Bakgrund: Varje år dör omkring 90 000 personer i Sverige och de flesta har behov av palliativ vård. Den enskilde individen skall i största möjliga mån få avgöra om denne vill dö hemma eller inom den slutna vården. Historiskt sett har den palliativa vården behandlat personer med cancersjukdom men har med tiden utvecklats till att behandla flera typer av sjukdomstillstånd. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva hur vuxna patienter upplever den palliativa vården i hemmet, samt att studera de valda artiklarnas datainsamlingsmetod. Metod: Föreliggande studie har en deskriptiv design. Studiens resultat baseras på elva vetenskapliga artiklar, tio med kvalitativ ansats och en med mixad ansats. Samtliga artiklar granskades av båda författarna och färgmarkerades beroende på innehåll. Artiklarna identifierades genom databaserna Cinahl och Pubmed. Huvudresultat: Den palliativa vården i hemmet upplevdes till stor del som positiv av patienterna. Det värderades högt att ha sina närstående nära och att få vistas i sin trygga hemmiljö den sista tiden i livet. Det framkom även att de palliativa patienterna var oroliga över att vara en börda för sina närstående. Genom att ha sjukvårdare i hemmet samt stöd från närstående gavs möjlighet att utföra vardagliga aktiviteter på egen hand, som visade sig generera livskvalitet. Värdighet hos de palliativa patienterna beskrevs genom begreppen integritet, välbefinnande och självbestämmande. God kommunikation och kontinuitet upplevdes som viktiga faktorer för de patienterna. Slutsats: Palliativa patienter som vårdats hemma såg i hög grad positivt på den vård de erhållit. De upplevde att samarbete mellan sjukvården och deras närstående är en förutsättning för trygg vård i hemmet. Hälso- och sjukvård bör prioritera dessa patienters önskan om att få vårdas och dö hemma eftersom detta genererar livskvalitet. Föreliggande studies resultat ger en tydlig indikation på utvecklingsområden inom palliativ vård. / Background: Every year, about 90 000 people in Sweden die and most of them are in need of palliative care. The individual should as far as possible be able to decide if he or she wants to die at home or in hospice care. Historically, palliative care was meant to treat people with cancer but has gradually evolved to treat several types of disorders. Purpose: The purpose of this study was to describe how adults perceive palliative care in their home, as well as to study the selected articles data collection method. Method: The present study has a descriptive design. The study results are based on eleven scientific articles, ten with qualitative approach, and one with a mixed approach. All articles were reviewed by both authors and color marked depending on the content. The articles were identified through databases CINAHL and Pubmed. Main Results: The palliative care at home was perceived largely as positive among patients. It was highly valued having their relatives close and to reside in their familiar home environment at the end of life. It also emerged that the palliative patients were concerned about being a burden to their families. By having paramedics in their home as well as support from relatives they were given the opportunity to be able to handle everyday activities on their own, which turned out to generate quality of life. Dignity of the palliative patients was described by the concepts of integrity, well-being and self-determination. Good communication and continuity was seen as important factors for the patients. Conclusion: Palliative patients who received care at home looked largely positive about the care they received. They felt that the cooperation between health care and their families was essential for safe care in their home. These patients' desire to be cared for and die at home should be a priority as it will lead to increased quality of life. Results of this study gives a clear indication of development areas in palliative care.

