När människan blir patient och kräver inneliggande vård påverkas hela livsvärlden vilket även inkluderar den omgivande miljön. Vårdmiljöns betydelse för återhämtning framkom redan under Florence Nightingales tid. Begreppet vårdmiljö innefattar olika dimensioner som fysisk, psykosocial samt estetiska miljöaspekter. Dessa dimensioner samspelar men kan också leda till konflikter. Hur denna vårdmiljö upplevs är en subjektiv upplevelse bland annat beroende på tidigare erfarenheter. Alla som på något sätt involveras i vårdmiljön påverkas av dess utformning och atmosfär. Syftet var att beskriva vårdmiljöns betydelse för återhämtning utifrån ett patientperspektiv. Metoden som användes för denna studie var en allmän litteraturöversikt, tio vårdvetenskapliga artiklar analyserades (9 kvalitativa och 1 kvantitativ). I resultatet framkom två huvudteman och sju subteman som belyser patienternas upplevelse av vårdmiljön och hur den kan vara både positiv och negativ för återhämtningsprocessen. Ljud och ljus kan upplevas både som en trygghet men också som ett irritationsmoment, och kan där med inverka både positivt och negativt på återhämtningen. Vidare framkommer att patienter försöker distrahera sig från vårdmiljön, bland annat genom att fly undan den på olika sätt. Vårdmiljön blir således en central men subjektiv upplevelse som innefattar flera dimensioner, vilket kan bidra till konflikter. En enskild aspekt av vårdmiljön kan för en del patienter upplevas som en trygghet, medan andra patienter upplever en känsla av otrygghet och kan således påverka återhämtningen olika. Vårdmiljöns utformning kan därför bli svår att anpassa enskilt utifrån patienter, närstående, vårdpersonal eller organisationens behov. / When a person becomes a patient and requires care, the entire life world is affected. The surrounding care environment also has an impact on the life world when a human becomes a patient. The importance of the care environment for recovery already emerged during Florence Nightingale's time. The concept of care environment includes various dimensions such as physical, psychosocial and aesthetic environmental aspects. These dimensions interact but can also lead to conflicts. How this care environment is perceived is a subjective experience depending, among other things, on previous experiences. Everyone who is somehow involved in the care environment is affected by its design and atmosphere. The aim was to describe the importance of the care environment for recovery from a patient perspective. The method used for this study was a general literature review, ten health science articles were analyzed (9 qualitative and 1 quantitative). The results revealed two main themes and seven sub-themes that highlight the patients' experience of the care environment and how it can be both positive and negative for the recovery process. Sound and light can be experienced both as a sense of security but also as an annoyance, and can therefore have both a positive and negative impact on recovery. Furthermore, it appears that patients try to distract themselves from the care environment, including by escaping in various ways. The care environment thus becomes a central but subjective experience that contains several dimensions, which can contribute to conflicts. For some patients, a single aspect of the care environment can be experienced as safe, while other patients experience a feeling of unsafe and can thus affect recovery differently. The design of the healthcare environment can be difficult to adapt individually based on the needs of patients, relatives, healthcare staff or the organisation.

