Bakgrund: Enligt patientsäkerhetslagen 2010:659 ska vårdgivare årligen skriva en patientsäkerhetsberättelse. Granskning av 76 patientsäkerhetsberättelser i Stockholms läns landsting (SLL) visade bristande kunskap om hur den skrivs och bristfällig förståelse för patientsäkerhet, främst bland mindre vårdgivare. Hälso- och sjukvårdsadministratörer kunde inte besvara vårdgivarnas frågor om patientsäkerhetsberättelsen, varför ett förbättringsprojekt initierades för att skapa stödmaterial samt nyttiggöra patientsäkerhetsberättelsen.   Syfte: Att belysa hur ett statligt styrinitiativ hanterades i praktiken i SLL och vilka erfarenheter som kunde knytas till praktikprojektet i hälso-och sjukvårdsadministrationen, hos vårdgivare och i interaktionen dem emellan samt om insatserna bidrog till ökad förståelse för patientsäkerhet.   Metod: Studien var en deskriptiv fallstudie. Datainsamlingen bestod av intervjuer med vårdgivare och hälso-och sjukvårdsadministratörer och dokumentanalys. Analyserna var kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys.   Resultat: I uppföljning av vårdgivare nyttiggjordes patientsäkerhetsberättelsen med stöd av mall och manual. Interaktionen mellan vårdgivare och hälso- och sjukvårdsadministratör gick från kontroll till dialog. Lärande, och i viss mån förståelse för patientsäkerhet, ökade.   Slutsats: Genom att vara proaktiv och bereda stöd för vårdgivare att fullfölja sitt åtagande avseende patientsäkerhetsberättelse kunde flera vårdgivare bli varse sitt ansvar och skyldigheter. Förbättringsprojektet genomfördes med stöd av förbättringskunskap och hög delaktighet, ett arbetssätt som rekommenderas. Fortsatt forskning av styrningens effekter föreslås. / Background: Caregivers shall according to the patient safety act 2010:659 annually write a patient safety declaration. Review of 76 patient safety declarations in Stockholm County Council (SCC), Sweden, showed a lack of knowledge about how to write and inadequate understanding of patient safety, particularly among smaller caregivers. Healthcare administrators could not answer caregivers’ questions on the patient safety declaration, why an improvement project was initiated to create support and to make the patient safety declaration useful.       Aim: To illustrate how a state steering initiative was handled in practice in the SCC and the experiences associated with the improvement project in health care administration, among caregivers and the interaction between them, and whether the efforts contributed to increased understanding of patient safety.     Method: The study was a descriptive case study. The data collection was interviews of caregivers and healthcare administrators and document analysis. The analysies performed were qualitative and quantitative content analysis.     Results: The patient safety declaration was made useful in the follow up process of caregivers with support of a template and a manual. The interaction between caregivers and healthcare administrators went from monitoring to dialogue. Learning increased and also understanding of patient safety to some degree.   Conclusion: By being proactive and prepare support for caregivers to fulfill their commitment on patient safety declarations, several caregivers became aware of their responsibilities and obligations. The improvement project was accomplished with improvement knowledge and high level of participation, an approach that is recommended. Further research on the steering effects is suggested.

Hyperglycemia in adult cardiac surgery may result in post-operative sternal wound infections, pneumonia, renal failure, increased length of stay, and cost. The Surgical Care Improvement Project (SCIP) (2006) requires blood glucose control in cardiac surgery at 6:00 am on post-operative day one (POD1) and post-operative day two (POD2) to be 200mg/dL or less. Enhanced Recovery After Surgery (ERAS) guidelines use a Maltodextrin 12.5% carbohydrate beverage six hours and two hours pre-operative of general surgery to improve post-operative outcomes, cost, and length of stay. One study replicated ERAS guidelines in adult coronary artery bypass grafting surgery patients finding patients had decreased length of stay and improved glycemic control six hours postoperatively. The purpose of this quality improvement project is to outline a proactive approach to the modifiable risk factor of pre-operative fasting. This quality improvement project describes a pre-operative fasting carbohydrate protocol for non-emergent, adults, scheduled for cardiac surgery at 10:00am or later, with a hemoglobin A1C of 8.4% or less, and a body mass index of 35 or less. The protocol is named the Hungry Sweet Heart Protocol and an implementation plan is described for a community hospital located in Tucson, AZ. Updating practices of strict NPO status prior to cardiac surgery is a proactive measure to improve glycemic control and adherence to SCIP guidelines post-operatively. Interdisciplinary teams, including DNPs, are perfectly suited to guide this implementation.