Bakgrund: Tidigare studier har påvisat att vårdpersonal inte besitter tillräcklig kunskap i ämnet, och bortser från våldets konsekvenser för kvinnors hälsa. Dåligt bemötande och ointresserad attityd får kvinnorna att isolera sig mer och inte vill berätta om våldet. Syfte: Syftet är att belysa hur våldsutsatta kvinnor upplever bemötande från personal inom den öppna hälso och sjukvården Metod: Allmän litteraturöversikt med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fyra teman framkom efter innehållsanalysen. Kvinnors farhågor, hinder genom vårdpersonal, positiva egenskaper från vårdpersonal och kommunikation. Kvinnors farhågor beskriver att kvinnorna hade liten tilltro till hjälp, var rädda för att inte bli tagna på allvar. Negativa attityder från vårdpersonal sågs som förminskning av kvinnorna, tidsbrist samt personalens okunskap kring dilemman, som kunde uppstå för kvinnorna vid separation. Positiva attityder från vårdpersonal kunde bestå i en god relation till personalen, att kvinnorna blev trodda i berättelsen, personalens empatiska förmåga. Det som var viktigt inom kommunikationen var att personal lyssnade, visade viljan att vilja hjälpa och var närvarande även i den icke-verbala kommunikationen. Slutsats: Litteraturöversikten visar att det fortsatt finns problem inom primärvården gällande att bemöta och hjälpa denna patientgrupp. Framsteg genom 2000 talet är att fler inom vården har förbättrat bemötandet och kvinnorna vågar berätta om det finns en tillitsfull relation till vårdgivaren. Fortsatt forskning inom området anses nödvändigt för att belysa vad kvinnor önskar i mötet med primärvård, likaså behövs ytterligare utbildning till personal inom primärvård. / Background: Previous studies have shown that healthcare professionals do not have sufficient knowledge of the subject and ignore the consequences of violence on women's health. Poor and uninterested attitudes cause women to isolate themselves and not disclose violence. Purpose: The purpose is to elucidate how women exposed of intimate partner violence experience the treatment in open healthcare. Method: Literature review with qualitative content analysis. Results: Four themes emerged after the content analysis. Women's fears, barriers from healthcare professionals, positive attitudes from healthcare professionals and communication. The women's fears describe that women had little faith in receiving help and were afraid of not be taken seriously. Negative attitudes were experience of diminution, lack of time and healthcare professional‟s ignorance of the dilemma that could arise, for women during separation. Positive attitudes were a good relationship between professionals and patients, the women were believed in their story, the empathic ability of the professionals. Important in communication was that healthcare professionals listened, wanted to help, and were present in the non-verbal communication. Conclusion: The literature review shows that there are still problems in primary care regarding responding and helping this patient group. Progress through the 2000s is that more healthcare professionals have improved their attitudes and women choose disclosure if there is a trusting relationship with the caregiver. Continued research and increased knowledge from healthcare professionals is necessary in order to understand what women expect from primary care.

Background Type 2 Diabetes (T2D), one of the largest public disease, is rapidly increasing in the entire world. The disease causes increased morbidity and mortality. In case of illness in the T2D, lifestyle change has a crucial importance in the health and well-being of a person, just like diet changes and physical activity. To reduce the risk of severe complications self-care through lifestyle change are necessary. Aim The aim of this study was to describe experiences of lifestyle change in people with the T2D. Method A literature review was conducted with a qualitative approach. Nine qualitative studies were analyzed according to Fribergs five-step analysis, which resulted in three themes and eleven subthemes. Results The theme Experiences about physical activity described Obstacles to being physically active and Source of motivation and recovery. The theme Experiences around diet described Understanding of the importance of the diet and Changing diet - a challenge. The theme Self-care and own responsibility described Denial and rejection, Hope for the future, Struggle for a meaningful life, Powerlessness and Willingness to change. Conclusion Implementing lifestyle changes is a complex process that requires knowledge and motivation in people with DT2. The nurse needs to find appropriate ways to inform and transfer useful knowledge to the person. The persons need support to find their usefulresources to perform self-care and achieve the nursing goals. A preferable way to support the person is involving the family or relatives.

