Bakgrund: Mellan år 1998 och 2008 ökade inläggningarna drastiskt inom den psykiatriska slutenvården. Ändå finns bristande kunskaper om patienternas upplevelser av densamma. För att kunna utveckla vården i rätt riktning, krävs att patienternas upplevelser beaktas. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av psykiatrisk slutenvård. Metod: En litteraturöversikt där kvalitativa vetenskapliga artiklar analyserats. Artiklarnas resultat delades upp i meningsbärande enheter, som sedan sattes samman till den nya helhet som bildade denna studies resultat. Resultat: Ur analysen framträdde sex teman: Förväntningar, Värdet av att få vara en egen individ, Begränsningar på avdelningen, Samtal och stöd på avdelningen, Kontakt och stöd patienter emellan och Tiden på avdelningen. Slutsats: Patienternas upplevelser skilde sig många gånger åt, men genomgående var att de alla önskade behålla sin autonomi och att få bli sedda och respekterade som egna individer. Önskan om att få vara delaktig i sin vård och få samtalsstöd, uttrycktes starkt. Dessa faktorer var av största vikt för att patienterna skulle kunna uppleva att de fick en god vård. / Background: Between the year of 1998 and 2008 the hospitalisations of psychiatric inpatient care increased drastically. Despite that, the understanding of the patients’ experiences of the inpatient care is deficient. To develop the care in the right direction, the patients’ experiences need to be elucidated. Aim: To describe the patients’ experiences of psychiatric inpatient care. Method: A literature study of qualitative scientific papers. Seven articles were analyzed. The articles’ results have been divided into themes, which then have been put together to form the result of this study. Result: From the analyze six themes were formed: Expectations, The importance of being your own individual, Restraints on the ward, Dialogue and support on the ward, Contact and support between patients and The time on the ward. Conclusion: The patients’ experiences were in many cases diverged, but they were all in agreement that the valued to contain their autonomy and to be treated and respected as an own individual. The desire to participate in their own care and to have a dialogue with the nurses, were clearly expressed. For the patient to experience good care, these were the most important parts.

Bakgrund: Anorexia Nervosa är en psykiatrisk diagnos och en ätstörning där en person svälter sig själv. Orsaken är svår att fastställa men både individuella, sociala och kulturella faktorer bidrar. Syftet: Att beskriva upplevelsen av att vårdas för Anorexia Nervosa. Metod: Allmän litteraturstudie. Sökningarna genomfördes i databaserna PubMed, Cinahl och PsychINFO. Totalt 10 vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ design inkluderades. Artiklarna kvalitetsgranskades och lästes ingående för att identifiera gemensamma och särskiljande teman. Huvudresultat: Nio teman identifierades: (1) att stå inför vård och tillfrisknande, (2) att lämna över kontrollen, (3) fördelar med en god relation till vårdpersonalen, (4) konsekvenser av en dålig relation till vårdpersonalen, (5) personalens sätt att bemöta svåra känslor, (6) motivation, (7) att vara en individ och involveras, (8) vårdpersonalens fokus på det fysiska, och (9) att vårdas tillsammans med medpatienter. Patienter upplevde stress och ångest under behandling, till följd av att de fråntogs kontrollen över sitt ätande. Patienter upplevde också att vårdpersonal fokuserade för mycket på den somatiska delen av Anorexia Nervosa, och att den psykiska problematiken förbisågs, vilket gjorde att patienterna kände sig svikna. En tillitsfull och personlig relation till vårdpersonal minskade de negativa känslorna under vårdtiden, och ökade förtroendet för vårdpersonalen och motivationen till att följa behandlingen. Slutsats: Patienter upplever stress och ångest under behandling, och en osäkerhet inför tillfrisknande. Patienter upplever en bättre behandling och vårdtid om de har en god relation till vårdpersonal och känner sig behandlade som individer och när deras perspektiv tas i åtanke. / Background: Anorexia Nervosa is a psychiatric diagnosis and an eating disorder where a person deliberately starves him or herself. The cause is a combination of