Bakgrund: Akutmottagningar är enheter avsedda för patienter i akuta skeden. Med hjälp av triagering kan prioritering av de mest akuta fallen ske. Långa väntetider förekommer ofta på akutmottagningar. Sjuksköterskan har en ledande roll i att säkerställa patientsäkerheten och arbetar utifrån olika etiska koder. Viktiga komponenter för att utföra snabb, effektiv och god omvårdnad är gott bemötande, tydlig kommunikation samt information till både patienter och annan vårdpersonal. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av omvårdnad på akutmottagningar. Resultat: Resultatet redovisades i tre olika teman: Upplevelsen av kommunikation och information, upplevelsen av bemötandet och upplevelsen av vårdmiljön.  Metod: Denna litteraturöversikt utfördes med tio vetenskapliga artiklar, både av kvalitativ och kvantitativ metod. Datainsamling genomfördes genom databaserna Cinahl Complete och PubMed. Genom analysering av artiklarnas innehåll kunde teman skapas.  Slutsats: En del patienter upplever vårdlidande på akutmottagningarna, speciellt i väntan på vård och väntan på information från vårdpersonalen. Patienter som blivit bemötta på ett respektfullt sätt har generellt bättre upplevelser. Patienter som blivit bemötta respektlöst, inte fått hjälp eller information har generellt sämre upplevelser. Upplevelserna blir mer negativa när akutmottagningar har en bristande vårdmiljö och mindre resurser eller bemanning. Patienterna har ett behov av mer information, kommunikation och stöd från sjuksköterskorna för att minska deras sjukdomslidande. God omvårdnad minskar sjukdomslidandet och risken för vårdlidande. / Background: Emergency departments are units intended for patients in acute conditions. With the help of triage, prioritization of the most urgent cases can take place. Long waiting times often occur in emergency departments. Nurses have a leading role in ensuring patient safety and ensuring that ethical codes are being followed. To ensure that the acute care is rapid and efficient it is necessary to execute good nursing care. Good nursing care is characterized by having good behavior towards patients, giving proper information to patients and communicating with other healthcare staff. Aim: The aim of this study was to describe patient ́s experiences of nursing care in emergency departments. Method: This literary review was completed with ten scientific articles. The articles were of qualitative and quantitative methods. Collection of data was done with the databases Cinahl Complete and PubMed. Themes were created through analysis of the articles. Results: The results were presented in three different themes: The experience of communication and information, the experience of approach and the experience of the healthcare environment. Conclusions: Some patients experience suffering in the emergency departments, especially while waiting for care and waiting for information from the healthcare staff. Patients who are treated respectfully generally have better experiences. Patients who have been treated disrespectfully, have not received help or information generally have worse experiences. The experience becomes more negative when emergency departments have a deficient care environment and less resources or staffing. The patients have a need for more information, communication and support from the nurses to reduce their suffering. Good care and approach reduce the suffering caused by illness and reduces the risk of increased suffering caused by the healthcare system.

Bakgrund: Patientkontrollerad smärtlindring och patientkontrollerad sedering (PCA/PCS) är kliniskt sett säkra metoder för att leverera smärtlindring eller sedering till patienter utan direkt åtgärd från sjuksköterskor. Metoderna anses av sjuksköterskor vara metoder som stärker patienters autonomi, men riskerar att distansera sjuksköterskor från patienter. För att skapa ett bredare perspektiv på metoderna undersöks i detta arbete patienters upplevelser av PCA/PCS. Syfte; Syftet är att beskriva patienters upplevelse i samband med användning av patientkontrollerad smärtlindring och sedering (PCA/PCS). Metod: Integrativ litteraturöversikt baserad på 19 artiklar. Resultat: Två teman med tre respektive två subteman framkom från analysen. Det första temat var Möjligheter med PCA/PCS beskrivet av subteman Att ha färre biverkningar, Att ha ökad autonomi och Att vara bekväm med administreringsmetoden av läkemedel. Det andra temat var Utmaningar med PCA/PCS, beskrivet av subteman Att inte få individuella behov bemötta och Att känna minskad trygghet. Slutsats: Patienters upplevelser av PCA/PCS har varit generellt positiva, med goda möjligheter att öka tillfredställelsen med den vård som erbjuds. Resultatet visar att metoderna är användbara för att stärka patienters upplevelse av autonomi. Vidare påvisas att utmaningar som metoderna innebär kan motverkas av välinformerade patienter. / Background: Patient-controlled analgesia and patient-controlled sedation (PCA/PCS) are clinically safe methods for sedation and pain management for patients without direct intervention from nurses. The methods are viewed by nurses to be a way to strengthen patients' autonomy but poses a risk of distancing patients from nurses. To broaden the perspective on these methods, this paper studies patients' experiences of PCA/PCS. Aim: The aim of this paper is to describe the patients’ experience in relation with the use of patient-controlled analgesia and sedation (PCA/PCS). Method: Integrative review based on 19 articles. Result: Two themes emerged from the analysis. The first theme was Possibilities of PCA/PCS, described by the three subthemes To have fewer side effects, To have strengthened autonomy and To be comfortable the method of drug administration. The second theme was Challenges of PCS/PCS described by the two subthemes To not have individual needs met and To feel unsafe. Conclusion: Patients' experiences of PCA/PCS have been generally positive, with strong possibilities of increasing patients satisfaction with provided care. The result shows that the methods are useful for strengthening patients' autonomy. Additionally, eventual challenges that may occur while using these methods may be alleviated with well-informed patients.

