Bakgrund: Tekniken utvecklas kontinuerligt och är idag ett vanligt inslag i sjuksköterskans dagliga omvårdnadsarbete. Patienter som vårdas av sjuksköterskan kommer också att komma i kontakt med tekniken och förståelse för patienters upplevelser är centralt för att sjuksköterskan ska kunna arbeta personcentrerat. Det är därmed väsentligt att belysa vad forskningen säger om hur patienter upplever att leva nära teknisk utrustning med anledning av att dessa patienter finns överallt i hälso- och sjukvården, och allmänsjuksköterskan kommer att komma i kontakt med dessa patienter.  Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att leva med en implanterbar kardiell defibrillator (ICD).  Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ ansats baserad på 13 vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed och Cinahl Complete. Artiklarna analyserades enligt Fribergs femstegsmodell för analys av kvalitativa studier.  Resultat: I litteraturöversiktens resultat presenterades tre teman och fem subteman. Patienter med ICD-behandling upplevde att kroppen med en ICD-dosa var förändrad. Relationen till livet förändrades och upplevelsen av chocken påverkade patienters mående. Patienter upplevde en brist på kunskap om hur ICD-behandlingen påverkade livet.  Slutsats: Patienter med ICD-behandling behövde anpassa sig till de förändringar och begränsningar som behandlingen medför. Hälso- och sjukvården behöver vara medvetna, ha förståelse och kunskap om förändringarna för att stödja och bevara hälsa och integritet, samt att begränsningar medför att relationen till samhället kan förändras. / Background: Technology is constantly developing and is now a common occurrencein the day-to-day work of a nurse. Patients who are in the care of anurse also come in contact with the technology, and being able tounderstand their experiences is key in allowing nurses to providepatient-centred care. It is therefore essential to highlight what researchsays about how patients experience living close to technical equipment,considering how these patients can be found everywhere in healthcare,and registered nurses will come in contact with these patients. Aim: The aim was to describe patients’ experiences living with an Implantable Cardioverter Defibrillator (ICD). Method: A literature review with a qualitative design based on 13 scientific articles from the databases PubMed and Cinahl Complete. The articles were analysed using Fribergs’ five step model for analysing qualitative studies. Results: In the literature review three themes and five subthemes were presented. Patient undergoing ICD-treatment experienced that their bodies felt different with the ICD-device. Their view of life changed as a result of the treatment and the shock of the defibrillation impacted their wellbeing. Patients experienced a lack of knowledge about how ICD-treatment affected their lives. Conclusion: Patients undergoing ICD-treatment needed to adapt to the changes and limitations that the treatment causes. The health care system needs to be aware of, have an understanding of and the knowledge of the changes in order to be able to support and maintain health and integrity. The limitations imposed a possible changing relationship with soceity.

Bakgrund: Att drabbas av en ryggmärgsskada till följd av trauma innebär ofta en stor livsomställning. Det är vanligt med både fysiska och psykiska sekundära hälsoeffekter hos personer med ryggmärgsskada och dessa patienter är ofta mer sårbara för flera olika ohälsotillstånd. Personer med funktionsnedsättning möter ofta omfattande barriärer i samhället, trots deras rättighet att bli inkluderade och kunna delta i samhället i samma utsträckning som den generella befolkningen. Syfte: Att belysa patienters upplevelser av att leva med tetra- eller paraplegi till följd av trauma. Metod: Litteraturstudien bygger på 11 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Datainsamlingen skedde i databaserna PubMed och Cinahl med hjälp av PEO-modellen för att finna sökblock. Artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av SBUs granskningsmall och analyserades med tematisk analys för att identifiera subkategorier och kategorier. Resultat: Analysen resulterade i att deltagarnas upplevelser kunde kategoriseras i åtta subkategorier som