Bakgrund. I Sverige år 2022 drabbades cirka 23 200 människor av hjärtinfarkt och cirka 4 700 personer avled. Risken för att drabbas ökar i samband med dålig livsstil. Ett snabbt akut omhändertagande sätter patienten i en utsatt situation men är av vikt då varje minut är avgörande för att rädda hjärtmuskelceller från syrebrist. Syfte. Att beskriva patienters upplevelse av hjärtinfarkt i det akuta skedet. Metod. Denna beskrivande litteraturstudie grundas på tio kvalitativa originalstudier och en originalstudie med mixad-metod där den kvalitativa datan användes. Artiklarna granskades och analyserades för att utgöra resultatet i litteraturstudien. Huvudresultat. Patienterna upplevde en mycket varierande symtombild. Patienter underskattade sina potentiella hjärtinfarktssymtom, antog att symtomen hade en annan orsak och skulle försvinna av sig själva. I samband med intensifierade symtom nåddes beslutspunkten för att söka vård. Diagnosen medförde känslor av chock, rädsla och oro. Snabbheten under behandling gjorde det ibland svårt för patienterna att begripa vad som skett. Vårdpersonalens kommunikation och bemötande var en viktig punkt under det akuta omhändertagandet, men ibland kunde det vara bristfälligt. Slutsats. Resultatet visade att hur patienterna tolkade sina symtom grundade sig i symtomens karaktär och att patienterna tenderade att ignorera de symtom som fanns. Det framkom även att patienterna hade egna föreställningar kring hur sjukdomen skulle yttra sig. I det akuta omhändertagandet kände många patienter sig omhändertagna men brister i kommunikationen, patient och vårdpersonal emellan beskrevs av vissa patienter. De unika upplevelser patienter hade under sin hjärtinfarkt visar på att personcentrerad vård är av stor betydelse. / Background. During the year 2022 in Sweden approximately 23,200 people suffer a myocardial infarction and approximately 4 700 people died because of it. The risk of this occurring is greater for individuals with an unhealthy lifestyle. Emergency treatment places the patient in a vulnerable situation, but this care is important as every minute is crucial to saving heart muscle cells from lack of oxygen. Aim. To describe patients experience of myocardial infarction in the acute phase. Method. This descriptive literature review is based on ten qualitative original studies and one mixed- method original study utilizing qualitative data. The studies were reviewed and analyzed to provide the result of this literature review. Main result. The patients experienced varied symptoms. Patients underestimated their potential heart attack symptoms, assumed the symptoms had another cause and would go away on their own. In context with intensified symptoms, the patients reached the decision to seek care. The diagnose contributed feelings of chock, fear, and worry. The speed during treatment sometimes made it difficult for the patients to understand what was happening. Communication and treatment with the healthcare staff was important during the acute care, but sometimes it was inadequate. Conclusion. The results showed that the way patients interpreted their symptoms was based on the nature of the symptoms and that the patients tended to ignore the symptoms that were present. It also found that the patients had their own image of how the disease would present itself. During the acute treatment many patients felt well taken care of, but some patients describe a lack in communication between patient and healthcare personnel. The unique experiences patients had during their myocardial infarction indicates that patient-centered care is of great importance.

