Bakgrund: Den äldre individen kommer att bli en allt större grupp av befolkning. Med en stigande ålder ökar även risken av att drabbas av en eller flera sjukdomar, vilket kommer att ställa högre krav på sjukvården. Svensk lag säger att vården har en skyldighet att främja patientens integritet, delaktighet och självbestämmande, dock brister detta inom vården av de äldre. Många komplexa sjukdomstillstånd hos en äldre person gör att omvårdnaden behöver ges utifrån patientens individuella behov. Personcentrerad omvårdnad handlar om ett partnerskap mellan individen och vårdpersonalen, där individen sätts i centrum för vården. Syfte: Att belysa den äldre patientens upplevelse av vård utifrån ett personcentrerat perspektiv. Metod: Examensarbetet är utformat som en litteraturöversikt. Artiklar söktes fram via databaserna CINAHL och PubMed, 13 artiklar med kvalitativ metod valdes ut. Resultat: Resultatet visade att det fanns likheter och skillnader i hur den äldre upplevde sin vård: Dessa upplevelser kunde delas in i tre huvudkategorier, nämligen självbestämmande, delaktighet och integritet. Den äldre patienten hade en längtan efter självständighet och självbestämmande, dock slogs detta tillbaka på grund av en tids- och kompetensbristande vård. De äldre hade en önskan om att vara delaktiga i sin vård, där relationen och kommunikationen var en viktig grund för att skapa delaktighet. Många av de äldre kände sig ej bekräftade som en unik individ av omvårdnadspersonalen. Slutsats: För att kunna främja de äldres roll i en personcentrerad vård måste ett helhetsperspektiv och ett personcentrerat förhållningssätt appliceras, där den äldre respekteras som en unik individ. Med den äldre individen i centrum för sin vård, stärks dennes rätt till självbestämmande, delaktighet samt integritet, som i sin tur kan leda till en ökad livskvalité. / Background: The elderly is a group that will be a major part of the population in the future. With increasing age, the risk of suffering from one or more diseases increases, which will place higher demands on healthcare. Swedish law states that healthcare has an obligation to promote patient integrity, participation and self-determination, but this is invalid in the care of the elderly. Many complex illnesses in an elderly person necessitate nursing based on the patient's individual needs. Person-centered nursing is about a partnership between the individual and healthcare staff, where the individual is at the center of care. Aim: To highlight the elderly patient's experience of care based on a person-centered perspective. Method: A literature review was conducted and the data was found in the databases CINAHL and PubMed, 13 articles with qualitative method were selected. Result: The results showed that there were similarities and differences in how the elderly patient experiences their care. These experiences can be divided into three main categories: self-determination, participation and integrity. The elderly patient had a longing for independence and self-determination, however, this was reversed due to a lack of time and competence shortage. The elderly had a desire to be involved in their care, where the relationship and communication were an important basis for creating participation. Many of the elderly did not feel confirmed as a unique individual of nursing staff. Conclusion: In order to promote the role of the elderly in their care, must a holistic perspective and a person-centered approach be applied, where the elderly is respected as a unique individual. With the older individual at the heart of his care, his right to self-determination, participation and integrity is strengthened, which in turn can lead to an increased quality of life.

This thesis concerns Patient Experience (PX), in hospital maternity care in Sweden. The focus lies in the development of a measure to describe the current state of PX. The thesis uses a semi-sequential mixed-methods study design; exploration of the patient journey, through qualitative methods, informs the adaptation of an existing maternity care experience survey instrument. The resulting survey instrument is tried in a pilot study and renders a composite measure of PX. Part of the analysis is dedicated to understanding the e!ect of information and communication in PX; Exploratory Factor Analysis is used to test the model and attempt an answer. The results show that it is possible to describe PX using the proposed survey instrument. The composite measure preserves di!erences in perceptions better than an arithmetic average of two discrete VAS-1 type measurements, and is more appropriate when measuring attitudes, and opinions using Likert-type measures. A three component solution describes 65.44% of the total sample variance. Determining to what degree PX is influenced by information and communication remains di"cult to quantify, but these initial results indicate that the manner of the attending sta! during aftercare and the respondent’s mastery of information during discharge are important dimensions of patients’ total PX (ANOVA R .695, R Square .483). The model’s three components are almost entirely built from items that address interpersonal skills and information assimilation. These correspond to two of the three Service Quality Dimensions, namely Interaction Quality and Outcome Quality. Most important of the three is the component “Chemistry in aftercare”. The predictive strength of the model shows merit under the context of the study and could advise further e!orts to develop measurements for PX in maternity care in a Swedish hospital setting. Lastly, this study contextualises Service Design in hospital maternity healthcare; the study therefore o!ers ample opportunity for innovation. / Arbetet handlar om Patientupplevelse (PU), i förlossningsvården i Sverige. Fokus ligger på utvecklingen av ett mätvärde att beskriva den nuvarande patientupplevelsen. Arbetet använder kvalitativa och kvantitativa metoder (mixed-methods), i en semi-sekventiell design; utforskning av patientresan ligger till grund för anpassningen av ett existerande mätinstrument. Det nya mätinstrumentet testas i en pilotstudie och ger ett kompositmätvärde av PU. En del av analysen ägnas åt att förstå vilken e!ekt information och kommunikation har på PU; Explorativ faktoranalys används för ändamålet. Resultaten visar att det är möjligt att beskriva PU genom det föreslagna mätinstrumentet. Det resulterande kompositvärdet är bättre på att beskriva skillnader i uppfattning än ett medelvärde av två diskreta variabler av VAS-1 typen, och är också lämpligare när attityder och åsikter mäts med hjälp av Likert-skalor. En trekomponentslösning beskriver 65.44% av den totala stickprovsvariansen. Att avgöra hur mycket PU påverkas av information och kommunikation förblir svårt att kvantifiera, men dessa inledande resultat visar att patientbemötande under eftervårdstiden och patientens förmåga att bemästra information under utskrivningen är viktiga dimensioner av patienters totala PU (ANOVA R .695, R Square .483). Modellens tre komponenter är nästan uteslutande uppbyggda av variabler som fångar upp personliga relationer och assimilering av information. Dessa motsvarar två av de tre dimensionerna i Servicekvalitetsmodellen, nämligen Interaktionskvalitet och Utfallskvalitet. Viktigaste komponenten är Personlig kemi under eftervården. Modellens förutsägningsstyrka visar förtjänst under studiens kontext och kunde informera framtida ansträngningar att utveckla mätvärden för förlossningsvården inom svensk sjukhusmiljö. Till sist kan nämnas att studien kontextualiserar Service Design inom förlossningsvården; studien erbjuder därför omfattande möjligheter för innovation.