mynnade ut i två övergripande kategorier. Kategorin En förändrad vardag innehöll subkategorierna; olika känslor som väcktes, begränsade fysiska förutsättningar, påverkad självständighet och varierande bemötande i samhället. Kategorien Hantering av tillvaron innehöll subkategorierna; behov av socialt och professionellt stöd, nya perspektiv på tillvaron, vikten av meningsfulla aktiviteter och strävan efter delaktighet i samhället. Konklusion: Sjuksköterskan har en viktig roll i bemötandet och behandlingen av personer med tetra- och paraplegi. Det är viktigt att arbeta personcentrerat och holistiskt för att tillgodose såväl fysiska som psykosociala behov. / Background: Suffering a spinal cord injury as a result of trauma often entails a significant life adjustment. Both physical and psychological secondary health effects are common among individuals with spinal cord injury, and these patients are often more vulnerable to various health conditions. People with disabilities often encounter extensive barriers in society, despite their right to inclusion and participation in society to the same extent as the general population. Objective: To illuminate patients' experiences of living with tetraplegia or paraplegia resulting from trauma. Method: The literature review is based on 11 scientific articles with a qualitative approach. Data collection was conducted in the PubMed and CINAHL databases using the PEO model to guide the search blocks. The articles were quality-assessed using the SBU review guide and analyzed using thematic analysis to identify subcategories and categories. Results: The analysis resulted in categorizing participants' experiences into eight subcategories, which converged into two overarching categories. The subcategories of different emotions evoked, limited physical capabilities, impacted independence, and varying societal encounters resulted in the category "Altered everyday life." The subcategories of the need for social and professional support, new perspectives on existence, the importance of meaningful activities, and the pursuit of societal participation resulted in the category "Managing life." Conclusion: The nurse plays a crucial role in the care and treatment of individuals with tetra- and paraplegia. It is important to work in a person-centered and holistic manner to address both physical and psychosocial needs.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att undersöka hur patienter medprostatacancer uppfattade den givna informationen om sin sjukdom ochbehandlingen av den. Författarna har utgått från Willman m fl (2006)evidensbaserade metod. De vetenskapliga artiklarna som legat till grund förstudien granskades i protokoll av Carlsson & Eiman m fl (2003), modifierade avförfattarna. Studien innefattar tolv vetenskapliga artiklar. Författarna kom iresultatet fram till tre olika temaområden: informationsmaterial och hjälpmedel,informatörer och stödgivare samt behov av information. I många studier utrycktepatienterna missnöje med informationen, den ansågs inte vara tillräcklig. Demetoder som visade sig framgångsrika var rådgivning och uppföljning via telefonav en sjuksköterska efter utskrivning. Även de patienter som försågs medutbildningspaket var väldigt nöjda med informationen. Kontakt med andra mänmed erfarenhet av prostatacancer ansågs också vara viktig. / The aim of this systematic literature review was to look at how patients withprostate cancer regarded the information they received about their condition andits treatments. The authors have used Willman et al (2006) evidence basedmethod. The results of this study are based on twelve articles. The articles that areincluded were examined with a protocol by Carlsson & Eiman et al (2003),modified by the authors. The results are divided into three themes; informationmaterial and aids, informant and support and need for information. In many of thestudies patients expressed dissatisfaction with the information, they felt that it wasnot considered sufficient. The successful methods for giving information weretelephone guidance and a follow-up by a nurse after discharge. Also patients whoreceived an education package were very pleased with the information. Contactwith other men with experience of prostate cancer was also considered veryhelpful.