Background: Both acute and chronic pain conditions are increasing in the world and pain is considered a global public health problem and is the most common reason why patients visit the emergency department. To assess pain, the nurse must perform a pain analysis. Pain analysis is the basis for pain treatment and pain relief with good effect increases patients' quality of life. Untreated pain can lead to physical and mental illness, which has negative consequences for both the individual, healthcare, and society. Knowledge of patients' experiences of pain analysis in the emergency department can contribute to pain analysis of higher quality and thus adequate pain relief at an early stage. Purpose: The purpose was to investigate patients' experience of pain analysis in the emergency department. Method: Literature review with descriptive design. Databases used were PubMed and CINAHL and the included studies had qualitative methods. Quality review was performed with SBU's review template Assessment of studies with qualitative method and analysis was performed with qualitative content analysis. Results: Three categories and six subcategories were identified. The categories were caring needs, communication and person-centered care and subcategories were pain relief, relationship with the nurse, information, empowerment, the patient's story, and participation. The results showed that pain relief was the biggest caring need for the patients. The relationship between the nurse and the patient was described as important for the experience of security and to feel calm. Information was important for the patients' experience of the care and strengthened their empowerment. Person-centered care was highly valued. Participation was important for the patients when deciding on pain treatment.  Conclusion: The patients felt that pain analysis led to better pain relief when the nurse had a person-centered approach and the patients were involved. / Bakgrund: Både akuta och kroniska smärttillstånd blir allt vanligare i världen och smärta räknas som ett globalt folkhälsoproblem samt är den vanligaste orsaken till att patienter uppsöker akutmottagning. För att bedöma smärta ska sjuksköterskan göra en smärtanalys. Smärtanalys utgör grunden till smärtbehandling och smärtlindring med god effekt ökar patienters livskvalitet. Obehandlad smärta kan leda till fysisk och psykisk ohälsa vilket ger negativa konsekvenser för både individ, vård och samhälle. Kunskap om patienters upplevelser av smärtanalys på akutmottagningen kan bidra till smärtanalys av högre kvalitet och således adekvat smärtlindring i ett tidigt skede.   Syfte: Syftet var att undersöka patienters upplevelse av smärtanalys på akutmottagningen.  Metod: Litteraturöversikt med deskriptiv design. Databaser som användes var PubMed och CINAHL och studierna som ingick i litteraturöversikten hade kvalitativ metod. Kvalitetsgranskning skedde med SBU:s granskningsmall Bedömning av studier med kvalitativ metod och analys skedde med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier och sex subkategorier identifierades. Kategorierna var omvårdnadsbehov, kommunikation och personcentrerad vård och subkategorierna var smärtlindring, relation till sjuksköterskan, information, empowerment, patientens berättelse och delaktighet. Resultatet visade att smärtlindring var det största omvårdnadsbehovet för patienterna. Relationen mellan sjuksköterskan och patienten beskrevs som betydelsefull för upplevelse av trygghet och lugn. Information var viktigt för patienternas upplevelse av omvårdnaden och stärkte deras empowerment. Personcentrerad vård uppskattades mycket. Delaktighet var viktigt för patienterna vid beslut om smärtbehandling. Slutsats: Patienterna upplevde att smärtanalys ledde till godare smärtlindring när sjuksköterskan hade ett personcentrerat förhållningssätt och patienterna var delaktiga.

Bakgrund: En av de största orsakerna till funktionsnedsättningar i världen är stroke. Stroke kan orsaka ett flertal komplikationer varav en av de vanligaste är svårigheter med kommunikation. Kommunikation är en viktig del i mötet mellan patient och vårdare och det är centralt för sjuksköterskan att ha kunskap om olika sätt att kommunicera med patienter som har kommunikationssvårigheter. Sjuksköterskan behöver ha kunskap om dessa kommunikationssvårigheter och patientens upplevelse av kommunikation under och efter vårdtiden för att kunna ge en god personcentrerad vård där patientens behov uppfylls.  Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelse av kommunikationssvårigheter till följd av stroke.  Metod: Denna icke-systematiska litteraturöversikt inkluderade 15 vetenskapliga artiklar, av dessa bestod 13 av kvalitativ ansats och två av en mixad metod. Med hjälp av olika kombinationer av sökord inhämtades samtliga artiklar från PubMed och CINAHL. Dessa har sedan utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet genomgått en kvalitetsgranskning. En integrerad dataanalys har använts för att analysera och sammanställa resultatet.  