Stroke är den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige, cirka 25 000–30 000 människor insjuknar varje år. Stroke är ett samlingsnamn för hjärninfarkt och hjärnblödning. Insjuknandet är ofta plötsligt och kan innebära allt från svåra till lindriga funktionsnedsättningar samt påtagliga neurologiska funktionsbortfall för patienten. Rehabiliteringen är en viktig förutsättning för patientens återhämtning och för att minska risken för depression och andra hälsoproblem. För att kunna erbjuda god rehabilitering behöver patienten uppleva delaktighet i sin vård och här har sjuksköterskan en betydande roll. Syftet med examensarbetet är att belysa patienters upplevelse av delaktighet under rehabiliteringstiden efter att ha drabbats av stroke. En litteraturöversikt har använts som metod. Databasen som använts är Cinahl och nio kvalitativa artiklar granskades och analyserades. Resultatet utmynnade till två huvudteman; känslan av det som hindrar och känslan av det som möjliggör. Utifrån huvudteman skapades fem subteman som presenterar patientens upplevelser av delaktighet under sin rehabilitering. Resultatet påvisar att patienter efter stroke lider av flera olika funktionsnedsättningar och att rehabiliteringen av en patient som drabbats av stroke är komplext. Patienterna beskrev de psykiska och fysiska påfrestningar som svåra att hantera. Vidare framkom det att delaktighet skapade trygghet, patienterna beskrev att när de blev väl informerade kring sin diagnos blev det ofta lättare att förhålla sig till situationen och kunde öka motivationen för rehabilitering. Slutsatsen som dras är att delaktighet är nyckeln till välbefinnande hos patienten samt vikten av att strokevården ständigt utvecklas för att kunna tillgodose patienternas behov. Examensarbete kan skapa förståelse för det komplexa vårdandet samt hur sjuksköterskans roll blir viktigt i vårdandet.

Bakgrund: Sjuksköterskans bemötande i vården har betydelse för patienten och ett felaktigt sådant kan få negativa konsekvenser. Patienter som söker sig till akutmottagningen utsätts för många nya prövningar och då är sjuksköterskans bemötande viktigt för att ge patienterna en positiv upplevelse. En positiv upplevelse är inte bara associerat med ökad tillfredsställelse utan även med lägre grad av dödlighet. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att undersöka hur vuxna patienter upplever sjuksköterskans bemötande på akutmottagningen. Metod: Litteraturöversikt baserad på sju kvalitativa och tre kvantitativa studier. Under datainsamlingen användes PubMed, Cinahl och Psycinfo. De artiklar som valdes ut granskades med granskningsmallar. Resultat: Sjuksköterskans bemötande mot patienter på akutmottagningen delades in i fyra kategorier; kommunikationen mellan sjuksköterska och patient, patientens behov av information, interaktionen mellan sjuksköterska och patient och sjuksköterskans attityd. Patienterna menade att tydlig kommunikation underlättade på olika sätt såsom att göra väntetiden lättare, minska ångesten och bidra till en bättre vistelse. I de studerade populationerna var 73-79% av patienterna nöjda med hur tillgängliga sjuksköterskorna var, arbetet som de gjorde samt uppmärksamheten och respekten som patienterna fick. Om kommunikationen och informationen som sjuksköterskan gav patienterna inte var tillräckligt tillfredsställande eller på en nivå som patienterna inte kunde förstå kände sig patienterna exkluderade. Aspekter inom det icke verbala bemötandet som uppskattades var att; ta sig tid, le, titta till patienterna flera gånger och sitta ned i patientmötet. Sittande vårdpersonal bidrog till 18% nöjdare patienter. Att inte bli tagen på allvar, bristande ögonkontakt och otillräcklig information var alla aspekter som ledde till att bemötandet uppfattades som bristfälligt. Slutsats: Olika typer av patienter upplever olika bemötanden från sjuksköterskan. Gemensamt är att bemötandet utgör en central del av besöket på akutmottagningen. Därför är det av stort intresse för sjuksköterskor att sträva efter ett gott bemötande.

