Syftet med den här studien är att undersöka speciallärares uppfattningar om samt hur hunden kan användas som specialpedagogisk resurs i den svenska skolan som tar sitt avstamp i en skola för alla. Vi har genomfört en kvalitativ semistrukturerad internetbaserad intervjustudie med nio speciallärare från olika delar av Sverige. Fem speciallärare arbetar med hund och fyra speciallärare har ingen erfarenhet av att arbeta med hund i skolan. Vårt teoretiska perspektiv är anknytningsteori (Bowlby, 1988) samt känslan av sammanhang (KASAM) (Vinje et al., 2022). Vårt resultat visar att samtliga speciallärare är positiva till hunden som specialpedagogisk resurs vid bland annat läs- och skrivsvårigheter. Speciallärare beskriver hur hunden kan vara en nyckel till eleverna och vara en hjälp för både välmående och lärande. Hundens förmåga att stödja elever för att genomföra och få en god utbildning kom fram som den främsta orsaken till att hunden har en roll i en skola för alla. Trots speciallärarnas positiva inställning finns det utmaningar med att ta in hunden i skolan. Viss tveksamhet finns från Skolverket (Bilaga 1) och kritik från astma och allergiförbundet (Cederlöf, 2019) dock behöver det inte vara ett hinder vilket flera av speciallärarna berättar eftersom hundarna inte befinner sig i hela skolan. Dessutom följs noggranna hygienrutiner enligt Jordbruksverket (SJVFS 2021:5) för de elever som är i kontakt med hunden. Speciallärare i vår studie lyfter att hunden är en del av samhället där den gör stor nytta inom många områden och därför kan hunden även ha en plats i skolan.

Skolans uppdrag är inte enbart kunskapsrelaterat utan bygger till stor del på att varje individ ska få med sig sociala egenskaper för att kunna passa in i samhället och fungera som goda samhällsmedborgare. I den här studien har det varit av intresse att undersöka om användningen av en utbildade hund i skolans verksamhet kan riktas mot att utveckla sociala förmågor och inte bara inriktat mot det teoretiska. Utifrån studiens syfte som var att undersöka speciallärares, specialpedagogers och pedagogers erfarenheter av att stödja utvecklandet av de sociala förmågorna hos elever med intellektuell funktionsnedsättning (IF) genom en utbildad hund som en artefakt. Studien har utgått ifrån semistrukturerade intervjuer med hundförare som antingen är speciallärare, specialpedagoger eller pedagoger i anpassad grundskola, anpassad gymnasieskola, gymnasiesärskolan samt grundskolan. I studien kommer det fortsättningsvis stå skrivet anpassad skola och grundskola i de fall det inte ska framgå att det avser specifikt anpassad grundskola/gymnasieskola. Teorin som studien utgått ifrån för att analysera resultatet var det sociokulturella perspektivet. Med den här studien vill vi belysa den utbildade hunden som en artefakt i skolan för att på så sätt hjälpa och stödja elever med IF i deras utvecklande av sociala förmågor. Vi har haft med en medvetenhet om problem såsom hundrädsla, allergi och motstånd, som kan finnas inom djurrelaterad pedagogik, men också om vad som kan göras för att förebygga sådana problem. Studiens resultat visade på många fördelar såsom att elever med hög frånvaro blir motiverade att komma tillbaka till skolan, läsångesten dämpas, interaktion med andra elever stimuleras, kontakter med andra professioner underlättas och elever som tidigare varit hundrädda har fått tillit till hundar tack vare hundförarens arbetsmetod. Genom resultatet har nya insikter synliggjorts till forskningsområden där involverandet av till exempel en utbildad hund skulle kunna hjälpa till att nå fram till eleverna där den mänskliga insatsen inte gör det. Vi har också sett möjligheter till att skapa gemenskaper mellan olika skolformer där hunden skulle kunna fungera som ett medierande redskap, en fysisk länk mellan eleverna.

The purpose of the study is to explore different experiences of Animal Assisted Therapy and search into how Animal Assisted Therapy in schools/preschools is already being pursued.To get the answer to my research question, I have done qualitative interviews with people working withAnimal Assisted Therapy in schools and preschools to share their experiences. The purpose of Animal Assisted Therapy may be to practice a specific knowledge, for example reading, but it may also be social interaction, communication, respect and responsibility.During my interviews, I have learned that Animal Assisted Therapyalso increases self-respect, self-esteem and empathy for others. It helps in the understanding of social interaction and respect of humans and animals. The individual becomes more able to take responsibility, communicate with others and take on school work. All my informants believe that the animal contributes to a relaxed, stress- and anxiety-reducing environment, through the hormone Oxytocin. Animal Assisted Therapy can be used as an educational tool in teaching to help students overcome their problems and continue learning. / Syftet med studien är att ta reda på vilka erfarenheter som finns av djurassisterad pedagogik och vilka olika syften som finns med djurassisterad pedagogik på de skolor/förskolor som redan bedriver det.För att få svar på min forskningsfråga har jag gjort kvalitativa intervjuer med personer som använder sig av djurassisterad pedagogik i förskola eller skola, för att ta del av deras erfarenheter och upplevelser.Djurassisterad pedagogik kan användas för att öva en specifik teoretisk kunskap, t.ex. högläsning, men även för att förbättra kommunikation, socialt samspel, empati, respekt och ansvar.Jag har genom mina intervjuer fått insikt om att djurassisterad pedagogik även kan användas som metod för ökad självrespekt och självkänsla, större empatiförmåga, ökad förmåga till socialt samspel, en ökad respekt och förståelse för både människor och djur, ett större ansvarstagande, ökad kommunikations förmåga, bättre kroppsuppfattning samt ökad motivation till allt skolarbete.Alla mina informanter är eniga om att djuren bidrar till en avslappnad och stressreducerande miljö, de anser att det beror på att hormonet oxytocin utsöndras när vi samspelar med och klappar djur. Mina informanter upplever alla att närheten till djuren många gånger minskar oro, ångest, stress och skänker glädje och positivitet. Den djurassisterade pedagogiken kan även användas som metod för att överbygga olika sorters problem hos elever samt användas som motivator för att motivera elever/barn i skolarbetet eller för att komma till skolan överhuvudtaget.

Hundassisterad pedagogik (HAP) är en metod där hund används som verktyg i skolverksamhet och användandet av hundar i skolmiljö ses som ett pedagogiskt och hälsofrämjande verktyg. Syftet med studien är att uppmärksamma vad och hur de yrkesverksamma inom HAP anser att metoden kan gynna eleverna. Studien belyser också vilka svårigheter, hinder och möjligheter det finns med metoden. Resultatet grundar sig i en kvalitativ intervjustudie där författarna av studien har intervjuat sju yrkesverksamma inom HAP. Det framkommer i studien att de yrkesverksamma kan se flera olika positiva och gynnsamma aspekter med metoden hos eleverna, bland annat pedagogisk utveckling och förbättrat psykiskt mående. Huvudresultaten är att HAP som metod framför allt gynnar barn med diagnoser och läs-och skrivsvårigheter och att HAP kan bidra till att hemmasittare återgår till skolan.