Resultat: Resultatet delades upp i två huvudkategorier; kommunikation i vården och kommunikation efter vårdtiden. Även fem underkategorier har identifierats; tillit och bemötande, självständighet och stöd, sociala aktiviteter och interaktion, hopp och känslor till följd av kommunikationssvårigheter. Resultatet visade både positiva och negativa upplevelser kring kommunikationssvårigheter. Ett mönster som upptäcktes var att negativa känslor var kopplat till den akuta fasen och att positiva känslor uppstod i ett senare skede.  Slutsats: Studien visar att sjuksköterskor behöver bemöta och stötta strokeöverlevare och använda sig av god kommunikation genom att prata direkt till patienten, låta personen tala till punkt, samt lyssna på patienten och anpassa informationen till patienten. Detta kommer stärka patientens tillit till vården, självständighet, sociala förmåga, känsla av hopp samt minska de negativa känslorna som uppstår efter en stroke. / Background: One of the major causes of disability in the world is stroke. Stroke can cause a number of complications, one of the most common of which is difficulties with communication. Communication is an important part of the meeting between patient and carer, and it is cnetral for the nurse to have knowledge of different ways of communicating with patients that have communication difficulties. The nurse needs to have knowledge of these communication barriers and the patients’ experience of communication during and after the period of care in order to provide good person-centred care where the patients' needs are met.  Aim: The aim of this study was to illuminate patients' experience of communication difficulties due to stroke.  Method: This non-systematic literature review included 15 scientific articles, of which 13 consisted  of a qualitative approach and two of a mixed method. Using different combinations of search terms, all articles were obtained from PubMed and CINAHL. These have then undergone a quality review based on Sophiahemmet University's assessment basis for scientific classification and quality. An integrated data analysis has been used to analyze and compile the results.  Results: The results were divided into two main categories; communication in care and communication after the care period. Five subcategories have also been identified; trust and treatment, independence and support, social activities and interaction, hope and feelings as a result of communication difficulties. The results showed both positive and negative experiences regarding communication difficulties. A pattern that was discovered was that negative emotions were linked to the acute phase and that positive emotions emerged at a later stage. Conclusion: The study shows that nurses need to meet and support stroke survivors and use good communication by talking directly to the patient, letting the person speak to the end, as well as listening to the patient and adapting the information to the patient. This will strengthen the patient's trust in care, independence, social ability, sense of hope and reduce the negative feelings that arise after a stroke.

Yes / Survival for penile cancer is high but treatment can have a long-term detrimental effect on urological function and quality of life. Owing to its rarity, it is difficult to include men with penile cancer in research about their condition.The aim of this study was to identify aspects of their diagnosis and treatment that they would want explored in penile cancer research. The study employed a participative, mixed qualitative methods design; it utilized focus groups and patient-conducted interviews, combined into a 1 day ‘pilot workshop’. The data were analysed using framework analysis. ‘Early signs and seeking help’, ‘disclosure of a ‘personal’ cancer’ and ‘urological (dys)function’ emerged as three key themes. Men with penile cancer want research about their condition to explore early signs and helping seeking, disclosure of a ‘personal’ cancer and urological (dys)function. Research could use methodologies that include consideration of the chronological narrative of the experiences of men with penile cancer, which could be applied in clinical practice by integrating opportunities to explore specific aspects of their experiences at appropriate times along the care pathway. / National Institute for Health Research (NIHR); Research for Patient Benefit (RfPB) Programme. Grant Number: PB‐PG‐0808‐17158