INTRODUKTION:Vid vakenkirurgi är patienten vid medvetande under hela eller delar av den intraoperativa fasen. Detta genererar ett stort informationsbehov från patienten och ställer även höga krav på operationssjuksköterskans förmåga att förmedla trygghet. Det teoretiska begreppet integritet används med en induktiv ansats i arbetet. SYFTE: Syftet med uppsatsen är att beskriva patientens upplevelse av att opereras i vaket tillstånd. METOD: Uppsatsen är en litteraturstudie med induktiv ansats. Litteraturanalys har utförts i fyra steg enligt Evans. RESULTAT: Fyra kategorier framkom. Bemötande var viktigt för att patienten skulle känna sig delaktig. God relation till kirurgen och möjlighet att få uttrycka sina behov under operationens gång bidrog även till en positiv upplevelse. Kvaliteten på den preoperativa informationen resulterade i hur patienten upplevde trygghet under operationen. När patienten inte kunde lita på personalen vittnade de bland annat om att vilja skapa sig en bubbla, att stänga in sig i tills operationen var över. Många upplevde obehag av att kännakroppen domna bort och den upplevdes som overklig, både visuellt och vid beröring. Andra patienter beskrev en positiv känsla av att lämna över ansvaret av kroppen under operationen för att uppnå ett gott kirurgiskt resultat. Miljön på operationssalen kändes ren men också främmande med många konstiga och oroande ljud. SLUTSATS: Situationer som hotar kränka integriteten ter sig som orosmoment för patienten. Genom att operationssjuksköterskan ges möjlighet att bygga en relation till patienten minskar hotet och därmed förbättras kvaliteten på den perioperativa omvårdnaden.

Bakgrund:  Depression är en av de vanligaste orsakerna till att personer söker sjukvård. Tidigare har behandling varit mest förekommande inom specialistpsykiatrin men det blir mer och mer vanligt att man möter och vårdar personer med lindrig till måttlig depression inom primärvården. Då farmakologisk behandling varit en av de vanligaste metoderna vid depression ser man nu alternativa metoder som ett komplement eller alternativ. Psykoterapi och andra icke farmakologiska metoder har börjat implanteras inom primärvården vid depression utifrån Socialstyrelsens riktlinjer. En behandlingsmetod är mindfulness vilket kan utföras både i grupp och som egenvård. Sjuksköterskan har en viktig roll i att hålla sig uppdaterad inom beprövade samt nya behandlingsmetoder för att lotsa och vårda patienten på bästa sätt. Syfte: Att beskriva personers upplevelser av primärvårdens mindfulnessbehandling vid depression Metod: Allmän litteraturöversikt enligt Friberg (2012) Resultat: I resultatet presenteras sju kategorier baserade på personernas upplevelser: Hjälp att hantera känslor och tankar, Förmåga till fokus och uppmärksamhet, Upplevelse av samspel med andra människor, Upplevd ökad självförmåga, Upplevelser av fysiska övningar, Upplevelse av tid- eller platsbrist att utföra mindfulness samt upplevelse av förändrat mående Slutsats: Varje person är unik. Personer med depression upplever mindfulnessbehandling olika. Resultatet visar dock på ökat välbefinnande i flera avseenden, såsom ökad självkänsla, mindre stress, bättre sömn, ökad empati och känslan av närvaro i mötet med andra. Resultatet visade även att vissa minskade återfall för depression. Det är därför viktigt att primärvården kan erbjuda olika behandlingsmetoder, där mindfulness bör ses som ett alternativ. Sjuksköterskan har en viktig roll i behandlingen och i att informera patienter om att mindfulness även kan användas som egenvård i prevention för återfall i depression.

Bakgrund Nålstick av olika slag är vanligt förekommande procedurer inom hälso- och sjukvården och kan orsaka lidande hos personer som upplever stickrädsla. Sjuksköterskans ansvar är bland annat att lindra lidande. Eftersom att alla personer är unika och upplever lidande på olika sätt behöver sjuksköterskan arbeta utifrån ett personcentrerat förhållningssätt och inneha en bred kunskapsgrund för att lindra lidande vid stickrädsla. Syfte Syftet var att belysa lindrande åtgärder vid stickrädsla. Metod En litteraturöversikt har genomförts och resultatet är baserat på 18 vetenskapliga artiklar med kvantitativ- och kvalitativ design från de elektroniska databaserna PubMed och CINAHL. De inkluderade artiklarna har granskats och analyserats genom integrerad analys. Resultat Flera lindrande åtgärder vid stickrädsla kunde identifieras. Utifrån de funna åtgärderna delades resultatet in i två kategorier, icke farmakologiska åtgärder och farmakologiska åtgärder. Några av huvudfynden i resultatet som kunde reducera smärta och oro vid stickrädsla var sjuksköterskans goda bemötande, applicera kyla, värme eller tryck samt rogivande och distraherande metoder. Även farmakologiska metoder kan verka lugnande och smärtlindrande vid nålprocedurer. Slutsats Fynden i den här litteraturöversikten visar ett samband mellan smärta och oro hos personer med stickrädsla. Resultatet påvisar lindrande åtgärder som antingen lindrar oro eller smärta. Även att minskad smärta leder till minskad oro och att minskad oro leder till minskad smärta. Flertalet av de funna lindrande åtgärderna är ekonomiskt förmånliga och lättillgängliga för vårdgivare. De icke farmakologiska åtgärderna är mer lättillgängliga för sjuksköterskan. Slutligen är sjuksköterskans personcentrerade bemötande och respekt för patientens autonomi av vikt vid mötet med en person med stickrädsla.