individual, social and cultural factors. Aim: Describe the experience of receiving treatment for Anorexia Nervosa. Method: Literature review. The searches were conducted in the databases PubMed, Cinahl and PsychINFO. A total of 10 scientific articles with qualitative design were included. Quality review was made on the articles and they were carefully read to identify common and dividing themes. Results: Nine themes were identified: (1) to face treatment and recovery, (2) to hand over the control, (3) advantages with a good relation to health care staff, (4) consequences of a bad relation to health care staff, (5) staff’s way to handle difficult feelings, (6) motivation, (7) to be an individual and become involved, (8) staff’s focus on the physical and (9) to be treated together with other patients. Patients experienced stress and anxiety during treatment for due to loss of control over eating. Patients also found staff focusing too much on the somatic aspect of Anorexia Nervosa, and that the psychological aspect was disregarded in treatment, resulting in the patient feeling let down. A relation that was reliant and personal decreased the negative emotions during treatment and built trust with staff as well as motivation to follow treatment. Conclusions: Patients experience stress and anxiety during treatment, and uncertainty regarding recovery. Patients experience better treatment and more wellbeing during treatment if they have a good relation to nursing staff and feel that they are treated as individuals and that their perspective is considered.

Bakgrund: Vårdmiljön på sjukhus innehåller ett antal olika faktorer, såväl fysiska som mellanmänskliga, vilka i olika hög grad kan påverka patienters möjligheter till återhämtning såväl positivt som negativt. Det kan handla om färgen på väggarna och möjligheten till enkelrum, lika väl som sjuksköterskans bemötande av patienten. Syfte: Att skapa en översikt över vårdmiljöns betydelse för patientens återhämtning på sjukhus. Metod: En allmän litteraturöversikt. Tolv vårdvetenskapliga artiklar analyserades. Nio med kvalitativ ansats och tre med kvantitativ ansats. Resultat: Vårdmiljön kan främja patienternas återhämtning, men den kan likaväl hämma återhämtningen. Faktorer som inverkade på patienternas återhämtning redovisas i fyra teman: Den omgivande miljöns betydelse för patientens återhämtning, vårdmiljöns inverkan på patientens sömnkvalitet, hur inredningens utformning kan påverka patientens återhämtning och det mellanmänskliga mötets betydelse för patientens återhämtning. Här framkommer att utsikt genom fönstret, störande ljud, en hemlik inredning samt kommunikationen mellan patienten och sjuksköterskan är faktorer som på ett eller annat vis påverkar patienternas återhämtning. Slutsats: Patienternas upplevelser tydliggjorde att vårdmiljön, såväl den fysiska som den mellanmänskliga, hade en stor inverkan på återhämtningen. / Background: The healthcare environment at a hospital contains a few different factions, physical aswell as interpersonal. Some of which can deeply impact the patients road to recovery for both good and bad, such as the color of the interior and the potential access to a secluded room. Also the treatment recevied by the nurses plays a big part. Aim: To create a map of the healthcare environments impact for the recovery of the patient. Method: A general literature-overview. Twelve scientifically based articles on healthcare. Nine with qualitative approach and three with quantitative approach. Results: The healthcare environment can promote patients recovery, but it can also inhibit the patients recovery. Factors that influenced the recovery is accounted for in four themes: The surrounding environments meaning for the patients recovery, the healthcare environments impact on the patients sleep quality, the way the interior has been layed out and the interpersonal meeting can also aid the patients recovery. Things like a view out of a window, noises, a home-like interior aswell as communication between the nurses and the patient plays a big part on how the patients is recovering. Conclusions: The patients experience clarified that the healthcare environment, the physical aswell as the interpersonal treatment had a big impact on the recovery of the patient.