No / Improving the patient¿s experience of a bone marrow biopsy ¿ an RCT Aims. To compare nitrous oxide 50%/oxygen 50% (N2O/O2 ¿ entonox) plus local anaesthetic (LA) with placebo (oxygen) plus LA in the management of pain experienced by patients undergoing a bone marrow biopsy. . Bone marrow biopsies are a common procedure for many haematological conditions. Despite the use of a LA, pain during the procedure has frequently been reported by patients. Previous research in pain management of other invasive diagnostic procedures (e.g. sigmoidoscopy) has reported N2O/O2 as an effective alternative to LA. Design. Double-blind randomized controlled trial. Methods. Forty-eight patients requiring a bone marrow biopsy were randomized to receive either N2O/O2 or oxygen in addition to their LA. Participants were asked to complete a pain score and comment on their experience of the procedure. Results. Although the overall pain scores were moderate, there was a wide range of scores. N2O/O2 resulted in significantly less pain for men, but not for women. All patients who had had previous biopsies reported significantly more pain, regardless of the gas used. There were no significant adverse effects in either group. Conclusion. N2O/O2 is a safe, effective, easy-to-use analgesic which merits further investigation in potentially painful diagnostic (and other) interventions.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 är en kronisk folksjukdom. Sjukdomen kan leda till flera komplikationer både långsiktig och kortsiktigt. För att undvika komplikationer utförs därför egenvård. Vid egenvård tar sjuksköterskan tillvara på patientens resurser och låter patienten vara så självständig som möjligt. För att minska kostnaderna för vården men även ge patienterna större frihet att leva sina liv.   Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av egenvård vid diabetes mellitus typ 2  Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats utifrån 12 artiklar, som analyserats med Fribergs femstegsmodell.    Resultat: Två teman presenterades i resultatet ” Social påverkan av egenvården” och ”kunskapens betydelse för egenvården”.    Slutsats: Patienters erfarenheter av egenvård visar att sociala grupper kan stötta men även skapa frustration. Kulturella och socioekonomiska tillhörigheter har en stor inverkan på egenvården. Kunskapen påverkar inställning till egenvård. Det är därför tydligt att det finns ett behov av individanpassad information. Egenvård är komplext men väldigt nödvändigt. Det finns många erfarenheter som påverkar egenvården. Dessa är baserade på patienternas och andras förståelse för egenvård och dess utmaningar.   Sökord: Diabetes mellitus typ 2, Self care, kvalitativ, patientperspektiv. / Background: Type 2 diabetes is a wide-spread chronic disease. Untreated diabetes leads to complications both long-term and short-term. Therefore, in order to avoid complications, self-care is performed, which means that the nurse takes advantage of the patients’ resources to let the patient be as independent as possible and therefore something that is desirable to maintain. This to reduce the cost of hospital care and give patients more freedom to live their lives.    Purpose: To describe patients' experiences of self-care with diabetes mellitus type 2. Method: A qualitative review of literature with inductive approach based on 12 articles, analyzed by means of using Friberg's five step model.   Result: Two repeated themes presented in the result "Social impact on selfcare" and "knowledge impact on self-care".   Conclusion: Patients experiences of selfcare are that social groups can both be supporting but also frustrating. Culture and socioeconomic status have a big impact on selfcare. Knowledge affects compliance to selfcare. There is a need for personalization of information. Self-care is a complex but highly necessary resource, there are many experience’s that affect self-care. These factors are based on others' and their own understanding of self-care and its challenges.   Keywords: Diabetes mellitus type 2, Self-care, qualitative, patients’ experience

Background Type 2 Diabetes (T2D), one of the largest public disease, is rapidly increasing in the entire world. The disease causes increased morbidity and mortality. In case of illness in the T2D, lifestyle change has a crucial importance in the health and well-being of a person, just like diet changes and physical activity. To reduce the risk of severe complications self-care through lifestyle change are necessary. Aim The aim of this study was to describe experiences of lifestyle change in people with the T2D. Method A literature review was conducted with a qualitative approach. Nine qualitative studies were analyzed according to Fribergs five-step analysis, which resulted in three themes and eleven subthemes. Results The theme Experiences about physical activity described Obstacles to being physically active and Source of motivation and recovery. The theme Experiences around diet described Understanding of the importance of the diet and Changing diet - a challenge. The theme Self-care and own responsibility described Denial and rejection, Hope for the future, Struggle for a meaningful life, Powerlessness and Willingness to change. Conclusion Implementing lifestyle changes is a complex process that requires knowledge and motivation in people with DT2. The nurse needs to find appropriate ways to inform and transfer useful knowledge to the person. The persons need support to find their usefulresources to perform self-care and achieve the nursing goals. A preferable way to support the person is involving the family or relatives.

