ABSTRACT Background: Diabetes has become an epidemic in the United States, affecting nearly 30 million people per year (National Center for Chronic Disease Prevention and Health Promotion [NCCDPHP], 2014). Type 2 Diabetes Mellitus (T2DM) disproportionately affects Hispanics. The American Diabetes Association (ADA) has established diabetes care guidelines that focus on improving diabetes care and patient outcomes. Quality improvement (QI) efforts have been developed and proven effective at targeting specific diabetes care indicators. Problem: Wesley Health Center (WHC) has identified deficiencies in select ADA diabetes quality care indicators of ophthalmologist referral, annual foot exam, smoking cessation counseling and pneumococcal vaccines for all patients with T2DM (ADA,2015). Design: A QI project applying the Plan-Do-Study-Act (PDSA) cycle was implemented to improve the select diabetes quality care indicators of ophthalmologist referral, annual foot exam, smoking cessation counseling and pneumococcal vaccines for all patients with T2DM. Setting: WHC, a community health center located in Phoenix, Arizona, services mostly uninsured and underinsured Hispanic patients. Intervention: One PDSA cycle was carried out utilizing the fishbone diagram in an effort to identify root cause of the stated problem. The team of stakeholders identified modifications of the current electronic adult template as a key contributing factor. Workflow process changes that complemented the new modifications to the template were also made. The intervention was carried out for six (6) weeks with weekly stakeholder meetings. Expected Outcome: To improve select ADA diabetes quality care indicators for adult patients with T2DM within six (6) weeks of implementation by at least 10% from baseline. Results: Errors in data querying parameters limited data accuracy and interpretation thus the impact of the intervention was not able to be evaluated. Significance: QI interventions are important to nursing practice because they emphasize the importance of a doctorally prepared Advanced Practice Nurse (APRN) to be able to identify a problem in clinical practice and carry out a QI intervention in an effort to improve patient care and outcomes. A QI intervention provides the DNP prepared APRN an opportunity to synthesize into one project the skills and knowledge learned throughout their DNP program.

No description available.

Benchmarking is an established method of working which is often used in order to develop the quality of the organization. However, almost 70% of the organizations with benchmarking fail due to the lack of planning and structuring of the benchmarking exercise. Maintenance sections in the paper and pulp industry are one of those who have decided to conduct benchmarking. Therefore, the purpose of this study is to gain knowledge of how the maintenance sections in the paper and pulp industry deliberately structure and plan to use benchmarking as a driving force for quality development in the maintenance sections. The study is a hermeneutic case study. Telephone interviews and document analysis have been used as data acquisition methods. The results show that there is a lack of both planning and structuring in the benchmarking process, and lack of management commitment for quality improvements within industrial maintenance. Based on the results of the study, discussions and reflections have been made The discussions and reflections are about how the case organization can increase its prospects for the use of benchmarking as a driving force in quality improvement of the maintenance sections, where the committee work plays an essential support in the benchmarking process.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som krävs för en lyckad implementering av ett förbättringsprogram i en organisation, oavsett vilket förbättringsprogram som används. Förbättringsprogrammen har vuxit fram ur kvalitetrörelsen och har sitt ursprung i ständiga förbättringar och PDSA-cykeln. Förbättringsprogram används av ledningen för att uppnå en högre grad av kundtillfredsställelse, på ett strukturerat sätt. En implementering av ett förbättringsprogram måste successivt lanseras i en organisation genom introduktionsfas, försöksfas, införandefas, expansionsfas och integreringsfas. I införandefasen används tre olika typer av införande av förbättringsprogram totalt, delvis och införande under befintligt koncept. Implementeringsprocessen måste mätas för att det ska kunna avgöras om den blev lyckad eller inte. Metoden som använts i detta examensarbete är en kvalitativ forskningsprocess med hermeneutiskt ideal av kvalitativ metod med en kombination av etnometodologisk tradition och naturism. Författaren har använt sig av en tvärsnittsdesign i tidsaspekten. Data insamlingsmetoden har varit kvalitativ intervju, med fem respondenter, samt litteraturstudier från vetenskapliga artiklar och böcker. Detta har analyserats med Ad-hoc. Resultatet visade att faktorer för att lyckas med en implementering av förbättringsprogram är: engagerat ledarskap, mål vision, delaktighet, vilja, resurser, kunskap, förståelse, kommunikation, uthållighet och efterfrågan. Undersökningen visar framför allt på vikten av engagerat ledarskap och detta är av största vikt om en implementering ska lyckas. Det är viktigt att organisationen gör det klart vilka förväntningar som finns på de roller som ska vara delaktiga och att det utgår från den egna organisationens resurser och förutsättningar. / The purpose of this master thesis was to investigate the factors necessary for a successful implementation of an improvement program in an organization, regardless of the improvement program used. The improvement program has grown from TQM and has its origins in continuous improvement and the PDSA cycle. The improvement programs are used by management to achieve a higher level of customer satisfaction in a structured way. The implementation of an improvement program in a company consists of five phases, introductory, pilot, implementation, expansion and integration. There are three types of introductions of the implementation phase, total, partial and during existing concepts. The implementation process must be measured in order to enable it to determine whether it was successful implementation or not. The method used in this thesis is a qualitative research process with hermeneutical ideals of a qualitative method with a combination of ethno-methodological tradition and naturism. The author has used a cross-sectional research design and the data collection methodology was qualitative interviews with five respondents, and literature studies from scientific articles and books. The result has been ad-hoc analyzed. The results showed that the factors for the success of an implementation of the improvement program are: engaged leadership, vision, goals, participation, willingness, resources, knowledge, understanding, communication, perseverance and demand. This master thesis shows above all the importance of engaged leadership and this is of paramount importance, if an implementation is to be succeed or not. It is important that the organization makes it clear what the expectations of the roles that will be involved and that it is based on the organization's own resources and conditions.