Bakgrund Suicid är ett folkhälsoproblem. Varje år tar mer än 700 000 personer sitt liv i världen. Under 2020 vårdades 6 666 personer i Sverige på sjukhus till följd av ett suicidförsök. Stigmatisering av suicidala personer förekommer både i samhället och inom hälso- och sjukvården. Patienter med suicidalt beteende söker vård inom alla delar av hälso- och sjukvården och vårdpersonal uppger ofta att de har en bristande kunskap om suicidalitet och vad som krävs för ett gott omhändertagande av dessa patienter. Det finns därför ett behov av att sammanställa aktuell forskning för att öka vårdpersonalens kunskap och förståelse för suicidalt beteende och mötet med dessa patienter. Syfte Syftet var att belysa hur patienter med suicidalt beteende upplever mötet med hälso- och sjukvården. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt som baserades på 15 vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna inhämtades från databaserna PubMed och CINAHL med hjälp av sökord i olika kombinationer. Artiklarna har genomgått kvalitetsgranskning utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Resultatet sammanställdes och analyserades med en integrerad dataanalys. Resultat I sammanställningen av resultatet identifierades fyra huvudkategorier: Upplevelser av värdighet, Upplevelser av engagemang och partnerskap, Upplevelser av stigma samt Upplevelser av en trygg och säker vårdmiljö. Resultatet visade att upplevelsen av trygghet i mötet var den mest centrala aspekten för att forma ett partnerskap och för att uppnå en öppenhet kring det suicidala beteendet. Personcentrerad vård och ett ömsesidigt engagemang framkom vara av betydelse för att upprätthålla värdighet och lindra lidande. Slutsats Denna litteraturöversikt visade värdefulla möjligheter i ett partnerskap och ömsesidigt engagemang mellan patienter med suicidalt beteende och hälso- och sjukvården. Studien identifierade upplevelsen av trygghet och personcentrerad vård som centrala premisser i mötet för att suicidala patienter ska känna förtroende för vården. Med ökad kunskap och förståelse kan hälso- och sjukvården förbättra omhändertagandet av suicidala patienter och förhindra fler suicid. / Background  Suicide is a public health problem. Globally, every year more than 700 000 people commit suicide. In 2020, 6 666 people in Sweden were hospitalized as a result of a suicide attempt. Stigmatization of suicidal patients are prevalent both in society and in healthcare. Patients with suicidal behaviour seek care in all areas of healthcare. Healthcare personnel often state that they have a lack of knowledge about suicidality and what is required for good care of suicidal patients. For that reason, there is a need to compile latest research to increase healthcare personnels’ knowledge and understanding of suicidal behaviour and the encounter with these patients. Aim  The aim of this study was to illuminate how patients with suicidal behaviour experience the encounter with healthcare. Method  Non-systematic literature review based on 15 scientific articles with a qualitative approach. The articles were retrieved from the databases PubMed and CINAHL using keywords in various combinations. The articles have undergone a quality review based on Sophiahemmet University assessment basis for scientific classification and quality. The results were compiled and analyzed with an integrated data analysis. Results  In the compilation of the results, four main categories were identified: Experiences of dignity, Experiences of commitment and partnership, Experiences of stigma, and Experiences of a safe and secure care environment. The results showed that the experience of trust in the encounter was the most central aspect in order to form a partnership and for achieving openness about suicidal behaviour. Person-centered care and mutual commitment emerged to be significant for maintaining dignity. Conclusions  This literature review showed valuable opportunities in a partnership and mutual commitment between suicidal patients and healthcare. The study identified experiences of trust and person-centered care as central premises in the encounter, for suicidal patients to have confidence about the care. With increased knowledge and understanding, healthcare can improve the care of suicidal patients and prevent more suicide.

