerad vård. / Background:  The Health Care Act emphasizes the importance of the   care being designed and implemented together with the patient as far as   possible. In person-centered care, the person is at the center and   participates in the design of their care and treatment. In self-admission,   the person assesses the need for hospitalization himself. Aim: The purpose was to investigate patients' experiences of the treatment   model self-admission. Method: A systematic literature   reviews according to Whittemore and Knafl integrative method has been used.   Qualitative articles were obtained from the databases PubMed, Cinahl and   PsychInfo. A total of nine articles were included in the result. Results: The analysis resulted   in two main themes and seven categories that illustrate the patient's   experience of self-admission. The structure of self-admission, in which   patients emphasized the importance of safety and preventive measures in   mental illness. Patients' experiences of the care environment and the   influence in their care and treatment. In the second theme, the patients'   experiences of the staff's competence in self-admission, it experienced the   attitudes and lack of knowledge of those working with the intervention. It   also illustrates the approach of the staff in connection with self-admission. Conclusion: The literature review may be supportive to staff working in psychiatric   care and who have the opportunity to work with self-admissions or wish to   gain more knowledge about patients' experiences of the treatment model in   accordance with person-centered care.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Kunskapsläget inom sjukdomen Covid-19 är under upptågande efter att klassificerats som en pandemi av WHO (World health organisation) den 11 mars 2020. Sedan dess har pandemin eskalerat med fortsatt stor spridning och skadeeffekter i samhället vilket återspeglas i fullbelagda sjukhus, intensivvårdsplatser samt ökad mortalitet. Studien delger kunskap kring drabbades upplevelser som kan appliceras och ses ur hälso- sjukvårdens, intensivvårdssjuksköterskans, ett samhälleligt och vårdetiskt perspektiv. Syfte: Syftet med denna studie har varit att undersöka patienters upplevelser av att ha vårdats på intensivvårdsavdelning med Covid-19.  Metod: Studien var en kvalitativ litteraturstudie med systematisk ansats med deduktiv ingång, baserad på sex kvalitativa originalartiklar. Datainsamlingen genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed, artiklarna analyserades enligt Evans (2002) beskrivande modell och granskades med SBU:s kvalitetsmall (2012) för kvalitativ forskning. Resultat: Vid resultatanalys framkom nio subteman; skam, pandemi, delirium, isolering, utanförskap, PICS, (Post Intensive Care Syndrome), PICS-F, (Post Intensive Care Syndrome Family), PTSD (Posttraumatic Stress Disorder) och social kontakt som sammanslogs i tre huvudteman bestående av Covid-19, isolering och familjecentrerad omvårdnad. Resultatet visade att patienters upplevelser av att ha vårdats för Covid-19 eller intensivvårdats av annan orsak innebär risk för oro, skam, skuld, depression, PICS och PTSD, men kan även ge positiva upplevelser.  Slutsats: Studiens resultat visar att patienter som vårdats både för Covid-19 och inom intensivvården upplever negativa känslor, men kan även skapa nya, positiva perspektiv. Studien bidrar med kunskap kring hur pandemin påverkat individer, familjer, samhällen, vårdens resurser samt bidrar till förståelsen av intensivvårdssjuksköterskors syn på och arbetssätt med patienterna.

