• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 254
  • 4
  • Tagged with
  • 258
  • 191
  • 182
  • 127
  • 125
  • 53
  • 48
  • 41
  • 38
  • 35
  • 34
  • 34
  • 32
  • 23
  • 21
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
11

”Livet gör så förbannat ont” : En litteraturstudie om hur vården upplevs av patienter med borderline personlighetsstörning

Rosman, Gustav, Sjödin, Marie January 2014 (has links)
BACKGROUND: Previous research shows that many nurses feel that patients with borderlinepersonality disorder (BPD) are more difficult to provide care to than patients with otherdiagnoses. Experiences of these meetings with BPD patients are often negative. With thisbackground, a literature study was made in order to elucidate the patients' perspective. AIM:Compiling knowledge of how patients diagnosed with BPD experience their treatment and themeeting with health care professionals. METHOD: Through the databases PsycINFO andPubMed, twelve qualitative articles were selected and summarized in a literature study. Thearticles were analyzed by content and quality and these results were divided into themes andcategories. RESULTS: Patients with BPD experienced ignorance and prejudice from health careprofessionals. This led to insufficient meetings and distrust of the health care system. Patientsfeel that good relationships with health care professionals are the basis to be able to absorb theoffered treatment. CONCLUSION: The nurse may together with other health care professionalscontribute to respectful and trustful relationships to patients with BPD. This can result in a morepositive health care experience and ultimately a better quality of life for these patients.
12

Uppföljning av patienter som fått venport inlagd : Komplikationer och patienters upplevelser

Hedén Persson, Åsa January 2011 (has links)
En venport är en dosa som opereras in under huden för att kunna användas vid framförallt kemoterapi, transfusioner, parenteral nutrition, blodprovstagning och smärtbehandling. Syftet med denna studie var att undersöka patienters upplevelser av att ha fått en venport inlagd på venportmottagningen. I syftet ingick även att ta reda på om det fanns någon skillnad mellan mäns och kvinnors upplevelser vad gäller smärta, oro och information i samband med ingreppet samt om det fanns något samband mellan information och smärta vid ingreppet. Patienterna intervjuades utifrån en enkät. Antalet patienter som ingick i studien var 20 kvinnor och 21 män. Resultatet visade att flertalet patienter var nöjda med det omhändertagande de fick på venportmottagningen.  Oron inför ingreppet var i genomsnitt låg, (M=2,33, SD=2,79) liksom skattningen av smärta under ingreppet, (M=2,38, SD=1,89) och 93 % av patienterna ansåg att de fick tillräckligt med information under ingreppet. Endast en patient fick en komplikation som behövde åtgärdas. Mer än hälften av patienterna, 55 %, upplevde inte venporten som ett hinder i det dagliga livet. Kvinnorna skattade smärta högre än männen. Uppföljning av patienters tillfredställelse med vården är viktig för att göra vården så bra som möjligt och ge trygghet åt patienterna.
13

Beröringens betydelse i vården : en systematisk litteraturstudie

Alfredsson, Eva, Reuterwall, Ulrika January 2006 (has links)
Den fysiska beröringen är en förutsättning för att vård överhuvudtaget skall kunna utföras. Varje dag sker inom hälso- och sjukvården ett oräkneligt antal beröringar i skiftande situationer. Beröringen finns där som en självklar del i den dagliga vården men kan också användas i olika fysiska behandlingsmetoder. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilken betydelse beröring hade i omvårdnaden för patienten. Vetenskapliga artiklar och litteratur i ämnet användes och var publicerade efter 1995. Fysisk beröring i omvårdnaden visade sig ha flera olika betydelser som gick att dela in i begreppen: symtomlindring och återhämtning, komfort, kommunikation, obehag samt samspel. Den fysiska beröringen gav både fysiska och psykiska förbättrade tillstånd. En del patienter minskade sin läkemedelsanvändning efter behandlingar med olika fysiska beröringsformer. Detta kunde vara en väg till ökad livskvalitet för människor, framförallt när det handlade om smärta, oro, och depression. Positiva känslor som trygghet, välbefinnande och komfort upplevdes av en del patienter i beröringsögonblicket och ibland som en följd av själva beröringen. Beröring visade sig vara ett sätt att kommunicera med patienter, framförallt var det viktigt när det verbala språket sviktade eller saknades. Även om många positiva betydelser för patienterna framkom i studierna fanns det också negativa upplevelser. Beröring av stressad och hårdhänt personal, smärta och att inte känna sig delaktig i skeendet var exempel på obehagliga upplevelser. I flera studier framkom att samspelet mellan patienter och vårdare kunde förbättras med stöd av den fysiska beröringen.
14

