Background: Mental health issues is becoming more common in todays’ society, and the severe mental health issues that may need inpatient care is increasing. In cases where patients decline voluntary care despite being in need of it the situation may demand involuntary care, where coercive measures may be a part of their care. Between the years 2015-2019 about 41.000 patients were being cared for involuntarily within inpatient care in Sweden. Society’s view on mental health issues has been continuingly improving over the past decades, there is however still room for improvement in both 11reception and treatment of patients, but maybe more discreet than previously.  Aim: The aim of this study is to explore adult patients experiences of coercive measures within inpatient psychiatric care.  Method: A qualitative literature study analysing 10 original articles was conducted using qualitative content analysis according to Graneheim & Lundman.  Results: Two main categories and six subcategories were identified. The first main category was positive patient experiences, with the subcategories feelings of safety, support amongst fellow patients, and retrospective understanding. The second main category was negative patient experiences, where the subcategories were lack of information, stigma & shame, and ill-treatment from staff.  Keywords: coercive measures, inpatient care, psychiatry, patient experience

Bakgrund  Cancerincidensen ökar i världen och belastar individer, familjer, samhällen och hälsosystem. De onkologiska behandlingsmetoderna medför, tillsammans med cancersjukdomarna i sig, biverkningar och symtom. Fysisk aktivitet kan, enligt tidigare forskning, ha positiv effekt på biverkningar och symtom och rekommenderas till patienter som genomgår onkologisk behandling.   Syfte Syftet är att sammanställa litteratur som beskriver patienters upplevelser av fysisk aktivitet under pågående onkologisk behandling.   Metod Examensarbetet är en litteraturstudie baserad på 19 kvalitativa studier. Studierna har systematiskt granskats och deras resultat har sedan analyserats och sammanställts i huvud- och subkategorier.    Resultat Identifierade upplevelser sammanställdes i fyra huvudkategorier: Främjar stöd och struktur, Psykosociala aspekter, Hälsofrämjande effekter och Hinder för fysisk aktivitet, med tio subkategorier. Fysisk aktivitet bidrog, med hjälp av professionellt stöd och verktyg, till att skapa en vardag med rutiner. Att utöva fysisk aktivitet förde också med sig social gemenskap, fungerade som en fristad från cancersjukdomen och var ett sätt att göra någonting för sig själv under behandlingsperioden. Fysisk aktivitet lindrade biverkningar, hade positiv inverkan på den egna kroppen och upplevdes medföra fysiska effekter med inverkan på psykiskt mående. Biverkningar och negativa känslor upplevdes som hinder för fysisk aktivitet.    Slutsats Resultatet visade att fysisk aktivitet upplevs ha flera fysiska, psykiska och sociala fördelar. Sjuksköterskan bör informera samtliga patienter som genomgår onkologisk behandling om fördelarna. Fysisk aktivitet bör ses som egenvård att stötta patienten till. Det anses vara av vikt utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv och utifrån Hälso- och sjukvårdslagen. / Background Worldwide the incidence of cancer increases and is a liability on individuals, families, societies and health systems. The side effects of oncological treatments, together with cancer symptoms, affect physical and psychological health. According to science, physical activity has a positive impact on side effects and symptoms and is recommended during oncological treatment.    Aim The aim is to compile literature that describes patients experiences of physical activity during oncological treatment.    Method This master's thesis is a literature study based on 19 qualitative studies which were systematically reviewed. Their results were analyzed and compiled into main- and subcategories.    Results Identified experiences were compiled into four main categories: Facilitates support and structure, Psychosocial aspects, Health promoting effects and Barriers to physical activity, with ten subcategories. Physical activity, with help from professionals and tools, contributed to creating an everyday life with routines. To practice physical activity brought social community, worked as a sanctuary from cancer and was something to do for yourself during the treatment period. Physical activity alleviated side effects, had positive impact on the body and was perceived to cause physical effects that affected psychological health. Side effects and negative feelings were obstacles to physical activity.   Conclusion  The results showed that physical activity is experienced to have several physical, psychological and social benefits. Nurses should inform all patients undergoing oncological treatment about those benefits. Physical activity should be seen as self care and nurses should support patients to it. It is seen as important from a national economic point of view and based on the law.