Patienter som vårdas på en intensivvårdsavdelning (IVA) är allvarligt sjuka och behöver specialiserad vård. En del av den vården är ofta ventilatorbehandlingen som kan uppfattas som en mycket mentalt påfrestande upplevelse. Syftet med denna litteraturbaserade studie var att beskriva patienters upplevelser av att vårdas i ventilator på en intensivvårdsavdelning. Datamaterialet har utgjorts av kvalitativa studier med ett patientperspektiv, vilka har analyserats kvalitativt. I resultatet framkom två huvudteman; Verkliga upplevelser och Overkliga upplevelser. Subteman som framkom till Verkliga upplevelser var upplevelser av Kommunikation, Självbestämmande och kontroll samt Miljön. Overkliga upplevelser fick subteman om IVA-syndrom och upplevelser av Sedering. Patienterna upplevde ofta en brist på kontroll där den mest dominanta orsaken var svårigheten att kunna kommunicera vilket bidrog till mental ohälsa. Denna mentala ohälsa manifesterades ofta i IVA–syndrom eller liknande tillstånd där en bidragande orsak var en orolig och förvirrande miljö samt påverkan av sedering. Positiva upplevelser beskrevs och då gärna i samband med fysisk kontakt och anhörigas närvaro. Författarna diskuterar om de olika temans faktorer och sätter dessa i samband med hälsa enligt det salutogena synsättet. / Patients in need of intensive care treatment are seriously ill and require specialized care. This includes ventilator support, which can potentially be perceived as a mentally stressful experience. The aim of this literature-based study is to describe patients' experiences of ventilatory care in an intensive care setting. The collected data contains qualitative studies from a patient perspective, which have undergone qualitative analysis. The result revealed two main themes; actual experiences and perceived experiences. Subthemes for actual experiences were; Experiences of communication, Experiences of autonomy and control as well as Experiences of the environment. Subthemes for Perceived experiences were; Experiences of ICU-syndrome and Experiences of sedation. Patients frequently perceived loss of control, which was primarily associated with difficulty to communicate. This contributed to mental ill health, and often manifested as the ICU-syndrome or a similar condition. Contributing factors included the stressful and confusing environment, as well as the effects of sedation. Conversely, the positive experiences described included physical contact and the presence of relatives. The authors discuss the aforementioned categories and their contributors whilst associating these with health according to the salutogenic model.

Bakgrund: Sår på fötterna eller underbenen som inte läker inom sex veckor kallas för svårläkta bensår och tar ofta månader eller upp till flera år att läka. Bensår är ofta återkommande och är ett vanligt förekommande problem som ökar med stigande ålder. Syfte: Syftet med denna uppsats var att beskriva personers upplevelser av att leva med bensår. Metod: Litteraturöversikt med sökning och sammanställning av tidigare forskning. Resultat: Resultatet i denna litteraturöversikt visade att personer med bensår upplevde mer lidande och sämre livskvalitet fysiskt, psykiskt och socialt sett. Diskussion: Personer med bensår är en utsatt patientgrupp som har försämrad livskvalitet och därför ställs det stora krav på sjuksköterskans etiska medvetenhet och ett personcentrerat förhållningssätt. Slutsats: Resultatet visade tydligt att det deltagarna tyckte var jobbigast med bensår var smärtan och de sociala, fysiska och psykiska förändringarn som de tvingades genomgå på grund av bensåret. En bra relation mellan sjuksköterska och patient var viktig för att skapa bra förutsättningar för personens vård och välmående. / Background: Wounds on the feets or lower legs that doesn’t heal within six weeks is called leg ulcers. Leg ulcers often takes months or several years to heal and they often recur. It is a big problem that increases with increasing age. Aim: The aim of this literature review was to describe patients experience of living with a leg ulcer. Methods: Literature review with search and compilation of previous results. Results: The results of this literature review showed that people with leg ulcers experienced more suffering and a impaired quality of life than people without leg ulcers. Discussion: Persons with leg ulcers was a exposed patient group that experienced impaired quality of life and that made big demands on the ethical awareness from nurses and a person-centered approach on the nursing. Conclusion: The results clearly viewed that the participants thought that the pain and the social, physical, psychic changes that they were forced to experience because of the leg ulcer was the worst thing. A good relationship between nurse and patient was important to create the best possible conditions for the patient’s health and well-being.