Bakgrund: I Sverige lever cirka 5000 personer med spinalskada. Där spinalskadan lett till nedsatt blåsfunktion är ren intermittent kateterisering (RIK) den metod som rekommenderas i första hand. Syfte: Att undersöka hur personer med traumatisk spinalskada som använder ren intermittent kateterisering (RIK) upplever detta. Syftet var även att ta reda på vilka hanteringsstrategier som finns för att underlätta det dagliga livet. Metod: En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer användes där fem personer med traumatisk spinalskada som använder RIK intervjuades. Resultat: Att behöva tillägna sig metoden väckte blandade känslor. Män upplevde det lättare att RIKa jämfört med kvinnor. Den egna kompetensen och kunnandet om metoden RIK ökade med tiden och de hittade nya hanteringsstrategier för att underlätta vardagen. Informanterna var medvetna om vikten av god hygien för att undvika urinvägsinfektioner. Däremot framgick det inte om informanterna var medvetna om kopplingen mellan vikten av regelbunden RIKning, residualurin i blåsan och uppkomsten av urinvägsinfektioner. Slutsats: Personer som använder RIK upplever det som nödvändigt och avgörande för att kunna leva ett normalt liv. Hanteringsstrategier är planering och anpassande av metoden efter fysisk förmåga och den egna vardagen. Behovet av stöd hos personer med spinalskada som använder RIK är individuellt och varierar. Adekvat stöd och utbildning underlättar och hjälper personer med nedsatt blåsfunktion som använder RIK att ta kontroll över utövandet och främjar följsamheten och långsiktig hälsa avseende urinvägarna. / Background: About 5,000 people in Sweden live with a spinal injury. Where the spinal injury leads to impaired bladder function, clean intermittent catheterization (CIC) is the method recommended in the first place. Aim: To examine  how individuals  with traumatic  spinal injury  using clean  intermittent catheterization experience the method. The aim was also to find out coping strategies available to facilitate daily life. Methods: A qualitative approach with semi-structured interviews was used where five people with traumatic spinal injury were interviewed. Results: The need to use CIC brought about mixed feelings among informants. Men felt that it was easier for them to use clean intermittent catheterization compared to women. Their expertise and knowledge increased with time and they found new coping strategies to facilitate everyday life. The informants were aware of the importance of good hygiene to prevent urinary tract infections. However, it was not clear if the informants were aware of the connection between the importance of using clean intermittent catheterization regularly, residual urine in the bladder and the occurrence of  urinary  tract  infections. Conclusion: People who use CIC experience it as essential and vital in order to live a normal life. The need for support of people with spinal injury who use CIC is individual and varies. Adequate support and training for people with impaired bladder function using CIC facilitates and helps them to take control initially and promotes an ongoing adherence and long-term health regarding urinary tract.

Bakgrund: Att genomgå en magnetisk resonanstomografi (MR) undersökning kan för patienter som lider av klaustrofobi och ångest innebära att de har svårt att genomföra undersökningen. Röntgensjuksköterskan kan ge stesolid intravenöst till patienten som då oftast klarar av att genomföra undersökningen. Syfte: Det övergripande syftet med studien var att undersöka patienters upplevelse vid MR med stesolid. Studien skulle också ge svar på vid vilken typ av undersökning som stesolid var mest förekommande samt om det fanns en skillnad i upplevelsen beroende på kön och ålder.  Metod: Studien var en kvantitativ enkätstudie med egenkonstruerade frågor om patienters upplevelse under MR med stesolid. Från februari till och med april 2018 delades enkäter ut på fem utvalda sjukhus i södra Sverige till patienter som genomgick MR med stesolid. Resultat: Resultatet visade att de patienter som genomgick MR med stesolid hade en god upplevelse av undersökningen och det fanns ingen signifikant skillnad i upplevelsen beroende på kön eller ålder. Huvud/hals var den vanligaste undersökningen med stesolid. Slutsats: Patienterna hade en god upplevelse av MR med stesolid. I stort sett alla patienter fick stesolid på grund av att de tyckte det var trångt utrymme i kameran. Med detta resultat kan patienter som önskar sövas på grund av oro och ångest inför undersökningen istället få stesolid med god effekt. / Background: Undergoing magnetic resonance imaging (MRI) examinations can be difficult to endure for patients suffering from claustrophobia and anxiety. The radiographer can give the patient stesolid and then usually all of them can perform the examination. Purpose: The overall purpose of the study was to investigate patients experience undergoing MRI with sedation. The study would also provide the most frequent examinated part of body with stesolid and if there was any difference in the experience depending on gender and age. Method: The study was a quantitative questionnaire study with self-designed questions about patients experience during MRI with stesolid. From February to April 2018, the questionnaire was distributed at five selected hospitals in southern Sweden to patients who underwent MRI with stesolid. Result: The result showed that patients who underwent MRI with stesolid had a good experience of the examination and there was no significant difference between the gender and age. Head/throat was the most common examination with stesolid. Conclusion: The patients had a good experience of MRI with stesolid. Almost all of the patients got stesolid because they thought there was a restricted space in the camera. With this result, patients who want anaesthesia because of anxiety may be able to get stesolid instead with good effect.