Multi-resistant bacteria are a growing problem worldwide. In relation to the bacteria spreading, the proportion of patients with multi-resistant bacteria also increase. In nursing, the encounter is described as a central part and works to ensure that the patient can express their feelings. How the meeting takes place has a great impact on whether the patient experiences suffering or not. A professional approach and knowledge regarding patients experience of the encounter as well as communication, forms a basis for the nurse to be able to meet the patient's unique needs in the encounter. The aim of this study is to describe how patients with multi-resistant bacteria experience the encounter with healthcare. This is a literature study is based on analysis of qualitative studies. The ten articles that make up the work have been analysed using a fivestep model. This resulted in two main themes and five sub-themes, which describe the experience of the meeting. The results describe how the staff's hygiene routines, attitudes and knowledge affect how patients experience the encounter. It also highlights the impact of the isolation in which patients are cared for and the stigmatization that was experienced during the encounter. In summary, it showed that patients with multi-resistant bacteria are at risk of experiencing an encounter that is stigmatizing. Patients experienced feelings such as guilt and shame due to the healthcare staff´s routines and attitudes in the meeting.

Bakgrund: Den palliativa vårdens syfte är att lindra lidande och främja livskvalitet för patienter med obotlig sjukdom eller skada. Den ska erbjudas alla som har behov av den, oavsett kön och diagnos. Inom den allmänna palliativa vården ska sjuksköterskans utifrån patientens behov skapa en balanserad och anpassad omvårdnad. En av de viktigaste omvårdnadsåtgärderna är att främja välbefinnande och ge god smärtlindring. Syfte: Syftet var att beskriva vad patienter med cancerdiagnos tycker är viktigt i palliativ vård på sjukhus. Metod: Metoden var en litteraturöversikt med tio kvalitativa vetenskapliga artiklar som hämtades från databaserna PubMed och Cinahl Complete. Artiklarna analyserades enligt Fribergs analysmodell. Den teoretiska referensramen som användes var de 6 S:n, en modell för personcentrerad vård. Resultat: Analysen resulterade i 5 teman: (1) Sjuksköterskans roll, (2) vårdpersonalens bemötande och förhållningssätt, (3) symtomlindring och livskvalitet, (4) delaktighet i vården och (5) vårdmiljö.  Sammanfattning: Sjuksköterskans kompetens var viktig för patienterna, såväl den medicinska som kommunikativ. Det var betydelsefullt att vårdpersonalen var lyhörda för patientens önskemål och behov, att de var empatiska och kunde visa glädje. Med ett personcentrerat arbetssätt kunde vårdpersonal söka kunskap om patienten och utifrån den ge god vård. I de fall patienterna inte längre kunde vara delaktiga i sin vård skulle närstående vara beslutsfattande. / Background: The aim of palliative care is to alleviate suffering and promote quality of life for patients with incurable disease or injury. It should be offered to everyone in need of it, regardless of gender and diagnosis. In generalized palliative care, the role of the nurse is to provide a balanced nursing care tailored to the specific needs of the patient. One of the most important aspects of care interventions is to promote well-being and provide good pain relief.  Aim: The aim was to describe what patients diagnosed with cancer perceived to be important in palliative care in hospitals. Method: The method was a literature review based on ten qualitative articles selected from two databases, PubMed and Cinahl Complete. The articles were analyzed according to Friberg's analysis model. The theoretical frame of reference in this study was the 6 S, which is a model for person-centered care.  Results: The analysis resulted in 5 themes: (1) The role of the nurse, (2) treatment and approach of nursing staff, (3) symptom relief and quality of life, (4) participation in care and (5) care environment.  Conclusion: Both the medical and the communicative competence of the nurse was valued by the patients. It was important that the care staff were responsive to the patient's wishes and needs, that they were empathetic and could exhibit joy. With a person-centered approach, care staff could seek knowledge about the patient and based on that they provide good care. In cases where patients no longer could be involved relatives would be decision-makers.