Patientens upplevelse av koldioxid efter en kolografiundersökning med datortomograf : En enkätstudie / The patient's experience of carbon dioxide after a colonography examination with computed tomography : A survecy study

Larsson, Josefine, Karlsson, Caroline January 2015 (has links)
No description available.
15

Jag vill bara få hjälp : patienters upplevelser av vårdpersonalens bemötande under väntetiden på akutmottagningen / I just want to get help : patient's experiences of nursing staff treatment during wait at an emergency department

Eriksson, Sandra, Lindqvist, Emma January 2013 (has links)
Bakgrund Hög belastning ses på akutmottagningar världen över. Detta kan bero på ett stort antal icke akuta patienter söker sig dit. Till akutmottagningen kommer patienter som utsatts för akut skada eller sjukdom och majoriteten får en låg prioritering i triagesystemet och får vänta länge på vård. Patienten ska erhålla individanpassad hjälp, där personlig bekräftelse är en del av processen tillsammans med ett individanpassat bemötande och individanpassad information. Vård skall ges med hänsyn till alla människors lika värde och ske genom ett respektfullt bemötande. Bemötande och kommunikation är viktiga faktorer i det vårdande mötet för att förebygga sjukdom och lidande hos patienter. Syfte Syftet är att belysa patienters upplevelser av vårdpersonalens bemötande under väntetiden på en akutmottagning.MetodEn litteraturbaserad studie i form av en litteraturöversikt för att sammanställa tidigare forskning. Sökningar gjordes i PubMed, Cinahl med hjälp av MeSH-termer och fria sökord samt inklusions- och exklusionskriterium. Även manuella sökningar utfördes på PubMed. Till resultatet inkluderades 15 artiklar, både kvalitativa och kantitativa. Valda artiklar har klassificerats med hjälp av ett bedömningsunderlag. Artiklarnas vetenskaplighet och etiska överväganden har bedömts. Resultat Upplevelse av väntetider, information och kommunikation, trygghet och bekräftelse var faktorer som fick stor betydelse för patienternas tillfredställelse under väntetiden på akutmottagningen. Patienter önskade mer information om väntetider, provresultat, egenbehandling och sitt tillstånd. Det visade sig även att det var viktigt för patienterna att sjuksköterskan kommunicerade på ett lättförståeligt sätt och använde ord som patienterna förstod. Patienterna önskade mer uppmärksamhet av sjuksköterskan under väntetiden då de käde sig bortglömda av personalen. Slutsats Forskning visar att bemötande och kommunikation har betydelse för hur patienten upplever sitt besök på akutmottagningen. Upplevelser av bemötande varierar mellan patienter. Äldre patienter visade sig vara mer tillfredställda än de yngre patienterna. Internationella skillnader har inte upptäckts
16