Bakgrund Svårläkta sår är ett samhällsproblem som ökar i takt med en allt äldre befolkning. Sjuksköterskan möter patienter med svårläkta sår nästan överallt inom vården. Det är vanligt att patienter med svårläkta sår upplever smärta. För att kunna lindra lidande är det viktigt för sjuksköterskan, utöver kunskap kring sårläkningsprocessen och smärtlindring, att förstå dessa patienters upplevelser och erfarenheter av smärta relaterat till sår för att kunna ge god omvårdnad.  Syfte Syftet var att belysa patienters upplevelser och erfarenheter av smärta relaterat till svårläkta sår. Metod En litteraturöversikt med 18 inkluderade studier, sex kvantitativa och 12 kvalitativa studier insamlade från databassökningar i CINAHL och PubMed. Studiernas resultat sammanställdes utifrån integrerad analysmetod inspirerad av Kristensson (2014).    Resultat I resultatet framkom att de flesta patienter som ingick i denna litteraturöversikt hade erfarenheter av sjukdomslidande i form av smärta relaterat till svårläkta sår, oberoende av sårets svårighetsgrad eller etiologi. Många patienter hade upplevt smärtsam sårbehandling vilket var ett onödigt vårdlidande. Smärta relaterat till svårläkta sår skapade ett livslidande då patienterna upplevt att sårsmärta begränsat deras liv fysiskt, psykiskt och socialt. Slutsats Smärta relaterat till svårläkta sår skapar många gånger ett lidande hos de drabbade. Nationella riktlinjer för både sår- och smärtbehandling saknas i dagsläget, något som skulle kunna möjliggöra en mer jämlik och patientsäker vård. En slutsats som kan dras utifrån resultatet i denna litteraturöversikt är att kontinuerlig smärtskattning, dokumentation och uppföljning tillsammans med ett personcentrerat förhållningssätt och sårbehandling med varsam hand skulle kunna bidra till att minska smärta relaterat till svårläkta sår och därmed lindra lidande.

Introduktion: Vårdskador är ett stort globalt problem som orsakar lidande, mortalitet och stora kostnader. Det är angeläget att utforska drabbade patienters upplevelse av en vårdskada för att öka förståelsen för dessa patienter och deras reaktioner för att kunna ge dem adekvat stöd och bemötande. Syfte: Syftet var att utforska hur patienter upplever att drabbas av en vårdskada. Metod: Allmän litteraturöversikt med en deskriptiv design och en kvalitativ ansats. Tio vetenskapliga artiklar identifierades via PubMed och CINAHL, innehållande kvalitativa studier avseende patienters upplevelser av vårdskador. Innehållet analyserades tematiskt. Resultat: Vid dataanalysen framkom i merparten av artiklarna att vissa gemensamma känslor väcktes hos patienterna efter att de drabbats av en vårdskada. I samtliga studier framgick dessutom patienternas upplevelse om vad som inte fungerade från vårdgivarnas sida samt hur de hade velat att vårdgivaren skulle ha agerat. De teman som identifierades avseende patienters upplevelse av att drabbas av en vårdskada var: känslomässiga reaktioner, behovet av information, vikten av kommunikation, viljan att vara delaktig, önskan om upprättelse och framtida förhållande till vården. Slutsats: Upplevelsen av att drabbas av en vårdskada är komplex. En mängd känsloreaktioner kan uppstå samtidigt som behovet av information, kommunikation med vårdgivaren, delaktighet samt upprättelse var uttalat. Även patientens framtida förhållande till vården kunde påverkas. Därmed är det tydligt att vårdpersonal har en viktig uppgift avseende adekvat bemötande och som stöd till dessa patienter. För detta krävs resurser samtidigt som det förutsätts att patientsäkerhetsarbetet har en framträdande och prioriterad position hos vårdgivaren.