Bakgrund   Våld i nära relationer är ett etablerat samhällsproblem. 27 procent av alla kvinnor inom åldern 15–49 kommer att drabbas av våld i nära relation under sin livstid. Detta våld kan ta både en fysisk, psykisk, ekonomisk eller sexuell karaktär och kan leda till flera psykologiska och medicinska problem hos offret. Vården spelar en viktig roll i upptäckandet av våldsutsatthet och har en skyldighet att fråga om våldsutsatthet när misstanke uppkommer. Således finns det ett behov av att förstå hur ett bra vårdmöte mellan våldsutsatt patient och vårdpersonal skapas och vilka faktorer som påverkar patientens upplevelse av det. Syfte Att undersöka faktorer som påverkar upplevelsen av vårdmötet hos kvinnliga patienter som utsatts för våld i nära relationer. Metod En icke systematisk litteraturöversikt genomfördes med 12 kvalitativa vetenskapliga artiklar som underlag. Dessa artiklar inhämtades från databaserna PubMed och CINAHL genom blocksökning av MeSH termer/subject headings samt titelsökning. Artiklarna gallrades och genomgick kvalitetsgranskning utifrån Sophiahemmets bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering samt kvalitet och därefter sammanställdes och analyserades sedan med en integrerad analys. Resultat Dataanalysen gav upphov till tre teman och sex subteman. De övergripande teman var vårdpersonalen och deras arbetssätt samt attityd, patientens känslor och tidigare upplevelser samt ramarna för mötet. Resultatet visade vikten av att personal bemöter patienter med empati och lyssnar på deras berättelse, gör tid för deras samtal samt behandlar deras känslor som legitima. Ett personcentrerat förhållningsätt hos vårdpersonal visades också ha en stor roll i att främja avslöjande av våld. Slutsats Denna litteraturöversikt belyser flera viktiga faktorer i vårdmötet med våldsutsatta patienter. Personalen spelade en viktig roll i vårdmötet, deras förhållningsätt och det partnerskap de bygger med patienterna påverkar deras vilja att berätta om våld. Sjuksköterskan spelar en viktig roll i mötet med våldsutsatta patienter och genom personcentrerat förhållningsätt kan sjuksköterskan bidra i arbetet mot våld i nära relationer. / Background Intimate partner violence is a fundemental social problem. 27 percent of all women in the age of 15-49 will be victimized by intimate partner violence in their lifetime. This violence can take both a physical, economical,  mental, sexual character and can lead to several phycological and medical problems in victims. Healthcare plays a major part in the discovery of violence and have a responsibility to inquire about violence when suspicion arises. Because of this there is a need to understand how a good encounter between abused patients and health care can be arise and understand which factors affects patients experience of that meeting. Aim To explore factors that influence abused female patients experience of their encounter with healthcare. Method A nonsystematic review was conducted based upon 12 qualitative articles. These articles were collected from the databases PubMed and CINAHL through block search of MeSH terms/Subject heading and title searches. The articles were culled and put through quality review with Sophiahemmet University assessment basis for scientific classification and quality and later analyzed and synthesized using an integrated analysis Results The data analysis gave rise to three themes and six subthemes. The overarching themes are healthcare personnel, their way of working and attitudes, patients’ feelings and previous experience and the frame of the meeting. The result showed the importance that personnel treats patients with empathy and listen to their story, be available for their conversations and treats their feelings as legitimate. A person-centered approach in health care personnel showed to have a large role in the discovery of violence. Conclusions This literature review brings to light multiple factors in the encounter with abused patients. The personnel play an important role in the encounter, their approach to patients, and the partnership they build with the patients effects their will to disclose violence. Nurses play an important role in the meeting with abused patients and nurses can with a person-centered approach contribute to the work against intimate partner violence.

Bakgrund: Alkoholbrukssyndrom är ett sjukdomstillstånd med mycket stigma. Hur denna patientgrupp bemöts är av stor vikt för omvårdnadens resultat. Sjuksköterskan ska förhålla sig personcentrerat och se hela individens behov och problemför att kunna ge en god vård. Primärvården är oftast patienternas första kontakt med vården, varför ett professionellt förhållningssätt är viktigt. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa patienter med alkoholbrukssyndrom och deras upplevelser av primärvård. Metod: Studien använde sig av artiklar med kvalitativ ansats och söktes med Cinahl och Pubmed. Tio artiklar valdes ut för granskning i egenskap av att kunna besvara studiens syfte. För att granska artiklarna användes SBU:s granskningsmall och termer delades in enlig PEO-modellen. Analysen av artiklarnas innehåll gick ut på att granska resultaten. När artiklar valts ut delades de in i färgkoder för att skilja på positiva och negativa upplevelser. Resultat: Patienternas upplevelser av vården delades in i två huvudteman om positiva och negativa upplevelser av vården. Inom positiva upplevelser fanns delaktighet i vården och vårdpersonalens kunskaper. För delaktighet identifierades fyra subteman. Att bli inkluderad, kunna påverka sin vård individanpassad vård och aktivt lyssnande. Vårdpersonalens kunskaper grundades främst av stöd, trygghet och motivation. Inom de negativa upplevelserna