Möten är i dagens samhälle något som präglar organisationernas vardag till stor del, studier visar att chefer spenderar 69 procent av sin arbetstid på möten, trots detta upplevs flertalet möten bidra till negativt arbetsklimat och att det upptar dyrbar arbetstid. Därigenom har även Corona-pandemin bidragit till att mötesstrukturen förändrats, detta genom att flertalet organisationer övergått från fysiska till virtuella möten. Detta är något som framgår genom användningen utav exempelvis Zoom, Google Meet och Microsoft Teams. Av denna bakgrund kommer studien fokusera på organisationers mötesstruktur och hur den kan användas för att bidra till en långsiktig möteseffektivitet. För att studera kring området har studien tillämpat en kvalitativ metod i form av fyra semistrukturerade intervjuer med mötesledare inom den valda organisationen. Vidare har även studien tillämpat en kvantitativ metod i form av enkäter, detta i syfte av att även mötesdeltagarna skall ges möjlighet att framhäva sin bild av mötesstrukturen inom organisationen. Den insamlade empirin analyserades med hjälp utav studiens konstruerade analysmodell som i studien benämns “mötes-cykeln”. Denna analysmodell grundar sig i kvalitetsförbättringsmodellen PDSA som syftar till att utveckla och kvalitetsförbättra specifika områden inom en organisation.  Studien har valt att utgå ifrån att ett möte bedrivs i tre olika faser, där samtliga faser innehar aktiviteter som kan komma att bidra med en långsiktig möteseffektivitet. Studiens resultat visar att det återfinns brister i organisationers mötesstruktur, framförallt framgår det att organisationer inte betraktar mötet som ett cykel som ständigt behöver hållas i rullning. Detta med anledning av att det framförallt återfinns brister i de aktiviteter som hänför sig till efter-fasen. Av studien framgår det att, med hjälp av mötes-cykeln, kan organisationer uppnå möteseffektivitet på lång sikt. / Something that truly represents modern day organizations in today's society is their shared need and adoption of meetings. Studies show that managers spend 69 percent of their working day in meetings, in spite of the fact that meetings are believed to contribute negatively to the work climate and occupy inestimable time and working hours. Furthermore, the Covid-19 pandemic has also contributed to changing the meeting structure within organizations, as more establishments continue to transition from physical to virtual meetings. This phenomenon can be observed by gauging the increased usage of platforms such as Zoom, Google Meet and Microsoft Teams. With this background in mind, the study will focus on the meeting structures within organizations and how they can be used to improve long term efficiency in meetings.  In order to study the field in question, the study applies a qualitative method in the form of four semistructured interviews with chairpersons within the chosen organization. Furthermore, the study also applies a quantitative method in the form of queries in order to facilitate the possibility of participants sharing their perspectives on the current meeting structures within the organization. The collected empirical data was analyzed using the study’s constructed analytical model, which is referred to as “the meeting cycle”. This analytical model is based on the quality improvement model PDSA, which aims to develop and improve an organization's quality in specific areas.  This study choses to assume that a meeting is conducted in three different phases, where all phases contain activities that may contribute to long term meeting efficiency. The results of the study show that there are deficiencies in organizations meeting structures, more importantly it appears that organizations do not view meetings as cycles that have to be kept rolling. This is due to the fact that the deficiencies are mainly related to activities in the post-phase. The study also shows that, using the meeting cycle, organizations can achieve meeting efficiency in the long term.