Bakgrund: Depression är svår att behandla, och att behandlingen består främst av terapeutiska och antidepressiva metoder, trots att forskningen visar på att fysisk aktivitet är en lika effektiv behandling, och att år 2030, befaras depression vara den största folksjukdomen i världen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelse av fysisk aktivitet vid depression.  Metod: En litteraturstudie baserad på 8 kvalitativa studier, som har kvalitetsgranskats och analyserats genom inspiration för en innehållsanalys. De kvalitativa studierna återfanns från databaserna Cinahl och APA PsycInfo. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier och åtta subkategorier. I denna litteraturstudie framkom huvudkategorier som “Goda hälsoeffekter av fysisk aktivitet”, “Hinder som uppkom för att utföra fysisk aktivitet” och “Hjälp till motivation”. Konklusion: Fysisk aktivitet upplevdes ge goda effekter vid depression och depressiva symtom. Personer upplevde hinder som gjorde det svårt att utföra fysisk aktivitet. Men också faktorer som kunde hjälpa till att stödja, motivera, kontrollera och få rutiner till sinvardag. / Background: Depression is difficult to treat, and the treatment consists mainly of therapeutic and antidepressant methods, although research shows that physical activity is an equally effective treatment, and that by 2030, depression is feared to be the largest public disease in the world. Aim: The aim of the study was to describe patients' experiences of physical activity in depression. Methods: A literature study based on 8 qualitative studies, which have been quality reviewed and analyzed through inspiration for a content analysis. The qualitative studies were found from the databases Cinahl and APA PsycInfo. Results: The analysis resulted in three main categories and eight subcategories. In this literature study, main categories were "Good health effects of physical activity", "Obstacles that arose to perform physical activity" and "Help for motivation" emerged. Conclusion: Physical activity was perceived to have good effects on depression and depressive symptoms. People experienced obstacles that made it difficult to perform physical activity. But also factors that could help support, motivate, control and get routines into their everyday lives.

Bakgrund: Inom akutsjukvård föreligger ofta stora medicinska behov hos patienter, där luftvägar, andning och cirkulation kräver noga kontroll. Samtidigt behöver patienter även bemötas ur ett helhetsperspektiv, där empati och respekt för situationens skörhet utgör två grundstenar. Sjuksköterskan är ansvarig för patientens omvårdnad som skakaraktäriseras av ett personcentrerat förhållningssätt där individen får utrymme att uttrycka sina behov. Idag står svensk akutsjukvård inför utmaningar med överbelastning, vilket resulterat i svårigheter att upprätthålla garantier för patientsäkerhet och bemötanden utifrån ett holistiskt förhållningssätt. Travelbees omvårdnadsteori grundas på interaktionen mellan sjuksköterska och patient, vilket således lämpar sig för studiens syfte som innefattar bemötande där kommunikationen är en central del. Syfte: Att undersöka patienters upplevelse av bemötandet från vårdpersonal inom svensk akutsjukvård.  Metod: En deskriptiv design med kvalitativ ansats användes för följande litteraturöversikt av elva artiklar.  Resultat: Ett huvudtema kunde kondenseras från resultatet: Ett gott bemötande inbegriper god information vilket innebär att kommunikationen speglar god kompetens bland personalen där individens behov står i centrum. Följaktligen presenteras tre kategorier, vilka är: vikten av information, betydelsen av kommunikation och kompetens samt se individen. Slutsats: Hur personal bemöter patienter inom akutsjukvård påverkar deras upplevelser av vård och personal. Genom att ta de aspekter som presenteras i resultatet i beaktning, har personal goda möjligheter att främja patienters upplevelser av vårdbesöket. / Background: In emergency care the patient is often in a great medical need where airways, breathing and circulation requires thorough observation. Simultaneously, patients need an encounter with a holistic perspective, where empathy and respect for the vulnerability of the situation are two elements. The nurse is responsible for the care of the patient, which is intended to be characterized by a person-centered approach, including room for the individual to express his or her needs. Today, Swedish emergency care is facing challenges regarding overload. It causes difficulties to ensure safety for the patient as well as an encounter with a holistic approach. Travelbee’s theory is rooted in the interaction between the registered