Bakgrund   Muskuloskeletala systemet, även benämnt som rörelseapparaten, kräver alltid postoperativ omvårdnad efter operation i de nedre extremiteterna. En viktig aspekt av vårdprocessen är personcentrerad omvårdnad, som betonar vikten av preoperativ information, postoperativ rehabilitering och aktiv patientmedverkan. Tidig mobilisering efter operation är avgörande för att minska risken för komplikationer och förkorta sjukhusvistelsen, samtidigt som det finns en strävan att förbättra patientens livskvalitet och återställa funktion. Denna studie fokuserar på att analysera den postoperativa vården efter ortopedisk kirurgi. Syfte  Syftet var att belysa postoperativ vård efter ortopedisk kirurgi. Metod  En icke-systematisk litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga originalartiklar med kvalitativa, kvantitativa eller mixad design. Artiklarna valdes ut från databaserna PubMed och CINAHL. Samtliga artiklar har kvalitetsgranskats utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Integrerad dataanalys användes för att sammanställa resultatet. Resultat Resultatet sammanställdes med hjälp av två huvudkategorier: Tidig mobilisering och Vårdandets perspektiv. Resultatet visade att tidig mobilisering är fördelaktigt i det tidiga stadiet av postoperativ omvårdnad då det påskyndar rehabiliteringen, förbättrar behandlingsprocessen och sänker vårdkostnaderna. Dessutom framhölls vikten av väl anpassad patientinformation för att stärka den personcentrerade vården. Det är avgörande att vårdgivarna anpassar informationen för att optimera varje patients behandlingsupplevelse och resultat. Slutsats Denna litteraturöversikt understryker vikten av tidig mobilisering efter ortopedisk kirurgi för att påskynda patientens återhämtning, förkorta sjukhusvistelser samt minska smärta, vilket förbättrar både fysiska och psykiska utfall. Genom att implementera ett personcentrerat förhållningssätt som anpassade smärtbehandlingsprotokoll och grundlig preoperativ utbildning kan vårdgivare övervinna hinder som åldersfaktorer och rörelserädsla. Tidig mobilisering, som en del av ERAS-program, visar även ekonomiska fördelar genom minskade vårdkostnader och effektivare resursanvändning, vilket gör det till en kritisk komponent i postoperativ vård. / Background The musculoskeletal system always requires postoperative care after surgery in the lower extremities. An important aspect of the care process is person-centered nursing, which emphasizes the importance of preoperative information, postoperative rehabilitation, and active patient participation. Early mobilization after surgery is essential to reduce risk of complications and shorten the hospital stay, while striving to improve the patient's quality of life and restore function. This study focuses on analyzing the postoperative care after orthopedic surgery. Aim The aim was to shed light on postoperative care after orthopedic surgery. Method A non-systematic literature review based on 15 original scientific articles with a qualitative, quantitative or mixed design. The articles were selected from the databases PubMed and CINAHL. The articles have been quality checked based on Sophiahemmet University's assessment document for scientific classification and quality. Integrated data analysis was used to compile the results. Results The results were compiled with the help of two main categories: Early Mobilization and the Nursing perspective. The result showed that early mobilization is beneficial in the early stage of postoperative care that accelerates rehabilitation, improves the treatment process and lowers costs. Additionally, the importance of well-adapted patient information to strengthen person-centered care was highlighted. It's critical that caregivers adapt the information to optimize each patient's treatment experience and outcomes. Conclusions This literature review highlights the importance of early mobilization after orthopedic surgery to accelerate recovery, shorten hospital stays, and reduce pain, improving both physical and psychological outcomes. Implementing person-centered approaches such as customized pain management protocols and thorough preoperative education, caregivers can overcome barriers like age factors and movement fear. Early mobilization, as part of ERAS, also demonstrates economic benefits through reduced healthcare costs and more efficient resource usage, making it a critical component of postoperative care.