Syftet med examensarbetet är att studera hur en självutvärderingsmall kan utveckla kommunikationen inom enheten produktion-drift. Målet är att ta reda på vilken utvärderingsmall som anses bäst att tillämpa på enheten samt se hur vald mall kan anpassas för att utveckla kommunikationen. Teorierna utgår från en offensiv kvalitetsutveckling med fokus på självutvärderingsmallar. Metoden bestod av kvalitativ datainsamling i form av intervjuer, dokumentstudier och observation. Datainsamlingen analyserades för att ta reda på vilket arbetssätt enheten använder sig av, hur de kommunicerar och hur de utvärderar. I resultatet framgår att enheten använder sig av en egenutvärdering och att arbetssättet är uppbyggt på instruktioner och verktyg där kommunikationen spelar en stor roll.  Slutsatserna är att Språngbrädan anses bäst för att utveckla enhetens kommunikation och Språngbrädan kan utvecklas så att den tar tillvara på tidigare erfarenheter, utvärderar den externa kommunikationen och så att fler lösningsförslag framkommer. / The purpose of the thesis is to study how a self-evaluation template can develop communication within the unit production operation. The goal is to find out which evaluation template that seems best to apply to the unit and see how the chosen template can be adapted to develop the communication. Theories are based on Total Quality Management with a focus on self-evaluation templates. The method consisted of qualitative data collection in form of interviews, document studies and observation. The data collection was analyzed to find out which working method the unit uses, how they communicate and how they evaluate. The result shows that the unit uses a self-evaluation and that the working method is based on instructions and tools where communication plays a major role. The conclusions are that Språngbrädan is considered best for developing the unit's communication and Språngbrädan can be developed so that it uses previous experiences, evaluates the external communication and that more solution proposals emerge.

Titel: Att implementera nya arbetssätt i hemrehabiliteringspraxis - Multipel fallstudie. Syftet med studien var att utvärdera och beskriva implementeringsprocessen av en intervention i hemrehabiliteringen inom Korsholms kommun. Den nya interventionen inom hemrehabiliteringen grundade sig på klientcentrering, multiprofessionellt samarbete samt att jobba aktiverande utgående från gemensamma mål för att stärka klienters självständighet och kvarboende. Metoden som valdes var multipel fallstudie. Både kvalitativa och kvantitativa data samlades in och analyserades. Åtta klienter inkluderades i studien och genomförde en hemrehabiliteringsperiod på fyra veckor. Intervjuer gjordes med dessa klienter och deras vårdpersonal och intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Utfallsmått som mättes före och efter interventionen var SPPB, FRAT, Barthel index och måluppfyllelsegrad med GAS. Också följsamhet och bortfall och antalet hemservicebesök registrerades. Som modell för implementering användes PDSA- cykeln. Angående resultatet kan det ssammanfattas med att hemrehabiliteringen upplevdes som positivt av klienterna och av personalen och att klienterna uppnådde goda resultat gällande självständighet, funktionsförmåga och måluppfyllelse samt att det framkom brister i aktiverande arbetssätt och klienternas delaktighet. Personalen upplevde att tidsbrist och klienternas bristande motivation var hinder för hemrehabiliteringen och att kommunikationen och samarbetet mellan hemrehabiliteringspersonal och hemservicepersonal borde utvecklas, eftersom de såg nyttan av interventionen i de fall där det fungerade. I det fortsatta multiprofessionella arbetet inom hemrehabiliteringen och implementeringen av den kommer mer fokus att läggas på dessa faktorer. Detta arbete kan också fungera som ett hjälpmedel för andra som vill implementera nya arbetssätt i praktiken. Vikten av att använda sig av modeller för utvecklingsarbete och studera implementeringen ur ett brett perspektiv lyfts fram med denna studie. Sökord: Hemrehabilitering, Implementering, Multipel Fallstudie, PDSA- cykeln / Title: To Implement New Strategies in Rehabilitation at Home - Multiple Case Study The aim of this study was to evaluate and describe the implementation process of a Home- rehabilitation-intervention. The new intervention was client-focused, used re-ablement with common goals in order to strengthen the clients’ independence and ability to live at home. Multiple case study was chosen as method and both quantitative and qualitative data was collected and analyzed. Eight clients were included in the study and they took part of a four- week long rehabilitation intervention at home. Interviews with these clients and their care staff were conducted and then analyzed with qualitative content analysis. Measurement before and after the intervention were SPPB, FRAT, Barthel and