PATIENTERS UPPLEVELSER AV BEMÖTANDE PÅ AKUTMOTTAGNINGEN : - EN KVALITATIV LITTERATURSTUDIE

Kayizzi, Andrew, Mire, Abdikadir January 2021 (has links)
Bakgrund: Patienter som besöker akutmottagningen upplever ofta att de inte blir bemötta på ett sätt som främjar hälsa, välbefinnande eller tillfrisknande. En anledning till det är att det holistiska synsättet inte är tillräcklig genomsyrat i verksamheten. Fokus läggs ofta primärt på den medicinska biten som visserligen spelar en stor roll i verksamheten. Syfte: Syftet var att sammanställa vuxna patienters upplevelser av bemötande på akutmottagningen. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats gjordes där 10 artiklar sammanställdes. Artiklarna analyserades utifrån Fribergs analysmetod för litteratursammanställningar.   Resultatet: Det framkom två huvudteman av patienters upplevelser av bemötande på akutmottagningen: negativa och positiva upplevelser. Negativa upplevelser varierade i termer av att känna sig ignorerad och inte tagen på allvar, att känna att vårdpersonal främst fokuserar på fysiska behov, att känna intrång i personlig integritet och att känna brist på information. Många patienter upplevde att de blev bortglömda och lämnades ensamma i väntrummet på akutmottagningen, inte fick tillräcklig information och att vårdpersonalen inte prioriterade deras psykiska behov. Detta ledde till att patienter blev frustrerade.  Positiva upplevelser var att känna sig sedd och bekräftad som en människa, att känna att information som ges är bra och värdefull, samt att känna att vårdpersonal är organiserade och har etablerade rutiner. Några patienter upplevde att de blev respekterade och sedda som personer av vårdpersonal, vilket ledde till att patienterna kände sig trygga.  Slutsats: Genom att lyfta fram patienters egna erfarenheter av bemötande på akutmottagningen kan denna litteraturstudie öka vårdpersonalens kunskap om vikten av patientens livsvärld i en god och säker vård.
17

Kvinnors upplevelser av att leva med livmoderhalscancer : En litteraturstudie / Women's experiences of living with cervical cancer : A literature study

Urbonaviciute, Egle, Mohammadi, Tahera January 2022 (has links)
Bakgrund: Livmoderhalscancer är den fjärde vanligaste cancerformen hos kvinnor. För de personer som överlever livmoderhalscancer innebär detta att livet förändras och personerna ofta behöver genomgå stora livsstilsförändringar. Livmoderhalscancer kan förebyggas med HPV vaccinationer och med screening. Syfte: Syfte med denna litteraturöversikt är att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med livmoderhalscancer under hela sjukdomsförloppet. Metod: Detta är en kvalitativ innehållsanalys med induktiv manifest ansats vilket innebär att människors erfarenheter och upplevelser är i fokus. Resultat: I analysprocessen identifierades 5 kategorier: Att uppleva kroppsliga förändringar i samband med livmoderhalscancer; Pendla mellan olika känslor i samband med cancerbesked; Att få hantera och uppskatta livet; Att få försämrad ekonomi; Bli övergiven och ha behov av närhet. Resultatet belyser att kvinnor upplevde smärtor, obehag och olika känslor vid sjukdomen. Dessutom upptäcktes  att kvinnor var i stort behov av stöd av både personal och närstående. Slutsats: Litteraturstudiens resultat lyfter fram att kvinnor med denna form av cancersjukdom hade ett stort behov av stöd och närhet från sin omgivning därför sjuksköterskor har en viktig roll att lindra lidande, främja hälsa, förebygga sjukdom och återställa hälsa hos dem.
18

Patientens upplevelser av timsrunda : En intervjustudie om upplevelsen av att vårdas enligt timsrundans struktur

Hultman Lantz, Ann-Christin January 2017 (has links)
Bakgrund: Inom hälso- och sjukvård finns identifierade förbättringsområden, som vården behöver arbeta med för att undvika vårdskador. Exempel på några områden är fall och fallskador, trycksår, undernäring samt bristande patientdelaktighet. Personcentrerad vård och Timsrundor är två forskningsområden som tillsammans belyser dessa områden. Personcentrerad vård har visats öka patientdelaktigheten och timsrundor är en vårdstrategi för att i patientmöten höja kvalitén inom patientriskområden som fall och fallskador, trycksår och undernäring. Syfte: att beskriva patienters upplevelse av timsrundan samt se om timsrundan bidrar till personcentrerad vård. Metod: En kvalitativ intervjustudie med fem kvinnor och två män i åldersspannet 46-89 år har bearbetats och analyserats.  De hade 2-80 vårddygn vid tre slutenvårdsavdelningar på ett sjukhus i Mellansverige. Resultat: I det första av tre teman deltagarnas upplevelser av sitt hjälpbehov framkom det att deltagarna behövde ringa på hjälp när det var något som de inte klarade utföra själva. Andra temat belyste deltagarnas upplevelse av samspelet med personalen, att avdelningen hade en glad och trevlig personal som gav ett gott bemötande. I sista temat deltagarnas upplevelse av att personalen kom in utan att de ringt på hjälp framkom det att både tiden och frågorna när personalen kom in skulle anpassas efter personliga behov och situationer och att det bidrog till; det där lilla extra i vardagen, att de kände sig trygga och säkra och att de blev sedda och inte bortglömda. Slutsats: Det behövs ytterligare studier för att kunna dra slutsatser om timsrundor bidrar till personcentrerad vård. Däremot finns det indikationer på att Timsrundornas systematiska arbetssätt gör det dagliga patientnära arbetet mer personcentrerat.
19