According to EU small and medium sized enterprises is the backbone of the European economy. These entrepreneurial companies driven by entrepreneurship are in a constant move of development and growth. To be able to manage and encourage the state of growth the company need to developed or apply an already existing, management system. The meaning of this report is to examine the benefits of applying the management system, “Offensiv Kvalitetesutveckling”, working with development procject. The used method is an empirical examination of the process of developing a model for process measurement and a general model for improvement projects. It results in the presentation of a model for process measurement and a general model for improvement projects, which can be combined and applied on warehouse processes. The finding is that the values of “Offensiv kvalitetsutveckling” are beneficial for the small and medium sized company. The models presented are useful when customized to the specific process / Enligt EU är små och medelstora företag ryggraden i europeisk ekonomi. Dessa företag som drivs av entreprenörskap drivs av ständig utveckling och tillväxt. För att ha möjlighet att styra företagen och uppmuntra tillväxt finns behovet att utveckla och implementera nya eller redan befintliga ledningssystem. Syftet med rapporten är att undersöka fördelarna med att implementera ledningssystemet ”Offensiv kvalitetsutvecklings”, värderingar och arbetssätt i arbetet med att utveckla en mätmodell för processer samt en generell modell för utvecklingsprojekt för ett mindre företags räkning. Rapporten tillämpar en empirisk undersökningsmetod på utvecklingsprocessen. Arbetet resulterar i en modell som kan användas för att mäta prestationen i lagerhanteringsprocessen samt en generell modell för utvecklingsprojekt. Dessa modeller är framtagna för att kombineras med varandra för bästa effekt. Rapportens slutsats är att de värderingar som ”Offensiv kvalitetsutveckling” vilar på bidrar positivt till utvecklingsprocessen. Samt att de modeller som presenteras är användbara då de anpassas utifrån den rådande situationen.

Purpose: The purpose of this study is to map the costs linked to a repackaging process and to investigate how a repackaging process can be cost based. The study will answer the questions below: 1.        How can a process mapping be carried out? 2.       How can a cost mapping of a process be carried out? 3.       How should a repackaging process be cost based?   Method: To investigate the repackaging process is a case study where observations and interviews will be the information collection methods. The observation including timing of the repacking process. The interviews will be conducted to gain a deeper understanding of the cost that is involved in the repackaging. When all costs are collected from observation and interviews, this will be reported in a cost calculation table.    Result: The PDSA-cycle is a well-functioning tool when mapping processes, the model gives structure to the work through the four phases: Plan, Do, Study and Act. A process mapping is an important part of a cost mapping as it can be used as a checklist to detect all costs during all stages of the process. Markup percentage is a way for companies to be sure that the costs of a process are included in the sales price, the case company's final calculated markup percentage for this repacking process was 7.69%.   Implications: The study had been made includes already existing theories and no new research has been made. A new aspect of already existing theory has been clarified, the PDSA-cycle has earlier been explained as a tool in mapping process. This is something new for this study and it succussed. Organization can use this type of case study as a basis for discussion for mapping and improving repacking processes or similar processes. The research method with PDSA-cycle is generalized and can be used by other companies. Results and costs that is represented in this study are specified for the case company and should not be generalized to other organizations.    Limited: The study is conducted at a specific case company for a specific period. The study is therefore limited to investigate the repacking process, the repacking process costs that are included are directly linked to the actual repacking process on site. This means that cost affected by customs, warehouse costs and transport costs are excluded.     Keywords: process, mapping, repackaging process, purchasing, packaging, cost mapping, process times, calculation, markup percentage, PDSA-cycle.