fanns relationen till vårdpersonalen, bemötande och självupplevt stigma. Häri var fördomsfullhet och att sätta etiketter det som utmärkte sig mest. Slutsats: Den grundutbildade sjuksköterskan bör reflektera över sina egna fördomar om alkoholbrukssyndrom för att kunna ge en jämlik vård. Stigmatiserande begrepp är något som bör undvikas för att kunna ge en jämlik vård. Att få en etikett visade sig ha ett samband med hur vårdpersonalen benämnde alkoholbrukssyndromet. Patienters upplevelser av att ha ett alkoholbrukssyndrom är komplext och något som behöver forskas mer kring. / Background: Alcohol use syndrome is a medical condition with a lot of stigma. How this patient group is treated is of great importance for the nursing results. The nurse must have a person-centered attitude and see the entire individual's needs and problems in order to provide good care. Primary care is usually patients' first contact with care, which is why a professional approach is important. Purpose: The purpose of the literature study is to shed light on patients with alcohol use syndrome and their experiences of primary care. Method: The study used articles with a qualitative approach and was searched with Cinahl and PubMed. Ten articles were selected for review as being able to answer the purpose of the study. To review the articles, SBU's review template was used and terms were divided according to the PEO model. The analysis of the content of the articles consisted of reviewing the results and seeing if they could answer the purpose. When articles were selected, they were divided into color codes to distinguish between positive and negative experiences. Results: The patients' experiences of the care were divided into two main themes of positive and negative experiences of the care. Within positive experiences was participation in care and the knowledge of the care staff. Four points were identified for participation: Being included, being able to influence one's care, individualized care and active listening. The care staff's knowledge was mainly based on support, security and motivation. Within the negative experiences was the relationship with the healthcare staff, treatment and self-perceived stigma. Here prejudice and labeling stood out the most. Conclusion:The newly graduated nurse should reflect on their own prejudices about alcohol use syndrome. Stigmatizing terms are something that should be avoided in order to provide equal care. The patients' self-perceived stigma was a theme based on prejudices that exist in society. Receiving a label was found to be associated with how health care professionals named the alcohol use syndrome. Patients' experiences of alcohol use syndrome are complex and something that needs more research.

Bakgrund: Tidigare forskning visar på att sjuksköterskor upplever tung arbetsbelastning under COVID-19 pandemin vilket kan resultera i förlust av kvalitet i omvårdnaden av patienter. Vidare visar tidigare forskning på att sjuksköterskor upplever en brist på kunskap om hur patienter med COVID-19 som isoleras på sjukhus ska vårdas. Därför anses det vara av vikt att beskriva patienters upplevelser av isolering. Syfte: Syftet är att beskriva upplevelser hos patienter med COVID-19 under isoleringstiden på sjukhus. Metod: En kvalitativ litteraturstudie enligt Evans.  Resultat: Det framkom två teman och fyra subteman. Det första temat beskrev patienterna upplevelser av omgivningens påverkan med två subteman; Att ses som en fara för andra och Att vara i en främmande miljö. Det andra temat beskrev patienternas upplevelser av bemötande med två subteman; Att få otillräcklig vård och Att få omvårdnad. Slutsats: Den framkomna kunskapen om patienter upplevelser av isoleringstiden på sjukhus kan användas för framtida isoleringar av patienter med COVID-19. Examensarbetets resultat kan användas av sjuksköterskor för att öka förståelsen om patienters upplevelser av isoleringen samt för att reflektera över eget vårdande och bemötande av dessa patienter. Nyckelord: COVID-19, isolering, patienters upplevelser, sjukhus. / Background: Previous research shows that nurses experience heavy workloads during the COVID-19 pandemic, which may result in a loss of quality in patient care. Furthermore, previous research shows that the nurses experience a lack of knowledge about how the COVID-19 patients who are isolated in hospital should be cared for. Therefore, it is considered important to describe patients' experiences of isolation. Purpose: The aim is to describe the experiences of patients with COVID-19 during the isolation period in hospital. Method: A qualitative literature study according to Evans. Results: Two themes and four subthemes emerged. The first theme described the patients' experiences of the environment's influence with two subthemes: To be seen as a danger for others and Being in a foreign environment. The second theme described the patients' experiences of treatment with two subthemes; To receive inadequate care and To receive nursing care. Conclusion: The emerging knowledge about patients' experiences of isolation time in hospitals can be used for future isolations of patients with COVID-19. The results of the thesis can be used by nurses to increase understanding of patients' experiences of isolation and to reflect on their own care of these patients. Keywords: COVID-19, hospitals, isolation, patients' experiences