Bakgrund Diabetes mellitus är ett samlingsnamn för olika diabetessjukdomar, däribland typ 1 diabetes och typ 2 diabetes. Typ 1 diabetes och typ 2 diabetes är kroniska sjukdomar där insulinproduktionen helt har upphört eller inte är tillräckligt för att täcka kroppens behov. Den tekniska utvecklingen inom hälso-och sjukvård har blivit alltmer digitaliserad och skapat förutsättningar för en ny typ av stöd med mobila applikationer. Egenvård är en viktig del av diabetesbehandlingen och mobila applikationer kan vara ett hjälpmedel för personer med diabetes. Sjuksköterskans roll behöver anpassas för att möta kraven inom en mer digitaliserat hälso-och sjukvårds miljö. Avsikten var att ge patienten adekvat information och utbildning av mobila applikationer för att stärka patientens egenvårdsförmåga. Syfte Syftet är att belysa patienters upplevelser och erfarenheter av mobila applikationer som stöd för egenvård med diabetes typ 1 och typ 2. Metod Studien genomfördes som en icke-systematisk litteraturöversikt som inkluderade 14 vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed och CINAHL. De vetenskapliga artiklarna var publicerade från de fem senaste åren och var av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Vidare hade studien en systematisk struktur där samtliga artiklarna hade kvalitetsgranskat i enlighet med Sophiahemmets bedömningsunderlag. Resultatet erhölls genom en integrerad dataanalys. Resultat Personernas upplevelser och erfarenheter sammanställdes i tre huvudkategorier och flera underkategorier. Av de 14 utvalda artiklarna var sex kvalitativa, fem kvantitativa och tre utav en mixad metod. Resultaten visar på en övervägande positiv respons mot mobila applikationer, där de bidrar till förbättrad egenvård och engagemang. Trots detta kvarstår frågor om användarvänlighet och tekniska begränsningar. Slutsats Mobila applikationer har stor potential att förbättra diabetesvården genom att stärka patienters egenvård och erhålla viktig information om sjukdomen till vårdgivaren. Framtidens forskning bör fokusera på att förbättra design och funktionalitet samt att adressera användares frustation och stress. / Background Diabetes mellitus is an umbrella term for various diabetes diseases, including type 1 diabetes and type 2 diabetes. Type 1 and type 2 diabetes are chronic conditions where insulin production has completely ceased or is insufficient to meet the body's requirements. The technological advancements in healthcare have gradually become more digitalized and created opportunities for a new type of support through mobile applications. Self-care is a crucial component of diabetes treatment, and mobile applications can serve as a tool for patients with diabetes. The nurse’s role needs to be adapted to meet the demands of a more digitized healthcare environment. This is to provide patients with adequate information and education on mobile applications to strengthen the patient's self-care ability. Aim The purpose is to shed light on patients' experiences and perceptions of mobile applications as support for self-care in type 1 and type 2 diabetes. Method The study was conducted as a non-systematic literature review, which included 14 scientific articles retrieved from the databases PubMed and CINAHL. These articles were published within the last five years and encompassed both qualitative and quantitative approaches. Furthermore, the study followed a systematic structure where all articles were quality-assessed according to Sophiahemmet's evaluation criteria. The results were obtained through an integrated data analysis. Results The individuals' experiences and perceptions were compiled into three main