Yes / Adoption of telehealth has been slower than anticipated, and little is known about the service improvements that help to embed telehealth into routine practice or the role of frontline staff in improving adoption. This paper reports on participatory action research carried out in four community health settings using telehealth for patients with Chronic Obstructive Pulmonary Disease and Chronic Heart Failure. Methods: To inform the action research, in-depth case studies of each telehealth service were conducted (May 2012–June 2013). Each service was then supported by researchers through two cycles of action research to implement changes to increase adoption of telehealth, completed over a seven month period (July 2013–April 2014). The action research was studied via observation of multi-stakeholder workshops, analysis of implementation plans, and focus groups. Results: Action research participants included 57 staff and one patient, with between eight and 20 participants per site. The case study findings were identified as a key source of information for planning change, with sites addressing common challenges identified through this work. For example, refining referral criteria; standardizing how and when patients are monitored; improving data sharing; and establishing evaluation processes. Sites also focused on raising awareness of telehealth to increase adoption in other clinical teams and to help secure future financial investment for telehealth, which was required because of short-term funding arrangements. Specific solutions varied due to local infrastructures, resources, and opinion, as well as previous service developments. Local telehealth champions played an important role in engaging multiple stakeholders in the study. Conclusions: Action research enabled services to make planned changes to telehealth and share learning across multiple stakeholders about how and when to use telehealth. However, adoption was impeded by continual changes affecting telehealth and wider service provision, which also hindered implementation efforts and affected motivation of staff to engage with the action research, particularly where local decision-makers were not engaged in the study. Wider technological barriers also limited the potential for change, as did uncertainties about goals for telehealth investment, thereby making it difficult to identify outcomes for demonstrating the added value over existing practice. / This study was funded by a grant from the Assisted Living Innovation Platform, with support from the Technology Strategy Board and the Economic and Social Research Council.

Purpose: This study aims to investigate the role of Control mechanisms in sustaining Change initiatives. Method: Following qualitative research with inductive approach, the data was collected through semi-structured interviews from 10 change practitioners of multinationals in various fields, including Information Technology, Project Management, Banking, Logistics, Manufacturing and Telecommunication. Grounded theory was used to analyse the empirical findings. Findings: The results show that control mechanism play a crucial role right from guiding and governing the entire process of change. On the other hand, findings reveal a wide range of control tools in context to change management. Also, change readiness is crucial step, it is critical to be well prepared before a change project is initiated. Moreover, new concepts such as design thinking, CAPA (corrective action preventive action) and PDSA (Plan, do, study, act) emerged as control tool throughout the process of change improving efficacy, mistake proofing and driving continuous improvement. Finally, control mechanisms can make contribute to sustenance of CM initiatives through its potential of continuous monitoring and indicating Implications: Theoretically, the study challenges established conceptions of CM by emphasizing the role of preparedness and adaptation. It proposes dynamic frameworks and proactive control methods to facilitate organizational transformation. Practically, it emphasizes the importance of extensive training, logical methods, and a variety of tools for effectively navigating change process.