Bakgrund: Att uppleva stressreaktioner efter en traumatisk händelse är inte ovanligt. Beroende på traumats typ och individens förmåga att hantera det riskerar reaktionen att övergå i posttraumatiskt stressyndrom(PTSD), en psykiatrisk diagnos med psykiska besvär. Ett bra stöd från sjukvården har visat sig ha en positiv effekt på patienters återhämtning och välbefinnande efter ett trauma. Syfte: Syftet var att utforska traumapatienters upplevelse av stöd från sjuksköterskor under sin sjukhusvistelse efter trauma. Metod: Metoden var en allmän litteraturöversikt. Genom en databassökning i PubMed identifierades tio relevanta artiklar kring patientupplevelser. Kvalitetsgranskning gjordes med hjälp av Statens Beredning för Medicinsk och Social Utvärdering (SBU:s) granskningsmall. Artiklarna bedömdes ha medelhög till hög kvalitet. Resultat: I resultatet framkom både positiva och negativa upplevelser samt förslag på förbättringar i vårdarbetet från patienterna som intervjuats i studierna. Patienterna behövde mer stöd inom områden som kommunikation, delgivning av information och personcentrerad omvårdnad. En del patienter upplevde att de hade fått stöd från sjuksköterskor efter traumat. Slutsats: Större delen av redan existerande forskning inom ämnet består av studier om patienters upplevelser av stöd i den senare rehabiliteringsfasen. Då resultatet i detta arbete visade på en större del negativa upplevelser av stöd under den akuta fasen på sjukhuset föreligger ett ökat behov hos denna patientgrupp. Detta ger möjlighet för mer kunskap och förståelse för hur den enskilda patientens vård kan förbättras, för att både förhindra eller minska utvecklingen av negativa stressreaktioner efter trauma. / Background: To experience stress reactions as a result of trauma is common. The type of trauma and the ability to handle the situation could stimulate the development of Post Traumatic Stress Disorder (PTSD), a psychiatric disorder displayed as mental health problems. A functioning support system in health care has a positive effect on patients’ rehabilitation and wellbeing after being exposed to trauma. Aim: To investigate trauma patients experiences of nursing support in acute hospital care. Method: By searching scientific papers via PubMed ten articles were chosen for this literature study. The articles were quality reviewed by the template of Statens Beredning för Medicinsk och Social Utvärdering (SBU), where the articles were classified as mid- to high quality. The result was presented in a chart. Results: Both positive and negative experiences were reported, and patients had suggestions on health care improvements. Additional support in nurse-to-patient relations, whereas information, communication and patient centered care is needed. Some patients reported a satisfactional support from nurses after trauma.  Conclusion: The majority of already existing research in this field is focused on the need of support later on in the rehabilitation phase of trauma patients. However, this study shows a high frequency of negative experiences during hospitalization in the acute phase. This opens up for more knowledge to be found, a better understanding for the improvement of individual patient care and the ability to prevail or minimize negative stress reactions after trauma.

Bakgrund: Det är cirka 40 miljoner människor i världen som är i behov av palliativa vårdinsatser och i Sverige anses 70 000 – 75 000 personer vara i behov av det årligen. Vården baseras på holistisk vård som grundas på de fyra hörnstenarna, vilket sjuksköterskan bör förhålla sig till. Patienters åsikter anses värdefulla för en god palliativ vård. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att belysa vuxna patienters erfarenheter av palliativ vård.  Metod: Metoden som har används är en allmän litteraturöversikt. Tio kvalitativa vetenskapliga artiklar har bidragit till resultatet. Åtta artiklar är från PubMed och Cinahl Complete, två genom sekundärsökning. Artiklarna analyserades enligt rekommenderade analyssteg.  Resultat: Fyra huvudteman med tillhörande underteman framkom: (1) Holistisk vård med undertema Upplevelser av holistisk vård och Livskvalitet trots obotlig sjukdom, (2) Upplevelser av palliativa teamet med undertema Upplevelser av sjuksköterskor och Upplevelser av brister under vårdtiden, (3) Vikten av information och kunskap samt (4) Dialog vid livets slut med undertema Avsked av närstående och Önskningar vid livets slut. Sammanfattning: Palliativ vård upplevdes generellt positivt av patienter utifrån detta resultat. Värdig vård ansågs vara genom holistisk vård och tid. För att hantera och acceptera sin situation angav patienterna att information om tillstånd och behandling var viktigt, likaså samtal om livets slut. Palliativa vården och vårdteamet hade en viktig roll för patienter med obotlig sjukdom. / Background: There are about 40 million people in the world who are in need of palliative care and in Sweden 70,000 - 75,000 people are considered to be in need of it annually. The care is based on holistic care which is founded in the four cornerstones, which the nurse should relate to. Patients opinions are considered valuable for good palliative care.  Aim: The purpose of the literature review is to explain adult patients experiences of palliative care.  Method: The used method is for a general literature review. Ten qualitative articles have contributed to the result. Eight articles from PubMed and Cinahl Complete, two through a secondary search. The articles were analyzed according to recommended analysis steps. Results: Four main themes with associated sub-themes emerged. (1) Holistic care with the sub-theme Experiences of holistic care and Quality of life despite incurable disease, (2) Experiences of the palliative care team with the sub-theme Experiences of nurses and Experiences of deficiencies during the care period, (3) The importance of information and knowledge and (4) Dialogue at the end of life with subtheme Farewell to relatives and Wishes at the end of life. Summary: Experiences of palliative care were generally experienced positively by patients based on this result. Nurses' abilities to care holistically and provide time were perceived by patients as dignified care. To handle and accept their situation, the patients indicated that information about the condition and treatment was important, as well as conversations about the end of life. Palliative care and the care team also had an important role for patients living with an incurable disease.