categories and several subcategories. Out of the 14 selected articles, six were qualitative, five were quantitative, and three utilized a mixed methods approach. The results indicate a predominantly positive response towards mobile applications, as they contribute to improved self-care and engagement. However, questions regarding usability and technical limitations remain. Conclusions Mobile applications have significant potential to enhance diabetes care by empowering patients in self-management and providing important disease-related information to healthcare providers. Future research should focus on improving design and functionality, as well as addressing users' concerns regarding frustration and stress.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en av de stora folksjukdomarna i västvärlden och numer även i utvecklingsländerna. Då patienterna är i behov av korrekt information för att lära sig att hantera och leva med sjukdomen är det viktigt att sjuksköterskor har kunskap om hur patienterna upplever information från vården. Syfte: Syftet var att utforska vad för erfarenheter patienter med diabetes typ två har av information från vården.  Metod: En litteraturstudie som är baserad på tidigare forskning om diabetes typ två och information. Tolv vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats har analyserats med textanalys. Resultat: Resultatet i denna uppsats visar att patienterna efterlyser information som är anpassad till dem som unika individer och som är lätt att förstå och hantera, då de behöver verktyg för sin egenvård. Fyra teman som framkom: Svårigheter att ta emot och anpassa sig efter information, Information anpassad till att klara av dagligt liv, Skillnader på information från läkaren och sjuksköterskan och Anpassad information. Diskussion: Resultatet diskuteras bl a i förhållande till Orems teori kring egenvård. Då patienterna ofta har svårt att anpassa till sin sjukdom behöver de stöd i form av information för att klara av att leva ett så normalt liv som möjligt. Detta blir allt viktigare då diabetes typ två är en sjukdom som kryper allt lägre ner i åldrarna och det därmed är något man ska leva länge med. / Background: Diabetes type 2 is one of the largest forms of lifestyle disease in the developed countries, but in later years, also in development countries. Patients are in need of accurate information to learn how to manage and live with the disease. Therefore it is important that nurses have knowledge of how patients perceive information from health care.  Aim: The aim of the present study was to investigate what experiences patients with diabetes type two has regarding information from health care. Method: A literature study based on previous research regarding diabetes type two and information to patients. Twelve scientific articles with qualitative approach was analysed with text analysis. Result: The results show that the patients call for information that is tailored to them as unique individuals and that is easy to understand and adapt to, as they need tools for their self-care. Four themes emerged: Difficulties to accept and adapt to information, Information adapted to cope with daily life, Differences in information from the physician and the nurse and Accessible information. Discussion: The results are discussed in relation to Orem theory of self-care. Since patients often have difficulty adjusting to their disease, they need support in terms of information to be able to live as normal a life as possible. This becomes increasingly important, as diabetes type two is a disease that younger and younger ages, and it is therefore something they have to live a long time with.