Traumapatienter med allvarliga eller livshotande skador omhändertas ofta inom akutsjukvården. Vid akut traumaomhändertagande arbetar traumateamet strukturerat, automatiserat och multiprofessionellt nära patienten. Kunskap om vuxna patienters upplevelser av akut omhändertagande vid trauma är begränsat. Det är viktigt att öka sjuksköterskors kunskap om patienters upplevelser vid akut omhändertagande vid trauma, för att få förståelse om hur de kan få sina fysiska, psykosociala och relationella behov tillgodosedda. Sjuksköterskan behöver integrera vårdande handlingar för att patienterna skall känna sig omhändertagna och uppleva god vårdkvalitet och därmed minska deras lidande. Syftet var att undersöka vuxna patienters upplevelser av akut omhändertagande vid trauma. Metoden var en allmän litteraturöversikt med en systematisk ansats. Datainsamlingen utfördes på två databaser, CINAHL och PubMed. Sammanlagt inkluderades 14 kvalitativa artiklar och en kvantitativ artikel publicerade mellan år 2012–2022 som analyserades med en integrerad metod. I resultatet identifierades tre huvudkategorier och åtta underkategorier. Underkategorierna identifierades med stöd utifrån Fundamentals of Care mellersta dimension. Resultatet visade att huvudkategorierna; fysiska, psykosociala och relationella upplevelser var både positiva och negativa. Under de fysiska upplevelserna identifierades underkategorierna; rörelse och smärta, där patienter upplevde bristfällig smärtlindring och obehag av immobilisering, men även god smärtlindring och känsla av skydd. Under de psykosociala upplevelserna identifierades underkategorierna; kommunikation som kunde vara bristfällig, delaktighet och information med mest negativa upplevelser, värdighet och respekt och emotionella reaktioner innehöll både positiva och negativa upplevelser. Under de relationella upplevelserna identifierades underkategorierna; trygghet genom empati och medkänsla, trygghet genom engagemang och trygghet genom närvaro och stöd, där det var mer jämn fördelning av negativa och positiva upplevelser. Slutsatsen av litteraturöversikten var att patienternas upplevelser av akut omhändertagande vid trauma kunde vara både positiva och negativa för patienterna. Detta ställer höga krav på att öka sjuksköterskors förståelse och kunskap om patienters upplevelser och erfarenheter av den upplevda situationen. / Trauma patients with serious or life-threatening injuries are often cared for in Emergency Medical Services. In acute trauma care, the multiprofessional trauma team works structured close to the patient. Knowledge of patients' experiences of acute trauma care is limited. It is important to increase nurses' knowledge of trauma patients' experiences of acute trauma care in order to gain an understanding of how trauma patients can have their physical, psychosocial and relational needs met. Nurses need to integrate caring actions in order for the patients to feel cared for and experience good quality of care and thereby reducing their suffering. The aim was to describe adult patients' experiences of acute trauma care. The method of the study was a general literature review with a systematic approach. Data collection was carried out in two databases; CINAHL and PubMed. A total of 14 qualitative articles and one quantitative article published between the years 2012–2022 was included and analyzed using an integrated method. In the results three main categories and eight subcategories were identified. The subcategories were identified with support based on the middle dimension of The Fundamentals of Care Framework. The results showed that under the main categories; physical, psychosocial and relational experiences were both positive and negative. Under physical experiences, the subcategories identified were; mobility and pain, where patients experienced discomfort from immobilization and inadequate pain relief, but also a sense of protection and adequate pain relief. Under psychosocial experiences, the subcategories identified were; communication that could be deficient, being involved and informed with most negative experiences, dignity and respect and emotional reactions contained both positive and negative experiences. Under the identified subcategories of relational experiences; feeling safe through empathy and compassion, feeling safe through commitment and feeling safe through presence and support, there was a more even distribution of negative and positive experiences. The conclusion of the literature review was that the patients` experiences of acute care in trauma could be both positive and negative for the patients. This put high demands on increasing nurses' understanding and knowledge of patients' experiences of the perceived situation.