Bakgrund: Radikal prostatektomi är ett vanligt kirurgiskt ingrepp som utförs vid lokaliserad prostatacancer. Olika former av sexuella dysfunktioner såsom förändringar i libido, erektil dysfunktion och orgasmssvårigheter är biverkningar förknippade med radikal prostatektomi. Trots att dessa biverkningar är vanliga, upplever patienter att de inte fått tillräckligt med information och stöd. Syfte: Syftet med denna studie är att redovisa och sammanställa empirisk kunskap om patienters upplevelse av sexuell dysfunktion efter radikal prostatektomi.Metod: Denna litteraturstudie grundas i 10 kvalitativa intervjustudier. Resultat: Upplevelser av sexuell dysfunktion ledde till att patienter undvek sexuell aktivitet och intimitet. Många deltagare kände frustration och förstörd njutning då de kände libido men oförmåga att uppnå spontan erektion. Rädsla att bli lämnad, värdelöshetskänslor och minskad manlighet var några av de emotionella reaktioner som deltagarna upplevde. Att lära sig att leva med sina sexuella dysfunktioner var en balansgång mellan överlevnad och acceptans.Diskussion: Sjuksköterskor måste arbeta mer strukturerat för att samla in information och upplevelser av sexuella dysfunktioner för att kunna hjälpa varje individuell patient på bästa sätt. Ålder får inte ses som ett hinder att inte informera om sexuella dysfunktioner. Att arbeta för att hjälpa patienter att hantera och minimera konsekvenser av sexuella dysfunktioner minskar risken för utveckling av depression, ångestproblematik eller annan psykisk ohälsa.Konklusion: Arbetet med sexuella dysfunktioner underprioriteras i vården och skapar stort lidande hos patienter och närstående. Vårdpersonal måste uppmärksamma och prioritera sexuell dysfunktion i omvårdnaden av patienter som har eller ska genomgå radikal prostatektomi. / Background: Radical prostatectomy is a common surgical treatment for localized prostate cancer. Sexual dysfunction in different forms such as changes in libido, erectile dysfunction and difficulties around orgasms, are consequences of radical prostatectomy. Even though these consequences are common, patients do experience a lack of information and support.Aim: The aim of this study was to report and compile empirical knowledge about patients’ experiences of sexual dysfunction after radical prostatectomy.Method: This literature review was based on ten qualitative interview studies. Result: Experiences of sexual dysfunction resulted in patients avoiding sexual activity and intimacy. Many participants felt frustration and ruined pleasure as they felt libido but unable to achieve spontaneous erection. Fear of being abended, worthlessness and diminished manliness were some of the emotional reactions that the participants experienced. Learning to live with their sexual dysfunctions was a balance between survival and acceptance.Discussion: There is need for nurses to collect information and experiences of sexual dysfunctions to help every patient needs in the best way possible. The patients’ age can´t be seen as an obstacle to not inform about sexual dysfunctions. To minimize developing depression, anxiety and other mental illnesses nurses must help patients in their acceptance of the new situation and give enough information and support for the patients’ needs.Conclusion: Sexual dysfunctions are under prioritized in nursing and gives the patients and their partner suffering. Nurses must pay attention to and prioritise patients’ sexual dysfunction in caregiving for patients undergoing radical prostatectomy.