Bakgrund: Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är ett folkhälsoproblem och den tredje vanligaste dödsorsaken i världen. KOL påverkar andningsvägar och lungor och leder till begränsning av luftflödet in och ut ur lungorna. Den främsta orsaken till sjukdomen är rökning. Sjukdomen påverkar patientens välbefinnande negativt och leder till lidande. Syftet:  Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att leva med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL).  Metod: En litteraturöversikt med tio vetenskapliga artiklar och kvalitativ innehållsanalys. Resultatet: Tre kategorier och åtta subkategorier identifierades. De tre kategorierna var fysisk påverkan, psykisk påverkan och upplevelser av vård på sjukhus och i hemmet. Subkategorierna var trötthet och andfåddhet, att anpassa sig efter allt, måltidsupplevelse, rädsla, ångestframkallande känslor, isolering, patientupplevelser av sjukhusvistelse och patientupplevelser av att få vård från sina närstående. Slutsats: Patientupplevelser av KOL måste beaktas för att utveckla kunskapen om sjukdomen för denna patientgrupp. Psykiska och fysiska symtom såsom dyspné, ångest, rädsla för kvävning och begränsningar relaterade till trötthet och andningssvårigheter är den gemensamma upplevelsen som patienter med KOL beskrev. Att sjuksköterskan har tillräckligt med kunskap om sjukdomen är viktigt eftersom det skapar förtroende för behandlingen och ger trygghet till patienten. / Background: Chronic obstructive pulmonary disease (COPD) is a public health issue and the third leading cause of death worldwide. COPD affects the airways and lungs and leads to restriction of air flow in and out of the lungs. The main cause of the disease is smoking. The disease affects the patients’ well-being negatively and leads to suffering.  Aim: The aim was to describe the patients' experiences of living with chronic obstructive pulmonary disease (COPD). Method: A literature review with ten scientific articles and qualitative content analysis. Result: Three categories and eight subcategories were identified. The three categories were physical impact, psychological impact, and experiences of care in hospital and at home. Subcategories were fatigue and shortness of breath, adjusting to everything, meal experience, fear, anxiety-provoking emotions, isolation, patient experiences of hospitalization and patient experiences of receiving care from their relatives.  Conclusion: The patient experience of COPD must be taken into account in order to develop knowledge about the disease for this patient group. Mental and physical effects such as dyspnea, anxiety, fear of suffocation and limitations related to fatigue and breathing difficulties are the common experiences described by patients with COPD. That the nurse has sufficient knowledge about the disease is important because it creates confidence in the treatment and gives security to the patient.

Bakgrund   Allmänsjuksköterskor kommer ofta i kontakt med personer med venösa bensår. Behandling och vård av dessa personer sker ofta inom primärvård, öppenvård eller hemsjukvård, men även på vårdavdelningar och andra sjukvårdsinstanser. Venösa bensår är en följd av underliggande kronisk venös insufficiens. Det är därför stor risk att såren återkommer efter läkning och behandlingen måste därför i många fall bli livslång. Trots detta finns få studier som fokuserar på personers upplevelser av behandling och vård vid venösa bensår.   Syfte  Syftet är att beskriva personers upplevelser av behandling och vård vid venösa bensår. Metod  För att sammanfatta den forskning som i dagsläget finns kring ämnet har en litteraturöversikt gjorts. Sökningar har utförts i de vetenskapliga databaserna Pub Med och CINAHL och 16 artiklar identifierades. Dessa har kvalitetsgranskats genom Sophiahemmet Högskolas bedömningsinstrument. Resultat Litteraturöversiktens tre huvudkategorier, förhoppning och uppgivenhet, att leva ett begränsat liv och att inte bli sedd som person berättar om upplevelser som många personer med venösa bensår har av behandling och vård. Personer upplever att behandling och vård på något sätt begränsar eller påverkar dem. Vårdens kontinuitet, god kommunikation, och relationen till sjuksköterskan är av betydelse för upplevelsen av behandling och vård. Det finns brister i individanpassningen av behandling och vård som påverkar personer med venösa bensårs förtroende för vården. Många personer uppger en ovisshet som gör det svårt att hantera behandlingen psykologiskt. En stark önskan om läkning av de venösa bensåren är gemensamt för många studiedeltagare. Slutsats Det fattas specifik forskning om personers upplevelser. Sjuksköterskor som behandlar personer med venösa bensår saknar kunskaper om deras tillstånd och rekommenderad behandling. I denna litteraturöversikt framkommer ett behov av att skifta fokus från läkning av det venösa bensåret till personens livskvalitet. Sjuksköterskor behöver mer kunskaper om venösa bensår och en större förståelse för den livssituation som många personer med venösa bensår befinner sig i. Ökad nivå av personcentrering i behandling och vård av personer med venösa bensår bör därför eftersträvas, och förutsättningar måste skapas för sjuksköterskor att kunna erbjuda den specialiserade och kvalitativa vård som krävs. / Background Registered nurses frequently come into contact with persons living with venous leg ulcers, as these wounds are primarily treated and cared for by nurses. Persons with venous leg ulcers often experience underlying chronic venous insufficiency, which is the main cause of venous leg ulcers. This means that even once healed venous leg ulcers are likely to reoccur, and treatment is often life-long. In spite of this, very few studies and research projects focus on the person’s experiences of their ailment in relation to the treatment they receive. Aim To highlight persons’ experiences related to the treatment and care of venous ulcers.  