Bakgrund: Tro är en kraftkälla och kan förknippas med framtidshopp. Tro kan ge tröst samt hjälpa individen att hantera rädsla och osäkerheten. Ett besked om en cancerdiagnos kan leda till kognitiva, beteendemässiga och emotionella påverkan hos patienten, därtill medföra olika andliga behov hos patienten, så som tillit, hopp, förlåtelse, att tro på något högre och ett meningsfullt liv. Om dessa behov tillgodoses kan det leda till minskad lidande för patienten. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av trons betydelse vid svåra besked så som att få en cancerdiagnos. Metod: En litteraturstudie där åtta kvalitativa artiklar inkluderades. Artiklarna analyserades med en fem stegs analysmodell. Resultat: Patientupplevelser presenteras i fyra kategorier: En hjälp för att hantera sjukdomen, Relation med Gud, Andlighet och andlig omvårdnad och Cancersjukdomens positiva och negativa påverkan. Tio subkategorier framkom: Att hantera cancersjukdom, smärta och skrämmande upplevelser genom tillit på Gud, Patienternas existentiella dimensioner och deras upplevda rädsla, Patienternas sökande och behov av att hitta mening med livet, Det är Guds vilja att drabbas av sjukdom och att bli botad, Förändrad relation med Gud på grund av cancersjukdom, Relation med andra troende och patienternas upplevda effekt av religiösa texter, Patienternas upplevda effekt av andlighet, Upplevelser om otillfredsställande andlig vård vid omvårdnad, Den individuella upplevda påverkan av cancersjukdom och Cancersjukdomens påverkan på familjerelation och vänskap. Konklusion: Patienterna i denna litteraturstudie upplevde att tron var en kraftkälla för att hantera cancerdiagnos. Relation med Gud hade stor betydelse för patienter som drabbats av cancer. Det framkom även att andlighet underlättade för patienter att gå vidare med livet. Brist på tid och vårdmiljö visade sig vara ett hinder vid tillhandahållande av andlig vård. / Background: Faith is a source of strength and can be associated with hope for the future. Faith can provide comfort and help the individual deal with fear and uncertainty. A message about a cancer diagnosis can lead to cognitive, behavioral and emotional effects in the patient, in addition to this bringing about various spiritual needs in the patient, such as trust, hope, forgiveness, to believe in something higher and a meaningful life. If these needs are met, it can lead to reduced suffering for thepatient. Aim: To describe patients' experiences of the importance of faith in difficult news such as receiving a cancer diagnosis. Method: A literature study in which eight qualitative articles were included. The articles were analyzed using a five-step analysis model. Findings: Patient experiences are presented in four categories: A help to deal with the disease, Relationship with God, Spirituality and spiritual care and Cancer's positive and negative impact. Ten subcategories emerged: Dealing with cancer, pain and frightening experiences through trust in God, Patients' existential dimensions and their perceived fear, Patients' search and need to find meaning in life, It is God's will to suffer from illness and to become cured, Changed relationship with God due to cancer, Relationship with other believers and patients' perceived effect of religious texts, Patients' perceived effect of spirituality, Experiences of unsatisfactory spiritual care in nursing, The individual perceived impact of cancer and The impact of cancer on family relationships and friendships. Conclusion: The patients in this literature study felt that faith was a source of strength in dealing with a cancer diagnosis. Relationship with God was of great importance to patients affected by cancer. It also emerged that spirituality made it easier for patients to move on with life. Lack of time and care environment was found to be a barrier in the provision of spiritual care.