Dagens sjukvård förändras och utvecklas i snabb takt. Vårdtiderna kortas och allt fler ingrepp, mer och mer avancerade, övergår till att utföras under lokalanestesi med vakna patienter. En vaken patient får en upplevelse kring omvårdnaden under ett ingrepp. I vården är tid en bristvara, det kan finnas risk för att mötet mellan patient och sjuksköterska går väldigt fort. För patienten är det av stor betydelse att omhändertagandet blir bra för att upplevelsen under hela ingreppet ska bli så bra som möjligt. Omvårdnad är sjuksköterskans specifika kompetens. En viktig uppgift är att kontinuerligt arbeta med utvärdering och utveckling av olika arbetsmetoder. Att beforska patienters upplevelser inom vården är viktigt, det kan ge en indikation på om det finns behov av förbättring. Alla förändringar bör följas upp och utvärderas. Syftet med studien är att undersöka hur vakna patienter under en kardiologisk intervention upplever omvårdnaden. Metoden som användes var en kvantitativ enkätstudie. Instrumentet som användes var Kvalitet ur Patientens Perspektiv (KUPP). Resultatet visar på att respondenterna överlag upplever de faktiska förhållandena som mycket bra. Drygt 70% av respondenterna svarade på frågan om vad de var särskilt nöjda med och det handlade till största del om positivt bemötande. I enkäten påvisades ingen brist som kräver åtgärd men i förbättringsförslag framkom önskemål om varma filtar vilket åtgärdats. Slutsatsen är att vakna patienter som genomgår en kardiologisk intervention är nöjda med omvårdnaden och omhändertagande under hela ingreppet. Studiens resultat är begränsat till den utvalda patientgruppen av polikliniska stabila svensktalande kardiologiska patienter. För att kunna dra mer generella slutsatser krävs ett större underlag med studier av andra patientgrupper. / The health care of today is rapidly changing and developing. An increasing number of interventions, more and more advanced, are performed during local, instead of general anaesthesia, whereby inpatient times are reduced. The patients are awake and aware of the surrounding activities, including nursing. With time in short supply, the meeting between patient and nurse may go very quickly, which might be hazardous. In order to maintain a good patient experience during the procedure, it is important that the nursing care is not set aside. Nursing is the specific competence of the registered nurses, who must work continuously with development and evaluation of the quality of different working methods. Investigating patient experiences in health care is important, in order to high-light needs for improvement. Any changes should be followed-up and evaluated. The purpose of this study was to investigate the experience of nursing during a cardiological intervention in awake patients. The method used was a quantitative survey study. The instrument was Quality from the Patient's Perspective, (KUPP). The results show that patients generally experience the investigated conditions as very good. The free-text question asking for particularly positive experiences was answered by 70% of the patients, mainly high-lighting good care-giving conduct. The questionnaire did not reveal any significant shortcomings requiring to be acted upon, although a free-text answer proposing warm blankets has been addressed. The conclusion of the study is that awake patients undergoing a cardiological intervention are satisfied with the nursing and the care throughout the procedure. This result is limited to the current study group comprising of cardiologically relatively stable Swedish-speaking out-patients. An expanded survey group including other patient categories is necessary in order to draw more general conclusions.

Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en progressiv och obotlig sjukdom som påverkar andningsfunktionen och orsakar lidande. Sjukdomen medför ett stort behov av hälso- och sjukvård och leder till stora samhällskostnader. Vården skall utgå från ett personcentrerat förhållningssätt och i formen av multidisciplinära team med syfte att främja patientens förmåga att själv hantera sin sjukdom i den grad som är möjligt. Syftet med litteraturstudien var att undersöka patienters upplevelser av att leva med KOL. Metoden var en litteraturstudie med tio vetenskapliga artiklar som analyserades med hjälp av en fem stegs-modell. Resultatet presenterades i fyra teman: Vardagen begränsas av KOL, Coping-strategier är viktiga för att hantera sjukdomen, Upplevelser av välmående vid KOL och Upplevelser av stödbehov. Slutsatsen är att KOL är en sjukdom som begränsar livet i stor utsträckning och leder till upplevelser av förlorad hälsa och välmående. För att hantera begränsningarna är det viktigt att använda coping-strategier. Sjukdomen medför också ett stort stödbehov som tillgodoses av närstående, sjukvården och samhället. / Chronic obstructive pulmonary disease (COPD) is a progressive and irreversible disease that affects the respiratory function and causes suffering. The disease contributes to a significant need of healthcare and constitutes a large cost to society. The care needs to come from a person-centered perspective and in the form of multidisciplinary team with the purpose of promoting the patient's ability to manage their disease as well as possible. The aim of this literature study was to examine the patients experiences of living with COPD. The method was a literature study with ten scientific articles who were analyzed with the help of a five step-model. The result is presented in four themes: Everyday life limited by COPD, Coping- strategies are important to manage the disease, Experiences of wellbeing with COPD and Experiences of support needs. The conclusion is that COPD is a disease which limits the daily life greatly and contributes to experiences of lost health and wellbeing. To manage the limitations, it is important to use coping-strategies. The disease also entails a great need of support which can be met by the relatives, the healthcare system and the community.