Smärta är en subjektiv upplevelse där fenomenet erfars olika av alla. Postoperativ smärta är en akut smärta som uppkommer till följd av en operation, som ofta går att förebygga och lindra. För att uppmärksamma smärtan är det viktigt att sjuksköterskan bedömer, behandlar och utvärderar smärtan i syfte lindra lidande samt att främja hälsa och delaktighet. Syftet är att genom en litteraturöversikt belysa patienters upplevelser av postoperativ smärta. Metoden i denna studie är en litteraturöversikt baserat på kvalitativa artiklar. Datainsamlingen genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Totalt inkluderades 13 kvalitativa artiklar. Resultatet visar att patienterna beskriver den postoperativa smärtan som hemsk, plågsam och ohanterlig. Postoperativ smärta kunde leda till oro, stress och sänkt livskvalitet, vilket påverkar välbefinnandet. Då kommunikationen kring patientens upplevda smärta var tydlig underlättades sjuksköterskans smärtbedömning. Den postoperativa smärtan upplevdes som mer hanterbar då patienterna fick ett positivt bemötande genom att sjuksköterskan var lyhörd och ingav ett förtroende, samt då både skriftlig och muntlig information gavs. Den postoperativa smärtan ökade om sjuksköterskans arbetsbelastning var hög eller om sjuksköterskan såg smärtan som ett normalt fenomen. Slutsatsen visar att postoperativ smärta är ett komplext fenomen, där sjuksköterskan har ett stort ansvar att se och lindra den upplevda smärtan. / Pain is a subjective experience where the phenomenon is detected differently by everyone. Postoperative pain is an acute pain that occurs as a result of surgery, which can often be prevented and alleviated. In order to draw attention to the patients’ pain, it is important that the nurses assess, treats and evaluates the pain with the aim of alleviating suffering and promoting health and participation. The aim is to illuminate patients’ experiences of postoperative pain in a literature review. The method in this study is a literature review based on qualitative studies. The data collection was carried out from the databases CINAHL and PubMed. A total of 13 qualitative articles were included. The results show that the patients describe the postoperative pain as terrible, excruciating and unmanageable. Postoperative pain might lead to anxiety, stress and reduced quality of life, which in turn affects the patient´s well-being. As the communication about the patient´s perceived pain was clear, the nurse´s pain assessment was facilitated. Postoperative pain was perceived as more manageable when patients were treated positively by the nurse in being responsive and trustful, and when both written and verbal information was provided to the patient. Postoperative pain increased when nurse´s workload was high, or if the nurse saw the patients’ pain as a normal phenomenon in which less attention was putted to offer the patient a full recovery. The conclusion reveals that postoperative pain is a complex phenomenon, where the nurse plays a necessary role in observing and alleviating the pain as experienced by the patient.

Bakgrund Endometrios är ett kroniskt sjukdomstillstånd som kan ge diffusa symtom som exempelvis svår menstruationssmärta, smärta vid samlag, fatigue och nedsatt fertilitet. Att leva med endometrios kan påverka individens fysiska, psykiska, sociala och existentiella välbefinnande i olika grad. För att främja hälsan hos patienter med endometrios och lindra deras lidande har sjuksköterskan en central roll i att erbjuda en trygg och god omvårdnad. En förutsättning för detta är att sjuksköterskan har insikt i patientens perspektiv. Syfte  Syftet var att beskriva patienters upplevelser av vårdrelationer vid endometrios. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt som baserades på 17 vetenskapliga artiklar med kvalitativ, kvantitativ och mixad metodansats. Från databaserna PubMed och CINAHL inhämtades artiklar med hjälp av flera olika kombinationer av sökord. En kvalitetsgranskning av inkluderade artiklar har genomförts utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Resultatet av de vetenskapliga artiklarna analyserades och sammanställdes med en integrerad dataanalys. Resultat Resultatet sammanställdes till två huvudkategorier; betydelsen av att få känna sig delaktig i vårdrelationen samt att få sina behov tillgodosedda. Resultatet belyser att patienter med endometrios upplever brister i sina vårdrelationer och en avsaknad av ett personcentrerat förhållningssätt. Slutsats Denna litteraturöversikt visade värdefulla insikter i hur patienter med endometrios kan gynnas av ett personcentrerat förhållningssätt i