Method To summarize the research knowledge of this subject, a review of current literature was undertaken. Searches have been conducted in several online-based databases. Through the databases PubMed and CINAHL 16 articles were identified and then analyzed. Results Many persons with venous leg ulcers feel that treatment and care affects or impedes them in some way. Three core categories were identified as signifying for the result: hopefulness and uncertainty, an impaired life, and not being viewed as a person. Continuity of care, quality of communication, and the nurse-patient relationship are all key contributors to the experiences of treatment and care that persons with venous leg ulcers describe. The result implies that treatment and care of persons with venous leg ulcers is not satisfyingly individualized, which reduces the level of confidence that these persons feel for their healthcare providers. Persons with venous leg ulcers report that experiences of uncertainty make the treatment hard to handle psychologically. A strong desire for permanent healing is shared by persons with venous leg ulcers.  Conclusions There is a shortage of specific research aimed at the experiences of persons with venous leg ulcers of aspects relating to their treatment and care. Many nurses lack vital knowledge regarding the treatment and care of these individuals. In this review a need for a shift of focus is perceived, from simply the healing of the venous leg ulcer, into also considering the quality of life of persons with venous leg ulcers. Nurses are in need of more knowledge of the condition, and more insight into the lives of persons with venous leg ulcers. A person-centred approach should therefore be sought, and conditions must be provided for nurses to expand their knowledge and be able to offer a more specialized and qualitative level of treatment and care.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i Sverige. Sexuell hälsa beskrivs som frånvaro av sjukdom och dysfunktion. Det påverkas av fysiskt, psykiskt, emotionellt och socialt välbefinnande i förhållande till sexualitet. Sjuksköterskans roll och ansvarsområde riktar sig i omvårdnaden. Sjuksköterskorna ska utföra en personcentrerad vård som innebär att patienten bli sedd och förstådd för sina egna individuella behov, resurser, värderingar och förväntningar. Ett bemötande med ömsesidig öppenhet är centralt. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelsen av sexuell hälsa hos kvinnor som haft bröstcancer. Metod: Med hjälp av tio kvalitativa och kvantitativa artiklar från Cinahl complete och PubMed gjordes en litteraturöversikt. Den befintliga forskningen granskades och redovisades. En kvalitetsgranskning utfördes för att säkerställa kvaliteten av de originalartiklar som användes i resultatet. Fribergs fyra steg kring dataanalys användes för att analysera datainsamlingen.  Resultat: Tre teman utformades i resultatet “upplevelser av sexuell dysfunktion och förändringar i sexlivet”, “förändrad kroppsuppfattning efter cancerbehandling” och “upplevelsen av förändringar i relationer”.  Slutsats: Kvinnor som haft bröstcancer upplevde en negativ påverkan på deras sexuella hälsa av bröstcancerbehandlingarna. Det förekom fysiska, psykologiska och sociala förändringar i kvinnornas välbefinnande på grund av bröstcancer. Stödinsatser och tjänster som riktar sig i att främja kvinnornas sexuella och sociala välbefinnande, bör erbjudas under och efter bröstcancerbehandlingar. / Background: Breast cancer is the most common form of cancer among women in Sweden. Sexual health is described as the absence of disease and dysfunction. It is affected by physical, mental, emotional and social well-being in relation to sexuality. The nurse's role and area of responsibility is focused on nursing. The nurses must perform person-centred care which means that the patient is seen and understood with their own individual needs, resources, values and expectations. A treatment with mutual openness is central.  Aim: The aim was to describe the experiences of sexual health in women who have had breast cancer.  Method: Using ten qualitative and quantitative articles from Cinahl complete and PubMed, a literature review was made. The existing research was reviewed and reported. A quality review was performed to ensure the quality of the original articles used in the results. Friberg's four steps of data analysis were used to analyze the data collection.  Result: Three themes were formed in the result "experiences of sexual dysfunction and changes in sex life", "changed body image after cancer treatment" and "the experience of changes in relationships".  Conclusion: Women who have had breast cancer experienced a negative impact on their sexual health from the breast cancer treatments. There were physical, psychological and social changes in women's well-being due to breast cancer. Support measures and services aimed at promoting women's sexual and social well-being, should be offered during and after breast cancer treatments.