nurse and patient, for which communication is central, and is thereby suitable for the objective of this study. Objective: To describe the experienced encounter with health care professionals in Swedish emergency care. Method: A descriptive design with qualitative approach was used in this literature review of eleven articles. Result: A synthesis emerged from the result: A good encounter includes information, in which the communication reflects competence of the health care professionals, and where the individual needs of the patients are at the center. Thus, three categories are presented: the importance of information, the meaning of communication and competence and seeing the individual. Conclusion: The way health care professionals encounter patients in emergency care, affects their experiences of care and personnel. Taking presented aspects of the result in consideration, staff have great possibilities to promote patients' experiences of health care encounters

Bakgrund  Långvarig smärta har en mångfacetterad grund och kan uttrycks på olika sätt. Den långvarigasmärtan har en stor prevalens i samhället och orsakar ofta lidande i flera dimensioner därhälso- och sjukvården arbetar för att förhindra dessa. Hälso- och sjukvården arbetar medmultimodal behandling i samarbete med patienterna för att hitta en acceptabel smärtnivå och en fungerande vardag. I samband med behandling får patienterna kontakt med vårdpersonalsom utför omvårdnad. För att utveckla omvårdnadsarbetet kan patienters upplevelser studeras. Syfte Syftet var att beskriva patienters upplevelser av omvårdnadens betydelse vid långvarigsmärta. Metod Designen var en icke-systematisk litteraturöversikt. I databaserna PubMed och CINAHL, sominnehar omvårdnadsvetenskaplig litteratur, söktes originalartiklar. Artiklarna avgränsades tillpublicering mellan åren 2010–2020 och skulle vara skrivna på engelska. Efter metodisktsökande, kvalitetsgranskning och analys med en integrerad analysmetod inkluderades 17artiklar av både kvalitativ och kvantitativ metod. Resultat Utifrån patienters upplevelser identifierades faktorer som beskrevs vara betydelsefulla delar iomvårdnaden. Tre kategorier skapades för att beskriva dessa faktorer: Partnerskap mellanvårdpersonal och patienter, struktur i omvårdnaden och patientens förväntningar påvårdpersonalen. Slutsats Resultatet tyder på att omvårdnad som utförs med ett uttalat holistiskt och personcentreratpartnerskap, där kunskap, kontinuitet och tillräckligt med tid finns tillgängligt, verkarupplevas som positivt och hjälpsamt av patienter med långvarig smärta. Kunskapen fråndenna litteraturöversikt kan ses som en sammanställning av information om patientersupplevelser av betydande delar i omvårdnaden som kan hjälpa sjuksköterskor i arbete mot enbättre omvårdnad och lindrandet av patienters lidande. / Background Chronic pain has a multifaceted basis and can be expressed in different ways. The chronicpain has a high prevalence in society and often causes suffering in several dimensions wherethe health service works to prevent these. The health service works with multimodal treatmentin collaboration with the patients to find an acceptable level of pain and a functioningeveryday life. In connection with treatment, patients get in touch with healthcare professionalswho perform nursing. To develop nursing, patients' experiences can be studied. Aim The purpose was to describe patients’ experiences of nursing care of importance for peoplewith chronic pain. Method The design was a non-systematic literature review. Original articles were searched indatabases with nursing science literature. The articles were limited to publication between theyears 2010-2020 and were to be written in English. After methodological search, qualityreview and analysis with an integrated analysis method, 17 articles of both qualitative andquantitative methods were included. Results Based on the patient's experiences, some factors were identified that were described asimportant parts of the care. Three categories were created to describe these factors:Partnerships between healthcare professionals and patients, the structure of care and thepatient’s expectations of healthcare professionals.  Conclusions The results indicate that nursing care provided with a pronounced holistic and person-centeredpartnership, where knowledge, continuity and sufficient time are available, seems to beperceived as positive and helpful by patients with chronic pain. The knowledge from thisliterature review can be seen as a compilation of information about patients 'experiences ofsignificant parts of nursing that can help nurses towards better nursing and the relief ofpatients' suffering.