Bakgrund Uppskattningsvis 100 miljoner människor världen över lever i hemlöshet och orsakerna ärindividuella, komplexa och multifaktoriella. Att vara hemlös förknippas med ett försämrathälsotillstånd, såväl psykiskt som fysiskt, och likaså en överdödlighet i jämförelse medövriga befolkningen. Många hemlösa undviker att söka vård, eller väntar tills symtomenhar blivit så pass allvarliga att de behöver uppsöka akutsjukvård. Förhoppningen meddenna litteraturöversikt är därför att bidra med kunskap om hur hemlösa ska bemötas. Syfte Att beskriva hemlösas erfarenheter och upplevelser av hälso- och sjukvården. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt utfördes och baserades på 15 vetenskapligaoriginalartiklar med kvalitativ metodansats. Inkluderade artiklar inhämtades fråndatabaserna PubMed och CINAHL. Artikelsökningarna utfördes med hjälp av sökord somtagits fram utifrån föreliggande syfte och därefter tillämpades avgränsningar. Artiklarnakvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag och derasresultat analyserades med en integrerad dataanalys. Resultat Den integrerade analysen av artiklarnas resultat gav upphov till två huvudkategorier:Bemötande och praktiska svårigheter att erhålla vård. Centrala fynd var hemlösasbeskrivna upplevelser av diskriminering i vården samt vikten av ett värdigt och flexibeltbemötande. Hemlösa uttryckte även praktiska svårigheter i vårdsökandet, både påindividnivå samt på samhälls- och organisationsnivå. Slutsats Vårdpersonals nedvärderande och dömande bemötande beskrevs som diskriminerande ochhämmade hemlösas vårdsökande. Däremot angavs relationen främjas då hemlösainvolverades i sin egen vård, och då vårdpersonalen var flexibel och lyssnade aktivt. För attförse hemlösa med adekvat vård krävs kunskap om deras upplevelser av hälso- ochsjukvården. / Background Approximately 100 million people are homeless worldwide and the causes are individual, complex, and multifactorial. Homelessness is associated with poor physical and mental health. In addition, the mortality rate among homeless people is elevated compared to the rest of the population. Many homeless people avoid seeking medical care or wait until symptoms are severe enough to require emergency medical care. The hope with this review is therefore to contribute with knowledge about how homeless people should be cared for. Aim The aim of this study was to describe homeless people's experiences with health care. Method A non-systematic literature review, based on 15 scientific qualitative articles, was conducted. The articles were obtained from PubMed and CINAHL databases. The searches were performed using keywords developed based on the aim of the study. The quality of the articles was checked using Sophiahemmet University assessment basis. The articles’ results were subjected to integrated data analysis. Results The integrated analysis of the articles’ results gave rise to two main categories: Experiences of patient-healthcare provider encounters and practical difficulties in obtaining care. Central findings were homeless peoples’ described experiences of discrimination in care and the importance of dignified and flexible treatment. The homeless also expressed practical difficulties in seeking care, both at the individual level as well as at the societal and organizational level. Conclusions Attitudes from healthcare staff that were demeaning and judgmental were described as discriminatory and as a barrier to homeless people seeking care. On the other hand, it was stated that the relationship was promoted when the homeless were involved in their own care, and when the health care staff were flexible and listened actively. In order to provide the homeless with adequate care, knowledge of their experiences of health care is required.

Introduktion: Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT) är den lag som reglerartvångsvård inom psykiatrin i Sverige. År 2021 tvångsvårdades ungefär 12.500 personer ienlighet med denna lag. Under tvångsvården kan en rad olika tvångsåtgärder bli aktuellasåsom; kroppsvisitering/ytlig kroppsbesiktning, tvångsbehandling, mekaniska tvångsåtgärderoch inskränkning i patientens rätt att använda olika kommunikationstjänster. Målet medtvångsvård är att patienten ska må så bra som möjligt och kunna få vård utan att behövatvingas till det. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka patienters upplevelser av att tvångsvårdasinom psykiatrisk vård. Metod: Till denna studie valdes en deskriptiv design, litteraturöversikt och en kvalitativansats som metod. Tolv artiklar valdes ut för analys efter sökningar i databaserna PubMed ochCINAHL. Katie Erikssons teori om “Den lidande människan” användes som teoretiskreferensram för studien. Resultat: Vid resultatanalysen av de aktuella artiklarna formulerades följandehuvudkategorier: upplevelsen av att bli hjälpt och upplevelsen av lidande samt följandesubkategorier: lidande förvållat av den tvingande behandlingen, lidande förvållat av brister ivårdpersonalens förhållningssätt gentemot patienterna, lidande förvållat av att få sin autonomikränkt och lidande förvållat av att bli utsatt för fördömelse, straff och maktutövning. Slutsats: Patienterna hade både positiva och negativa upplevelser av att tvångsvårdas.Patienterna