Bakgrund: År 2020 var fler än 2 miljoner av Sveriges invånare utrikes födda. Kommunikation är en grundförutsättning för att ge en god vård vilken tar hänsyn till patientens integritet och autonomi. Vid kommunikation där språkbarriärer förekommer används formella och informella tolkar. Bristande kommunikation kan innebära risker för patientsäkerheten. Alla som söker vård i Sverige omfattas av de lagar som styr hälso- och sjukvården vilka ger rätt till vård på lika villkor samt att besluta och medverka om sin egenvård. Begreppet personcentrerad vård är centralt inom sjukvården vilket är förenligt med Travelbees omvårdnadsteori. Syfte: Att undersöka hur immigranter beskriver upplevelser av språkbarriärer i mötet mellanpatient och vårdpersonal inom somatisk vård. Metod: En beskrivande litteraturstudie av tolv kvalitativa originalartiklar från databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: Ett problem för patienter var svårigheter att få tillgång till information och nivån av förståelse för den givna informationen. Språkbarriären minskade patientens möjligheter att uttrycka känslor, formulera sina problem och att vara med i beslutsprocessen. Patienter kunde inte ge sitt informerade samtycke och upplevde vården som påtvingad. Negativa erfarenheter av språkbarriärer gjorde att patienter avstod från vård. Tolktjänster var svårtillgängliga trots uttrycklig begäran. Informella tolkar kunde ha negativa konsekvenser. Immigranter sökte sigtill vårdpersonal som talade deras språk eftersom de upplevde vården som säker ochförtroendeingivande. Slutsats: Studiens resultat visar att språkbarriärer och de konsekvenser de medför kan ha ennegativ inverkan patientsäkerheten och även på patienters mående. För att bedriva en personcentrerad vård behöver vårdpersonal kunna säkerställa att patientens upplevelse avdelaktighet uppmuntras och autonomin och integriteten respekteras. Detta är centralt för vårdpersonal att vara medveten om för att kunna ge god vård på lika villkor. / Background: In 2020, more than 2 million of Sweden's inhabitants were born abroad. Communication is a basic prerequisite for providing good care which considers the patient's integrity and autonomy. In communication where language barriers occur, formal and informal interpreters are used. Lack of communication can involve risks for patient safety. Everyone who seeks care in Sweden is covered by the laws that govern health care, which give patients the right to care on equal terms and to decide and participate in their own care. The concept of person-centered care is central to healthcare, which is compatible with Travelbee's nursing theory. Aim: To investigate how immigrants describe experiences of language barriers in the meeting between patient and care staff in somatic care. Method: A descriptive literature study of twelve qualitative original articles from the PubMed and CINAHL databases. Results: One problem for patients was difficulties to accessing information and the level of understanding of the information provided. The language barrier reduced the patient's opportunities to express emotions, formulate their problems and be involved in the decision making process. Patients could not give their informed consent and experienced the care as forced upon them. Negative experiences of language barriers led patients to refrain from care. Interpreting services were difficult to access despite being requested. The use of informal interpreters sometimes involved negative consequences. Immigrants sought care staff who spoke their language because they perceived the care as safe and trustworthy. Conclusion: The results of the study show that language barriers and the consequences they entail can have a negative impact on patient safety and on the patient's emotional status. In order to conduct person-centered care, health care staff need to be able to ensure that the patient's experience of participation is encouraged, and autonomy and integrity are respected. This is central for healthcare professionals to be aware of to be able to provide good care on equal terms.