Ickefarmakologiska interventioner vid cancerrelaterad smärta : En litteraturstudie ur ett patientperspektiv / Nonpharmacological interventions for cancer-related pain : A literature study from a patient perspective

Arpi, Therese, Lindeby, Susanna January 2016 (has links)
Introduktion: Ett av huvudmålen med omvårdnad är att lindra lidande hos patienter, vilket kan uppnås genom att möta patienten med värdighet och genom att stötta i lidandet. Cancer är en snabbt växande sjukdom där smärta är ett vanligt symtom som orsakar lidande. Smärtan är ofta svårbehandlad och patienter kan uppleva den farmakologiska smärtlindringen som otillräcklig, vilket kan vara anledning till ickefarmakologiska interventioner. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa den upplevda effekten av ickefarmakologiska interventioner vid cancerrelaterad smärta. Metod: En litteraturstudie med systematiskt arbetssätt baserat på en nio-stegsmodell av Polit och Beck (2012). Granskning av artiklar utgick från en induktiv process där sammanlagt 10 artiklar kategoriserats. Resultatet delades in i tre kategorier; Lokalstimulerande interventioner, Punktstimulerande interventioner samt Stimuli utan eller med mycket lätt hudkontakt. Resultat: Lokalstimulerande interventioner visade varierande effekter. Vid Punktstimulerande interventioner upplevde majoriteten av patienterna en god effekt. Även Stimuli utan eller med mycket lätt hudkontakt gav en upplevelse av god effekt på smärtan hos deltagarna. Slutsats: De ickefarmakologiska interventioner som gav god effekt på cancerrelaterad smärta var de som administrerades utanför smärtområdet istället för direkt på smärtpunkterna. Genom att integrera resultatet i omvårdnadsarbetet kan patienter smärtlindras till en högre grad och vården kan förbättras.
20

Patienters erfarenheter av en operation i vaket tillstånd. : En litteraturstudie.

Harlin, Eva, Wigander, Helena January 2019 (has links)
SAMMANFATTNING     Bakgrund: Alltfler patienter opereras i vaket tillstånd, vilket är kostnadseffektivt för samhället samt innebär mindre risker och snabbare återhämtning för patienten. Tidigare forskning visar att patienter tolererar vaken kirurgi väl, men det finns kunskapsluckor om hur detta upplevs. Patienternas egna berättelser är grundläggande för att förstå deras omvårdnadsbehov. Kunskap om patientupplevelsen kan bidra till ökad förståelse och ge redskap för förbättringsåtgärder i det kliniska arbetet. Syfte: Att undersöka patienters upplevelser samt ta reda på vad som kan påverka oro och obehag under en operation i vaket tillstånd, och genom det öka förståelsen för patienters behov av perioperativt stöd. Metod: En litteraturstudie baserat på både kvalitativa och kvantitativa artiklar. 19 artiklar inkluderades och innehållsanalys gjordes efter en modell av Evans. Resultat: Patienterna hade generellt en positiv upplevelse av att vara vakna, men vissa besvärades av oro eller smärta. Resultaten visade att patienterna hade individuella behov och uttryckssätt. Adekvat information och en trygg relation till operationsteamet var av betydelse för välbefinnandet. Operationsmiljöns påverkan på patienternas välmående var individuell och ingreppsrelaterad. Slutsats: För att kunna ge omvårdnad som tillfredsställer patientens behov är det lika viktigt att beakta vad patienten utsätts för som att kunna förstå patienten som en unik individ. Att skapa trygghet och tillit genom en god mellanmänsklig relation kan förbättra patientens välmående. Nyckelord: Operationssjukvård, regionalanestesi, patientupplevelse, omvårdnadsrelation.

Page generated in 0.0882 seconds