Byggbranschen är inte lika utvecklad inom förbättringsarbete och standardiserade processer som andra tillverkningsindustrier. Detta ger utrymme till forskning och utveckling inom området. Slöseri inom byggbranschen kan uppgå till 35 % av ett byggprojekts totala produktionskostnad. Genom att ta tillvara på den kunskap och de erfarenheter som finns inom företagen hos medarbetarna kan detta slöseri reduceras.Syftet med arbetet är att fastställa en standardiserad process för erfarenhetsåterföring. I arbetet analyseras och redogörs för hur erfarenhet kan spridas inom företaget genom standardiserade processer och verktyg, för att tas tillvara på och användas i framtida arbete. Riktlinjer för erfarenhetsåterföring ligger i grund för tillämpning av standardiserade verktyg och processer vid förbättringsarbete. Examensarbetet har inriktning mot erfarenhetsåterföring i hela byggprocessen, från projektering till avslutat projekt.Examensarbetet utformades genom en kvalitativ tvärsnittsstudie med en abduktiv ansats. Arbetet har utförts på Wästbygg där empirisk data insamlats genom intervjuer. Intervjuerna utformades semistrukturerat för att ge möjlighet till följdfrågor och fördjupning kring ämnet. Forskning visar att det är av yttersta vikt att arbeta med erfarenhetsåterföring vilket insamlad empiri understryker. Det teoretiska och det empiriska resultatet redovisar att det existerar en vilja till att arbeta med erfarenhetsåterföring. Dock försvåras förbättringsarbetet av diverse faktorer. Tidsbrist i form av att snabbt gå vidare till nya projekt gör att erfarenhetsåterföring blir lidande. Bristen på standardiserade processer för arbetet med erfarenhetsåterföring bidrar även till svårigheter inom ämnet. Enligt insamlad empiri är databaser med nedskrivna dokument för komplicerade för effektiv erfarenhetsåterföring. Detta leder till att författarna föreslår att verktyg bör grundas i verbal erfarenhetsåterföring som stöttas av systematiserad dokumentstyrning. Det läggs likväl tyngd på att erfarenhetsåterföring skall arbetas med kontinuerligt i byggprocessen genom ett systematiserat arbetssätt. / The construction industry has more undeveloped improvement work and standardized processes than its counterparts in manufacturing, which leads to scientific research openings and development opportunities. In the construction industry, waste may account for 35 % of the total production cost of a construction project. Through the utilization of knowledge and the experience that the companies possesses, the waste may be reduced.The purpose of this thesis is to determine a standardized process for experience feedback. This thesis will analyze and describe how experience and knowledge may be distributed throughout the company by using standardized processes and tools. The application of standardized tools and processes within the improvement work is based on guidelines for experience feedback. This thesis focuses on experience feedback for the whole construction process, from projection of a construction project until its finalization.The thesis was designed through a qualitative cross sectional study and was executed at the construction company Wästbygg. Empiric data was obtained through interviews, which was given a semi structural design for the enablement of a more precise study. Based on empirical studies, research shows how essential experience feedback is. Moreover, the research shows that absent experience feedback is caused by obstructive factors, rather than a commitment towards continual improvement. Lack of standardized processes for continual improvement contributes to difficulties within the area of experience feedback, as well as the time constraints that occur from moving to a new project. Experience feedback throughout written documents within a database is too complicated according to the empiric studies. To obtain a successful experience feedback, verbal communication tools should be used. Therefore, it is essential with continuous systematic experience feedback during the entire construction process.

The purpose of this report is to identify a generic toolbox for a Swedish municipality's quality work. To do so, the report examines two things. First of all, how a generic toolbox can be designed for a municipality's quality work, and, secondly, how a municipality can strengthen its work with quality. An abductive method has formed the basis for the gathering of theory and empirical evidence. Pragmatism has furthermore been at the heart of convergence, crystallizing a need for tools, in some cases pragmatically tailor made from theory and practice. The toolbox is proposed to consist of a PDSA wheel extending over a year’s period. The tools will be executed in conjunction since they are based on the previous tool’s results. A test that was carried out indicates that the proposed toolbox in fact has a generic cross-function even if knowledge about the use along with leadership values seem to be needed. In order to strengthen the overall quality work the municipality is proposed to compare results from