the Goal Attainment scale, GAS. The adherence, loss of clients to the intervention and the amount of home visits from care staff was also analyzed. As a model for implementation the PDSA- cycle was used. The results show that the clients and the staff felt positive about rehabilitation at home, and that the clients achieved goals and got positive results on function and independence, but that there were weaknesses in the implementation of re- ablement and participation. The care- staff saw that lack of motivation amongst the clients and lack of time were barriers to rehabilitation at home. They also wanted to improve the communication and the cooperation between care-staff and rehabilitation-staff because they saw that the rehabilitation at home was valuable when it worked properly. In the future development of the intervention and implementation of these multiprofessional tasks we will start with these factors. This study can also be seen as a guideline for others that wish to implement new strategies in to clinical practice. The use of development tools and the importance of studying the implementation from a broad perspective is emphasized with this study. Searchwords: Rehabilitation At Home, Implementation, Multiple Case Study, PDSA-cycle

Background: Low performance rate of comprehensive diabetic foot examinations (CDFEs) causing health care disparity. Objective: Increasing performance of CDFEs at Phoenix Indian Medical Center, an Indian Health Service (IHS) facility. Design: Before-after design, convenience sample. Setting: An IHS adult ambulatory care clinic in urban Phoenix, Arizona. Target: Four primary care providers (PCPs).Interventions: Utilizing the PDSA framework, a multidisciplinary group of clinical staff developed a process to increase the performance rate of CDFEs. Brainstorming, use of the Ishikawa diagram, and root cause analysis led to identification of factors contributing to low rates of CDFEs in the clinic. The QI intervention addressed multiple aspects of activities related to the CDFE performance, including pre-visit planning, enhanced communication, making equipment for CDFEs accessible to healthcare providers, and requesting patients to remove shoes and socks. Measurement: Weekly performance rate of CDFEs. Results: The results, analyzed with a run chart, showed an upward trend in performance for some providers. The median aggregate performance rates for pre and post intervention were 82.6% and 80.2%, respectively. Limitations: This study should be replicated over a longer time frame with more participants. Two significant weaknesses were identified in this study. The required provider de-identification prevented provider feedback. The data collection method provided CDFE performance data based on provider empanelment. This method of data collection reflects composite team care rather than specific provider behaviors. Conclusions: This multidisciplinary approach to improving the performance rates of CDFEs showed an upward trend for some providers but was not statistically significant. Post intervention CDFE performance rates were not improved. Significance: This study highlights the role of the doctorally prepared advanced practice nurse (DNP) in designing, facilitating and evaluating a practice change project to address the rate of provider performance of CDFE for their AI/NA patients. An exemplar, this QI intervention can be replicated for quality improvement initiatives targeting improved healthcare outcomes, crucial to the national effort of addressing healthcare disparities.

Den svenska sjukvården kommer under de kommande decennierna att ställas inför stora utmaningar. Patientbelastningen väntas öka till följd av en åldrande befolkning som till största del utgörs av den stora generationen av 40-talister. Situationen kommer att kunna bli synnerligen allvarlig då många av Sveriges sjukhus och mottagningar redan idag har långa patientköer som i många fall inte klarar av att leva upp till vårdgarantin på maximalt 90 dagars väntan från inkommen remiss till genomfört läkarbesök. De senaste åren har emellertid ett trendbrott kunnat skönjas. Många sjukhus har startat omfattande förbättringsprogram med målsättningen att nå högre effektivitet och kvalitet i verksamheten, däribland Skånes universitetssjukhus i Lund och Capio S:t Görans sjukhus i Stockholm. Förbättringsprogrammen har visat mycket goda resultat såsom kortare patient-köer, kortare väntetider, högre kvalitet i vårdresultaten samt större patientnöjdhet. Dessa förbättringar har inte uppnåtts genom att personalen har jobbat snabbare och hårdare, utan smartare enligt principer hämtade från den japanska förbättringsfilosofin Lean production som visar hur ett resurseffektivt och lönsamt flöde ska organiseras. Ortopedkliniken vid Länssjukhuset Ryhov i Jönköping har liksom stora delar av sjukvården i Sverige långa patientköer och långa väntetider. Idag är ett ambitiöst