Introduktion: Digitala lösningar ökar inom vården och samhället. Digitala lösningar för vårdkontakt, bokning av tid samt vårdbesök finns idag och ökar i utbredning. I Vision ehälsa 2025 framhålls vikten av att hålla fokus på jämlikhet och jämställdhet när digitala verktyg utformas. Digitala lösningar kan vara en del i omställningen till en mer Nära Vård. För att kunna öka användandet av digitala lösningar inom hälso- och sjukvården kan det vara viktigt att förstå varför befintliga lösningar används eller inte används. Syfte: Syftet med studien var att fördjupa förståelsen kring hur bakomliggande faktorer såsom demografi, erfarenheter, inställningar och attityder påverkat valet av bokningssätt för patienter på Rörelse och Hälsa när de bokat förstagångsbesök till fysioterapeut. Metod: Studien genomfördes med mixad studiedesign. Registerdata användes för demografi och sambandsanalyser och intervjuer genomfördes för att få en fördjupad förståelse kring erfarenheter, inställningar och attityder. Resultat: Kvinnor använde sig i högre utsträckning av Webbtidbok än män. Patienter i ålderskategorin 20-29 år var gruppen som i högst utsträckning använde Webbtidbok, användandet minskade därefter i takt med stigande ålder. Låg ekonomisk standard och låg utbildningsnivå i vårdcentralsområdet korrelerade med lägre användning av Webbtidbok. Olika bokningsalternativ behöver finnas utifrån individers olika behov och förutsättningar. Kunskapen om Webbtidboken som alternativ var lägre än kunskapen om TeleQ. Slutsats: Ålder, kön, ekonomisk standard och utbildningsnivå kan påverka användandet av Webbtidbok. Det är av vikt att olika bokningsalternativ finns och att de är användarvänliga. Information om bokningsalternativ behöver förtydligas. / Introduction: Digital solutions are increasing in healthcare and society. Digital solutions for healthcare contact, appointment booking and healthcare visits exist today and are increasing in prevalence. It is important to maintain focus on equality and equity when digital tools are designed. Digital solutions can be a part of the transition to a more personcentred integrated care. In order to increase the use of digital solutions in healthcare, it may be important to understand why existing solutions are used or not. Aim: The aim of the study was to deepen the understanding of how underlying factors such as demographics, experiences and attitudes influenced the choice of booking method for patients booking their first appointment with a physiotherapist. Methods: The study was conducted with a mixed study design. Register data were used for demographic and correlational analyses, and interviews were conducted to gain a deeper understanding of experiences and attitudes. Results: Women used web-based self-scheduling to a greater extent than men. Patients in the age category 20-29 years used web-based self-scheduling to the highest extent, use subsequently decreased with increasing age. Low economic standard and low level of education in the Health Center area correlated with lower use online-booking. Different booking options need to be available based on individuals' different needs and qualifications. Knowledge of web-based self-scheduling was lacking. Conclusion: Age, gender, economic standard and level of education can affect the use of web-based self-scheduling. It is important that different user-friendly booking options are available. Information about booking options needs to be clarified.