Bakgrund: Palliativ vård ska utföras i syfte att lindra lidande hos patienter. Symtomkontroll är en viktig aspekt i den palliativa vården. Smärta vid livets slut är ett vanligt förekommande fenomen hos patienter med palliativ cancerdiagnos. Upplevd smärta ökar lidandet hos patienter som vårdas vid livets slut. Syfte: Att sammanställa forskning om smärtupplevelser hos patienter med cancerdiagnos i palliativ fas. Metod: Litteraturstudie där 10 kvalitativa originalartiklar granskades. Databaserna som användes var CINAHL och PubMed. Artiklarnas resultat bidrog till en sammanställning och analyserades med en innehållsanalys. Resultat: Patienter med cancerdiagnos under palliativ vård hade starka, fysiska smärtupplevelser. Smärta hade även en påtaglig psykologisk påverkan som hade tydlig inverkan på patienters välbefinnande. Patienternas beskrivningar av systematisk smärtskattning visade på olika åsikter och syn beroende på studie. Generellt reflekterade artiklarnas resultat att patienterna hade liknande tankar och åsikter om smärtlindring. Slutsats: Patienter med cancerdiagnos under palliativ vård upplever smärta fysiologiskt samt psykologiskt. Smärta och effekterna av denna förhindrar patienternas möjlighet till bra livskvalitet trots svår sjukdom, vilket är ett av målen för palliativ vård. För att systematisk smärtskattning ska fungera adekvat krävs en öppen och ärlig dialog mellan patient och vårdpersonal, vilket ställer krav på att det finns förtroende för vårdpersonalen. Patienternas beskrivningar av smärtlindring visar på en utbredd okunskap samt rädsla kring smärtlindrande läkemedel hos patienterna. Patienternas tankar och åsikter om smärtlindring visade i föreliggande arbete bristen av information från vårdpersonal till patient. / Background: Palliative care is provided to relieve suffering among patients’. Symptom control is an important aspect in the palliative care. Pain at end of life is a common phenomenon in patients’ with advanced cancer. Experienced pain increases suffering among patients’ at palliative care Aim: The purpose of this article is to compile research about pain experiences in patients with cancer diagnosis under palliative care. Method: A literature review where 10 qualitative original article were examined. The articles were found on CINAHL and PubMed and were analyzed using content analysis method. Results: Patients’ with advanced cancer had strong physical experiences of pain. Experienced pain also had a significant psychological impact, which had an effect on patients’ well-being. The descriptions of systematic pain measurement were different depending on the study. The articles’ results generally described patients’ similar thoughts and opinions about pain relief. Conclusion: Patients with cancer diagnosis under palliative care experience pain both physiologically and psychologically. Pain, and the effects of pain, prevents patients’ possibility for quality of life despite severe illness – one of the ambitions of palliative care. For an adequate pain measurement, an open and honest dialogue between patients’ and health care professionals is vital; which also requires the trust of healthcare professionals. Patients’ descriptions of pain relief prove a widespread ignorance and fear of pain relieving drugs among patients’. Much caused by health care professional’s lack of information.