Bakgrund Vården är i en pågående förändringsprocess mot att bli mer digital. Digitaliseringen öppnarupp nya sätt för sjuksköterskor och patienter att samspela på. Digitala vårdtjänster ökar iomfattning och vårdmiljön förändras. Sjuksköterskan bär ett ansvar över att tekniken inteäventyrar patientsäkerheten och att arbetet med personcentrerad omvårdnad bevaras. Syfte Syftet var att belysa patienters upplevelser och erfarenheter av digitala vårdtjänster. Metod Denna icke-systematiska litteraturöversikt har baserats på 15 vetenskapliga artiklar medkvalitativ, kvantitativ och mixad design. Datainsamlingen har genomförts i databasernaCINAHL och PubMed. De vetenskapliga artiklarna har kvalitetsgranskats utifrånSophiahemmets högskolas bedömningsunderlag och därefter genomgått en integreradanalys. Resultat Fyra huvudkategorier har identifierats: upplevelser av ökad tillgänglighet, upplevelser avdigitala relationer till vårdpersonal, upplevelser av ökad egenvård samt upplevelser avtekniken. Under dessa framkom åtta underkategorier: tidsaspekter och resekostnader,mindre inverkan i dagliga livet, funktionsnedsättningar, det visuella mötet, känslomässigtstöd, användarvänlighet, sekretess och privatliv, samt tekniska begränsningar. Patienternaupplevde att digitala vårdtjänster var logistiskt praktiska och ekonomiskt fördelaktigajämfört med fysiska besök. Många uppskattade fördelarna med olika informationskanaler,som ökade känslan av en individanpassad kontakt med hälso- och sjukvården och bidrogtill ökad egenvård. De flesta patienter upplevde de digitala vårdtjänsterna som lätta atthantera, med undantag för utsatta grupper i samhället som behöver särskilda insatser för attkunna tillgodogöra sig de digitala vårdtjänsternas innehåll. Slutsats Digitala vårdtjänster kan bidra till att vården blir mer jämlik. Fler patienter kan få tillgångtill samma typ av vård. Mer kunskap och utveckling krävs för att tjänsterna ska kunnanyttjas av fler människor. För att säkerställa att tjänsterna håller en likvärdig kvalitet somden konventionella hälso- och sjukvården, behöver satsningar göras för att vården skabedrivas personcentrerad och för att kvalitetssäkra tekniken. Digital kompetens krävs avsjuksköterskan som måste säkerhetsställa att den digitala vården går i linje medpersoncentrerad omvårdnad. / Background Healthcare services are moving toward digitalization. The digitalization of healthcare hasexpanded the interaction between patients and nurses. Digital healthcare is growing and thehealthcare environment is changing. Person centered care is a core factor in the nurseprofession and has to be preserved throughout the digitalization of healthcare services. Aim The purpose is to examine the patient experience of digital health care. Method This non-systematic literature review examined 15 scientific articles; quantitative,qualitative and mixed method studies were included. The scientific articles are based ondatabase search results from PubMed and CINAHL. After an examining the quality ofincluded articles regarding the Sophiahemmet university assessment basis, an integratedanalysis was implemented. Results Four main categories were identified: experiences of improved accessibility, experiences ofdigital relations to healthcare professionals, experiences of increased self-care,experiences of technology. Within these, eight subcategories emerged: time and travelexpenses, less impact in daily life, disabilities, the eye-to-eye meeting, emotional support,ease of use, secrecy and privacy, and technical limitations. Patients acknowledged practicalimplications and economical benefits compared to physical encounters with healthcareproviders. Many appreciated benefits of different types of digital information, withavailability of personalized contact with healthcare professionals and self care. Mostpatients experienced ease of use when consulting digital healthcare, with the exceptionbeing exposed groups who need specialized effort from healthcare providers to assimilatedigital healthcare. Conclusions Digital healthcare can contribute to increasing equality within the healthcare system. Morepatients can have access to corresponding healthcare. More knowledge and development isneeded for services to be used by a wider audience. Ensuring that the services matchconventional healthcare services regarding quality, investments are needed for thecontinuation of person centered care and quality assurance regarding technology. Digitalcompetence is required of the nurse, who must ensure that digital care is in line withperson-centered nursing.