all operations during the year, measurements of results could be used in order to create digital Annual Quality Reports. Also, the top management is encouraged to show interest for daily operations by, for example, site visits. Finally, the municipality should ensure that the quality work carried out by the Quality Management Team is given greater bearing. As an example this can be done by providing citizens with an overview of the inspection’s protocol. / En kommun innefattande ett hundratal verksamheter är i tagen att utveckla sin nuvarande kvalitetsledingsmodell. Kommunen har ett par verktyg för verksamheters kvalitetsarbete men välkomnar fler som är anpassade för användas inom ramarna för den utvecklade kvalitetsledningsmodellen. Syftet med den här rapporten är att identifiera och föreslå en generisk verktygslåda för en kommuns kvalitetsarbete. För att göra detta undersöker rapporten två saker. För det första hur en generisk verktygslåda kan utformas för en kommuns kvalitetsarbete, och för det andra hur en kommun kan stärka sitt arbete med kvalitet. En abduktiv metod har utgjort grund för såväl insamlande av teori men även empiri. Teorin varvas med giganter inom offensiv kvalitetsutveckling och strategisk verksamhetsutveckling till att innefatta nyare rön och synsätt. Undersökning och kartläggning av kommunens granskningsrapporter har ringat in nuvarande utvecklingsområden. I intervju med kommunens kvalitetschef, granskare samt en verksamhetsansvarig har bilden bekräftats och broderats ut. Konvergens i teori, empiri och kommunens nya kvalitetsledningsmodell har fått utgöra grund för varje föreslaget verktyg. Pragmatism har vidare fått stå i centrum då konvergens pekat på ett så pass utkristalliserat behov att verktyg i vissa fall har skräddarsytts utifrån teoretiska områden. Utifrån detta föreslås verktygslådan för det första bestå av ett PDSA-hjul som sträcker sig över ett år. Verktygen ska utföras i följdordning eftersom de bygger på föregående resultat. Test av verktygslådan pekar på att den har en generisk bäring men även att kunskap om tillämpning och bakomliggande värderingar behövs vid användning. I Plan-fasen föreslås en nulägesanalys samt ett 5 varför?. I Do-fasen föreslås en Balanced Scorecard där utrymme för definierade nyckeltalsenheter och framtida utvecklingsområden att innefattas. Vidare föreslås en kanbantavla som inte enbart består av ett traditionellt dragande system utan som även är grund för information. En checklista som verkytg föreslås för att bygga in systematik. I Study-fasen föreslås en ny nulägesanalys som vidare får ligga till grund för kommunens redan väletablerade analysverktyg Analystrappan. I Act-fasen föreslås en Spånskiva som underlag för en ny Balanced Scorecard som avslutar PDSA-cykeln. För att stärka sina verksamheter och få ut så mycket som möjligt av den generiska verktygslådan föreslås kommunen att i Plan-fasen göra sammanställningar av verksamheters resultat som grund för jämförelse och för att basera beslut på fakta. I Do-fasen uppmuntras till högsta ledningens visade intresse genom till exempel platsbesök. I Study-fasen kan kommunen fortsatt arbeta med att utveckla brukarundersökningen. I Act-fasen föreslås att varje verksamhet kvalitetsårsredovisar baserat på den rapportering som gjorts under året. Slutligen borde kommunen se till att det kvalitetsarbete som bedrivs i form av granskningar får större bäring i verksamheter. Detta kan till exempel göras genom att granskningsmarkörer får utgöra jämförelsegrund för brukare och medborgare.

I dagens ständigt föränderliga och alltmer komplexa verklighet ställs företag inför utmaningen att tillgodose sina kunders behov innan deras preferenser hinner förändras. För ett företag ska vara tillräckligt flexibelt för att hantera denna situation krävs en sund strategi för kontinuerligt förbättrings-arbete (Kaye & Andersson, 1999). Kvalitetsledning och användandet av ett certifierat kvalitets-ledningssystem anses vara ett sätt att öka ett företags konkurrenskraft. Inom ett företag är dock den allmänna förståelsen och kunskapen kring förbättringsarbete i kvalitetsledningssystem vanligtvis låg eftersom den ofta är isolerad till ett företags kvalitetsavdelning (Bohlin, 2018). Fallstudiens empiri samlades in genom semistrukturerade intervjuer på fallföretaget, med personer verksamma inom EMV-processen inom en av företagets divisioner. Utöver intervjuer användes dokument- och litteraturstudier, ostrukturerade intervjuer samt en fokusgruppsintervju för att verifiera modellen. Utifrån den processbeskrivning som togs fram under studien konstateras att EMV-arbetet drivs sekventiellt, först av den produktnära, tekniska funktionen och sedan de kundnära funktionerna, trots att teorin belyser vikten av en integrerad och tvärfunktionell utvecklingsprocess. Genom att teoretiskt problematisera relationen mellan förbättringscyklerna PDSA och PDCA upp-dagades att PDCA:s förbättringsfokus är inriktat på förbättringar av produkter medan PDSA fokuserar på förbättringar av processens prestanda, samt att de likställs i majoriteten av