upplevde att tvångsvården hjälpt dem, dock först efter att de fått sjukdomsinsikt.Vid tillfället för tvångsvården upplevde patienterna istället att tvångsvården skapade ettlidande. / Introduction: Law (1991:1128) of coercive psychiatric care (LPT) is the law that regulatescoercive care in psychiatry in Sweden. In 2021 approximately 12,500 people were treated inaccordance with this law. During coercive care a number of different coercive measures maybe used such as; body searches/superficial body inspections, forced treatment, mechanicalcoercive measures and restriction of the patient's right to use various communication services.The goal of coercive care is for the patients to feel as well as possible so that they are able toreceive care without having to be forced into it. Aim: The aim of this study was to examine how patients experienced coercive care inpsychiatric care. Method: For this study, a descriptive design, literature review and a qualitative approachwere chosen as a method. Twelve articles were selected for analysis after searches on thedatabases PubMed and CINAHL. Katie Eriksson’s theory of “Den lidande människan” wasused as a theoretical framework for this study. Results: When reviewing the results of the articles, the following main categories wereformulated: the experience of being helped and the experience of suffering, as well as thefollowing subcategories: suffering caused by the coercive treatment, suffering caused byshortcomings in the care staff's attitudes towards the patients, suffering caused by having theirautonomy violated and suffering caused by being subjected to condemnation, punishment andexercise of power. Conclusion: Patients with experiences of being in coercive care had both positive andnegative experiences of being subjected to the matter. The patients experienced that thecoercive care helped them, but only when they gained insight into their disease. At the time ofthe coercive care the patients experienced suffering instead.

ABSTRACT: Background: Diabetes type 2 is considered as a public health disease worldwide. It affects a large population of peoples’ lives and constitutes a huge cost for the societies. Healthcare systems work towards preventing and providing treatment for diabetes type 2. As Diabetes type 2 is a lifelong disease, diabetes patients are a regular clientele in all healthcare institutes. Aim: The aim of the study is to describe which barriers prevent diabetes type 2 patients from complying to treatment and following recommendations. Method: A literature study of qualitative research, which include eleven original scientific articles about patient experiences regarding compliance in diabetes type 2. Result: The result shows that diabetes type 2 patients have misconceptions regarding diabetes, treatment and recommendations, which affects their ability of compliance. To be able to follow treatment and recommendations the patient must find motivation and sustain their motivation in continuity. Patients’ experiences lack knowledge and have a substantial need for information which can influence disease awareness and compliance. It is shown that there exist other factors which affects patients’ compliance, but these are outside the patient’s control, however these factors play an important role in the discussion about type 2 diabetes patients’ compliance to treatment and recommendations. Conclusion: To increase compliance it is important to be able to describe which factors prevent diabetes patients from being compliant. The knowledge gained from this study can aid registered nurses in caring for patients with diabetes type 2.

Bakgrund: Med dagens välutbildade vårdpersonal och den evidensbaserade sjukvård som bedrivs, är det anmärkningsvärt att något så basalt som trycksår fortfarande förekommer inom vården. Syfte: Att belysa patienters och vårdtagares erfarenheter av hur trycksår påverkar livskvaliteten. Metod: Litteraturstudie genomförd med visst systematiskt tillvägagångssätt innehållande tio artiklar av kvantitativ och kvalitativ karaktär kvalitetsgranskade efter ett standardprotokoll. Resultat: Ur patienternas upplevelser framkom fyra teman med tillhörande undergrupper baserade på WHOs definition av livskvalitet: fysisk ohälsa, psykisk ohälsa, självständighet och sociala förhållanden. Konklusion: Patienter och vårdtagare med trycksår upplevde en negativ påverkan på sin existens, med en generellt sämre livskvalitet som följd. / Background: With today's highly trained health professionals and the evidence-based healthcare provision, it is remarkable that something as basic as pressure ulcers still occur in health care. Aim: To highlight patients' and care receivers' experiences of how pressure ulcers affect the quality of life. Method: Literature review was conducted with a partly systematic approach containing ten articles of quantitative and qualitative nature peer-reviewed after a standard protocol. Results: From the patients' experiences revealed four themes and related sub-groups based on WHO’s definition of quality of life: physical health, mental health, independence and social relationships. Conclusion: Patients and care receivers with pressure ulcers experienced a negative impact on their existence, with a generally poorer quality of life.