Bakgrund: Substansbrukssyndrom är framträdande runt om i världen. Sverige uppskattas ha cirka 330 000 invånare som lider av alkoholberoende och 55 000 lider av narkotikaberoende. Personer med substansbrukssyndrom kommer ofta i kontakt med sjukvården och vårdpersonal. Därmed är vårdpersonalens bemötande av patientgruppen relevant. Syfte: Att beskriva patienter med substansbrukssyndroms upplevelse av bemötande från vårdpersonal inom hälso- och sjukvården. Metod: Allmän litteraturöversikt med kvalitativa artiklar och induktiv analys. Elva vetenskapliga artiklar analyserades enligt Fribergs analysmodell. Resultat: I litteraturöversikten identifierades 2 huvudkategorier och 6 underkategorier. Huvudkategorierna var: Bemötande som stärker och återupprättar självkänslan och bemötande som upplevs diskriminerande. Underkategorierna var: att bli accepterad som individ, att effektivt kunna utrycka sig, uppleva närvaro och omhändertagande, att identifieras med sin sjukdom, bristande kommunikation och känsla av att bli missförstådd samt uppleva sig bortglömd och försummad. Slutsats: Substansbrukspatienters upplevelser av bemötande från vårdpersonal varierar då resultatet förekom att de genomgått olika sorters upplevelser. Det förekommer varians av substansbrukspatienters resonemang kring varför de upplevde vårdpersonalens bemötande på de sätt de upplevde det.

Titel: Erfarenheter av stigmatisering i hälso- och sjukvården bland personer som drabbats av HIV - En litteraturstudie. Bakgrund: HIV (Humant Immunbrist Virus) har länge varit förknippat med stigmatisering eftersom okunskap och osäkerhet fortfarande förekommer beträffande smittvägar och smittbarhet.                                                                                                           Syfte: Syftet med studien var att belysa erfarenheter av stigmatisering i hälso- och sjukvården bland personer som drabbats av HIV. Metod: En litteraturstudie genomfördes med tio stycken kvalitativa artiklar från åtta olika länder. Artiklarna granskades, analyserades och sammanställdes.                                                                                                               Resultat: I resultatet presenteras två kategorier och fem underkategorier. Kategorierna är: Att bli bemött med bristande vård handlingar och upplevelser av integritetskränkning. Underkategorierna är: Överdrivna säkerhetsåtgärder, ignorant bemötande, bristande sekretess, kränkande kroppsspråk och kränkande verbal kommunikation. Konklusion: Bristande kunskap om HIV kan internationellt ses som en bidragande faktor till att patienter än idag upplever varierande stigmatiserade bemötande från vårdpersonal. För att motverka stigmatiseringen krävs forskning som kan generera kunskap om hur vårdpersonal kan ge ett bättre bemötande och att denna kunskap sprids till vårdpersonal. Nyckelord: HIV, stigmatisering, patientupplevelse, diskriminering. / Title: Experiences of stigma in health care among people affected by HIV- A literature review Background: HIV (Human Immunodeficiency Virus) has been associated with stigmatization for a long time because of ignorance and uncertainty still exists regarding the transmission routes and infectivity. Aim: The aim for the study was to highlight experiences of stigma in health care among people affected by HIV. Method: A literature study was conducted with ten qualitative articles from eight different countries. The articles were examined, analyzed and compiled. Results: The result generated two categories and five subcategories. The categories are: To be treated with a lack of care actions and experiences of integrity violation. The sub-categories are: excessive security measures, ignorant attitudes, lack of secrecy, offensive body language and abusive verbal communication.                                                                   Conclusion: Lack of knowledge about HIV can be seen internationally seen as a contributing factor to the patients still experiencing varying stigmatized treatment by health professionals. To counteract the stigma requires research that can generate knowledge on how health professionals can provide better treatment and that this information is disseminated to the medical staff. Keywords: HIV, stigmatization, patient-experience, discrimination.

No description available.