förbättringsprogram sjösatt med målsättningen att minska patienternas väntetid från 90 till 30 dagar i november 2010. Det var inom ramen för detta utvecklingsprojekt som vi, parallellt med klinikens eget arbete, fick uppgiften att förbättra klinkens nybesöksprocess(remiss-bokning-besök). Målsätt-ningen med vårt examensarbete var att upptäcka och föreslå förbättringsmöjligheter för nybesöksprocessen som ska leda till att väntetiden för klinikens nybesökspatienter förkortas. Med bland annat förbättringsfilosofin Lean och flera kvalitetsförbättringsverktyg som utgångspunkt dokumenterade och analyserade vi nybesöksprocessen och dess förutsättningar. Analysen utmynnade i flera potentiella förbättringsmöjligheter som sammantaget visade att Ortopedklinken, efter implementering av nedanstående förbättringsförslag, idag kan ta emot samtliga länets patienter med specialistvårdsbehov med befintlig kapacitet. Förbättringarna handlar om en bestämd ansvarsfördelning mellan primärvården och Ortopedkliniken, tydliga direktiv om vad som ansvarsuppgifterna kräver samt hårda krav på att uppfylla ansvars-uppgifternas bestämmelser. På så sätt skapas rätt förutsättningar för att bedriva en effektiv verksamhet för kliniken. När rätt förutsättningar finns ska en ny effektivare processkarta implementeras som utnyttjar färre resurser, tar kortare tid och har längre framförhållning i sin planering. Remissinflödet ska utjämnas och en takt skapas för jämn arbetsbelastning och enklare planering. Läkarresursen, som utgör klinikens flaskhals, ska omfördelas för att höja kapaciteten och balansera flödet. De inbokade besökstiderna ska utnyttjas maximalt genom att förbättra kommunikationen med patienterna och förbättra omfallsplaneringen för återbud. Genom att införa alla nämnda förbättringsförslag har vi visat att kliniken har förmåga, att med befintlig kapacitet, möta vårdbehovet inom länet. Förbättringsarbete är en ledarskaps-fråga där de högsta cheferna måste visa trovärdighet och engagemang för att satsningen ska bli lyckad. Enligt Lean bör cheferna skapa en förbättringsanda där alla medarbetare ser sin roll i helheten och förstår hur viktig deras insats är för det gemensamma resultatet så att alla medarbetare arbetar mot samma verksamhetsmål. Ortopedkliniken har förutsättningarna för att bli framgångsrik och ansvaret ligger nu på klinikchefens bord för hur framgångsrikt förbättringsarbetet kommer att bli.

Submitted by Edileide Reis (leyde-landy@hotmail.com) on 2014-10-29T11:50:42Z No. of bitstreams: 1 Paulo Luiz Coqueiro Andrade.pdf: 12029454 bytes, checksum: e425e8c354457a3d642b4751b748d690 (MD5) / Approved for entry into archive by Rodrigo Meirelles (rodrigomei@ufba.br) on 2015-05-30T14:00:31Z (GMT) No. of bitstreams: 1 Paulo Luiz Coqueiro Andrade.pdf: 12029454 bytes, checksum: e425e8c354457a3d642b4751b748d690 (MD5) / Made available in DSpace on 2015-05-30T14:00:31Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Paulo Luiz Coqueiro Andrade.pdf: 12029454 bytes, checksum: e425e8c354457a3d642b4751b748d690 (MD5) / Nesta dissertação, foram discutidas as implicações espaciais do planejamento de Estado em áreas de reforma agrária, através do instrumento denominado Plano de Desenvolvimento Sustentável do Assentamento - PDSA. Esta investigação se fundamentou em uma análise escalar das ações de planejamento, buscando os princípios do Estado, em seu discurso e suas práticas , contrapondo-os com as questões trazidas pela parcela da sociedade civil diretamente relacionada com as lutas no campo. Na escala nacional, a pesquisa enfatizou o recorte temporal relativo aos dois mandatos do governo Fernando Henrique Cardoso, no marco político administrativo denominado Novo Mundo Rural. A experiência dos convênios, firmados pelo INCRA na Bahia, para elaboração dos PDSAs e demarcação topográfica, neste mesmo período, foi utilizada como referência para pesquisar a escala regional. Para a escala local, o foco foi dirigido para o trabalho de campo, pautando-se em três diferentes Planos da região Paraguaçu, elaborados pelo CRH/UFBA, para os assentamentos Baixão, Poço Longe e Santa Clara. Perpassando toda esta investigação, estruturou-se uma metodologia de análise dos Planos elaborados, do processo de planejamento e de sua implementação, fundamentada nas dimensões técnica e política, buscando compreender o fenômeno sob pontos de vista distintos, com interesse de tornar mais evidente o processo e seus resultados sem, contudo, pretender esgotar as possibilidades para sua explicação. Esta pesquisa atesta que tais Planos são imprescindíveis como ferramenta interinstitucional e de gestão local, para implementar em bases racionais e relacionais o desenvolvimento sustentável dos assentamentos. Não obstante, constatou-se heterogeneidade na sua elaboração, observando que a aplicação desses Planos se deu de forma incipiente e localizada, não condizendo com os esforços, nem com os recursos empregados.