vårdrelationen. Sammanställningen identifierade att patienter upplever att hälso- och sjukvårdspersonal har bristande kunskap om endometrios, ger otillräcklig information och i många fall normaliserar deras symtom. Resultatet pekar på behovet av en förbättring inom endometriosvården. Ökad kunskap och förståelse för patientens upplevelse av vårdrelationen kan bidra till ökat välbefinnande. / Background Endometriosis is a chronic medical condition that can cause diffuse symptoms such as severe menstrual pain, pain during intercourse, fatigue and reduced fertility. Living with endometriosis can affect the individual’s physical, psychological, social, and existential wellbeing to varying degrees. To promote the health of patients with endometriosis and alleviate their suffering, the nurse has a central role by offering safe and good care. A prerequisite for this is that the nurse has insight into the patient’s perspective. Aim The aim of this study was to describe patients with endometriosis and their experience of patient-healthcare professional relationships. Method A non-systematic literature review based on 17 scientific articles with qualitative,quantitative and mixed methods. The articles were retrieved from the databases PubMed and CINAHL using various combinations of search terms. A quality review of included articles has been carried out based on Sophiahemmet University's assessment basis for scientific classification and quality. The results of the scientific articles were analyzed and compiled with an integrated data analysis. Results The results were compiled into two main categories; the importance of feeling involved in the patient-healthcare professional relationship and having one's needs met. The result highlight that patients with endometriosis experience shortcomings in their patient-healthcare professional relationships and a lack of a person-centered approach. Conclusions This literature review showed valuable insights into how patients with endometriosis can benefit from a person-centered approach in the patient-healthcare professional relationship.The compilation identified that patients feel that healthcare professionals have a lack of knowledge about endometriosis, provide insufficient information and, in many cases,normalize their symptoms. The result points to the need for an improvement in endometriosis care. Increased knowledge and understanding of the patient’s experience of the patient-healthcare professional relationship can contribute to increased well-being.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är ett folkhälsoproblem i dagens samhälle med stora riskfaktorer och komplikationer. Det är ett växande folkhälsoproblem som ökar i Sverige och i hela världen. Vid diabetes typ 2 har egenvård en central betydelse som påverkar personens livsstil. Människor kan bli tvungna att genomgå livsstilsförändringar i sitt liv för att förbättra hälsan. Det är viktigt som sjuksköterska att arbeta personcentrerat för att uppnå en god vård för alla patienter.   Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att leva med diabetes typ 2. Metod: En litteraturöversikt som följt Fribergs modell. Databaserna som användes var Cinahl Complete och PubMed, där tio kvalitativa originalartiklar inkluderades. Resultat: I resultatet framkom tre teman: upplevelser av livsstilsförändringar, upplevelser av stöd och utbildning från hälso- och sjukvården samt upplevelser av känslor och stigmatisering kring diabetes typ 2. Sammanfattning: Resultatet visade att livsstilsförändringar är utmanande men samtidigt avgörande för hälsa. Det framkom hos patienterna en saknad av stöd, utbildning och kunskap kring hantering av deras diabetes typ 2. Känslor som rädsla och ångest samt upplevelser av utanförskap var återkommande hos patienterna. / Background: Diabetes type 2 is a public health problem in today's society with major risk factors and complications. It is a growing public health problem both in Sweden and in the rest of the world. In type 2 diabetes, self-care has a central importance that affects the person's lifestyle. People may have to go through certain lifestyle changes in their life to improve health. It is important as a nurse to work person-centredly in order to achieve good care for all patients. Aim: The aim was to describe patients' experiences of living with type 2 diabetes. Method: A literature review according to Fribergs model. The databases that used were Cinahl Complete and PubMed, ten qualitative original articles were included. Results: Three themes emerged in the results: experiences of lifestyle changes, experiences of support and education from the healthcare, and experiences of feelings and stigma around type 2 diabetes. Summary: The results showed that lifestyle changes are challenging but at the same time crucial for health. The patients showed a lack of support, education and knowledge in managing their diabetes type 2. Feelings such as fear and anxiety as well as experiences of exclusion were recurring among the patients.