Bakgrund   I takt med samhällets digitalisering har telemedicin, vård på distans, kommit att spela en allt mer framträdande roll inom hälso-och sjukvården. Inom ramen för det digitala kan patienter numera uppsöka samt erhålla vård från sina egna hem. Den ökade tillgängligheten som telemedicinen för med sig kan fostra en mer aktiv patientroll inom vilken egenvården är av särskild betydelse. Lärdomar kan tas från patienter som använt sig av telemedicinska tjänster och genom att utforska deras upplevelser kan möjligheter och hinder identifieras.  SyfteSyftet var att beskriva patienters upplevelser av egenvård vid användning av telemedicin. Metod Denna studie är utförd som en litteraturöversikt och baserade sig på 16 relevanta vetenskapliga artiklar med en kvalitativ ansats. Artiklarna har med olika sökordskombinationer valts ut från databaserna PubMed och CINAHL. De valda artiklarna kvalitetsgranskades enligt Sophiahemmet högskolas bedömningsinstrument varpå en integrerad innehållsanalys utfördes. Resultatartiklarna delades in i tre kategorier med sex tillhörande underkategorier.     Resultat Resultatet delades in i tre kategorier; egenvårdsbehov, egenvårdskapacitet samt egenvårdsbrist. Den första kategorin handlar om patienters upplevelser av autonomi och tillgänglighet. Den andra kategorin behandlar patienters nya roll samt upplevelser av delaktighet. Den tredje kategorin behandlar aspekterna relation och partnerskap.   Slutsats  Denna studie belyser hur patienter ser både för- och nackdelar med telemedicin. Patienter upplever att telemedicin i mångt och mycket har kapacitet att förstärka deras möjligheter till egenvård och delaktighet men att det finns brister. Telemedicinen är till för alla men förutsätter ett visst krav på tekniskt kunnande samt en vilja till förändring vilket riskerar att utelämna patienter som inte vill eller har möjlighet. Därmed bör lärdom tas från patienternas erfarenheter för att på så sätt använda telemedicinen som ett verktyg för att bidra till en god och jämlik hälso- och sjukvård där alla inkluderas.

Background: A cardiac arrest is a traumatic experience. During the dramatic event of a cardiac arrest the focus is to keep the person alive with minimal brain damage. Statistics shows that more people are surviving cardiac arrest and 90 % of the survivors return home without major brain-damage. However previous research shows that survivors struggle with anxiety and depression post-arrest. This leads to a gap in knowledge concerning what makes a good recovery. Nurses have a responsibility to promote physical and mental wellbeing. Therefore, it is important for nurses to carry the knowledge of the experience of recovering from a cardiac arrest. Aim: The aim of this study was to explore the experience of recovery after surviving cardiac arrest. Method: This study was performed using a literature-based method. Articles were searched using databases CINAHL and PubMed and resulting in 9 qualitative articles analysed according to Friberg´s 5-step model. Results: Three themes emerged: lifestyle changes after cardiac arrest, need for support after cardiac arrest and the meaning of life after cardiac arrest. Based on the themes, eight sub-themes were identified: new routines in everyday life, to get to know a new self, to get an understanding for the event, to increase insecurity in oneself and family, access to good coping strategies, to return to work, to be around loved ones and to perform their dreams. Conclusion: Changes in everyday life and existential questions are hard to handle alone after cardiac arrest. To ease the recovery after cardiac arrest persons need support from healthcare systems and family.