de undersökta artiklarna. Modellen för förbättringsarbete utvecklades utifrån den av studien framtagna process-beskrivningen och utnyttjar skillnaderna och beskriver hur PDSA och PDCA kan användas vid produkt-utveckling. Dessutom uppfyller modellen kraven i ISO 9001:2015 kapitel 8.3 Konstruktion och utveckling av produkter och tjänster. Modellen består av tre nivåer: Projekt, Process och Förbättring, och utgår från produktutvecklingsprojekt som följer en process i vilken flera företagsfunktioner är involverade. Studiens främsta fynd var den otydlighet som PDSA och PDCA beskrivs med, vilket vid implementering leder till ytterligare förvirring kring begreppen. ISO-standarden, som bygger på PDCA, har utvecklats från att vara produktorienterad till att anpassa sig efter sina kunders krav på mer processinriktning, och befinner sig mellan PDSA:s processinriktade förbättringsfokus och PDCA:s produktinriktade förbättringsfokus. Dessutom uppdagades att inom kvalitetsutveckling och produkt-utveckling beskrivs processer utgå från ett kundbehov och resultera i dess tillfredsställande, men hur kundbehovet ska tas tillvara på besvaras inte inom de teoretiska områdena. / In today's ever-changing and increasingly complex reality, companies face the challenge of meeting their customers' needs rapidly. For a company to be flexible enough to handle this situation, a healthy strategy for continuous improvement is required (Kaye & Andersson, 1999). Quality management and the use of a certified quality management system are a way of increasing a company's competitiveness. However, the general understanding and knowledge of improvement in quality management systems are generally low within a company, as it is often isolated to a company's quality department (Bohlin, 2018). This case study’s investigated data was collected through semi structured interviews at the company, conducted with people working in the EMV process within one of the company's divisions. In addition to interviews, document and literature studies have been performed, as well as unstructured interviews and a focus group interview used to verify the model. Based on the process description presented during the study, it is stated that the EMV work is driven sequentially, first of the productive, technical function and then the customer-close features, although the theory highlights the importance of an integrated and cross-functional development process. By theoretically problematizing the relationship between the PDSA and PDCA improvement cycles, differences in model improvement focus and similarity were noted in most of the investigated articles, where PDCA is focused on product improvements while PDSA focuses on improvements on process performance. The improvement work model was developed based on the developed process description, using the differences between the improvement cycles and describing how PDSA and PDCA can be used in product development. In addition, the model complies with the requirements of ISO 9001: 2015 Chapter 8.3 Design and development of products and services. The model consists of three levels: Project, Process and Improvement, and is based on product development projects that follow a process in which several business functions are involved. The main findings of the study were the ambiguous ways PDSA and PDCA were described by, which upon implementation leads to further confusion about the concepts. Furthermore, the ISO standard, which is based on PDCA, has evolved from being product oriented to adapt to their customers' demands for more process orientation. Now it is positioned between PDSA's process-oriented improvement focus and PDCA's product-oriented improvement focus. In addition, it was discovered that the processes described in quality development and product development are based on customer needs and should result in satisfying the customer need, but how the customer needs are supposed to be used are not answered within the theoretical areas.

I en organisation bör man arbeta med ständiga förbättringar. För att implementera olika verktyg i arbetet kräver det att man kommunicerar och samarbetar på ett rätt sätt för ett bra resultat. Då kommunikation är en viktig hörnsten som påverkar och styr den dagliga verksamheten skapar det i sin tur en organisationskultur som är vad vi gör varje dag. Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur kommunikation och förbättringsarbete påverkar organisationskulturen för att därefter kunna komma fram till ett effektivare arbetssätt. Målet med studien är att komma fram till ett bättrearbetssätt gällande fallföretagets nuvarande förbättringsarbete och kommunikationsflöde så att man formar en ny organisationskultur. För att nå upp till syfte och mål utgår skribenterna bland annat från intervjuer, observationer, tidigare studier samt relevant litteratur inom forskningsområdet. En lösning som skribenterna har kommit fram till är att införa ett till led i verksamheten, ett till pulsmöte och att använda sig av förbättringskatans 4 steg för att lyckas göra framtida genombrott.