I hela världen drabbas mer än tio miljoner människor av cancer varje år. Incidensen för cancer är ökande och cirka var tredje person i Sverige drabbas av någon form av cancer under sin livstid. Varje år dör ungefär 20 000 personer i Sverige av cancer. Syftet med denna litteratur-studie var att undersöka faktorer som kan påverka patienters upplevelser av cytostatika- och strålbehandling samt av sjuksköterskans omvårdnadsroll kring behandlingen. Metoden var en litteraturstudie av 11 vetenskapliga artiklar granskade enligt Polit m fl (2001) kriterier för vetenskaplighet. Resultatet visar att informationsbehovet hos patienter som behandlas med cytostatika- och strålbehandling är stort. Många patienter upplever att de inte får tillräcklig information angående behandling, behandlingsrelaterade biverkningar samt prognos. Med hjälp av information från sjuksköterskor angående egenvård kan denna styrkas och upplevel-ser av biverkningar därmed minskas. De vanligast förekommande och svåraste biverkningarna som patienterna i studien upplevde var fatigue och munbesvär. Sjuksköterskeinterventioner kan hjälpa patienter att handskas med och lindra dessa biverkningar. / More than ten million people in the whole world get cancer each year. The incidence of can-cer is increasing and about every third person in Sweden gets cancer at some point in their lifetime. Each year 20 000 people in Sweden die from cancer. The aim of this literature re-view was to examine factors that can affect patients’ experiences of chemotherapy and radio-therapy plus of the caring role of nurses in the therapies. The method was a literature review of 11 scientific articles that was analysed according to Polit et al (2001) criteria’s. The result shows that the information needs in patients treated by chemotherapy and radiotherapy are large. Many patients experienced that they did not get enough information about their treat-ment, treatment related side-effects and prognosis. With information from nurses about self-care behaviours, the self-care can be powered and the side-effects can decrease. The most common and serious side-effects that were experienced by the patients in this review were fatigue and oral difficulties. Nursing interventions can help patients to cope with and relieve these side-effects.

Background: Endometriosis affects approximately 10% of women of childbearing age globally. Women often wait years to receive a diagnosis and face challenges both with the management of symptoms as well as treatment. Affected women often have multiple contacts with the health care system and a great need for support.  Aim: The aim was to describe women ́s experiences of healthcare meetings in relation to endometriosis. Method: A qualitative literature review based on 11 articles analyzed using Braun and Clarke ́s thematic analysis.  Result: Theme; Treatment affects the woman ́s sense of safety and causes suffering and five subthemes; Lack of information, invalidation and reduction of experiences, normalization of symptoms, ignorance and inadequate care and the importance of responsiveness and social skills were identified.  Conclusion: The safety of women with endometriosis is compromised when the healthcare system does not provide sufficient quality. Women have experiences of being exposed to ignorance among health care professionals, normalization of their experiences and lack of getting sufficient information in the care meeting. The women risk unnecessary suffering and negative health impact, which leads to a deterioration in quality of life. The results show that more research is needed on the subject. / Bakgrund: Endometrios drabbar ungefär 10% av världens kvinnor i fertil ålder. Kvinnorna väntar ofta många år på diagnos och det finns utmaningar med att behandla symtomen. De drabbade kvinnorna har ofta multipla kontakter med hälso- och sjukvården och ett stort behov av stöd.  Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors erfarenheter av mötet med hälso- och sjukvården vid endometrios.  Metod: Allmän litteraturstudie med kvalitativ ansats. 11 artiklar analyserades med Braun och Clarkes tematiska innehållsanalys.  Resultat: Ett tema och fem subteman identifierades. Tema; Bemötande påverkar kvinnans känsla av trygghet och orsakar lidande. Subteman; bristande informationsgivning, invalidering och förminskning av upplevelser, normalisering av symtom, Okunskap hos vårdpersonal skapar inadekvat vård och vikten av lyhördhet och social kompetens.  Slutsats: Kvinnornas trygghet äventyras när bemötandet från hälso- och sjukvården inte håller tillräckligt god kvalitet. Kvinnorna har erfarenheter av att bli utsatta för bland annat okunskap hos vårdpersonal, normalisering av sina upplevelser samt saknar att få tillräcklig information i vårdmötet. Kvinnorna riskerar onödigt lidande och negativ påverkan på hälsan vilket leder till försämrad livskvalitet. Resultatet visar att det behövs mer forskning inom ämnet.