Syftet med examensarbetet har varit att se sagans betydelse för ett barn i förskoleålderns språkliga utveckling. Syftet var även att undersöka hur pedagogers och föräldrars engagemang kan bidra.  Metoden som använts i examensarbetet är en kvalitativ undersökning på två förskolor med olika förutsättningar. Därefter har sedan jämförts likheter och skillnader mellan hur barnen tagit till sig av sagans ord och mening. Det har även gjorts enkätundersökningar där föräldrar och pedagoger har fått ge sin syn på hur de upplever att barn påverkas och utvecklas av sagor. Bland svaren har bl.a. pedagoger bidragit till examensarbetet med olika idéer på hur man kan locka barn till sagoläsning på ett pedagogiskt sätt. Det har genomgående under arbetets gång visat sig hur sagans betydelse, och flera olika roller, påverkar barnets språkliga utveckling men även hur sagan påverkar barnets självkänsla, trygghet, koncentration, nyfikenhet och fantasi. Det som lärts är vikten av att vara tydlig  likväl mot enspråkiga barn som flerspråkiga barn och att pedagogen är observant på att uppfatta barnets förståelse språkligt.

Dagens skola är kunskaps- och målinriktad och undervisningen behöver anpassas efter varje individs individuella behov. Broar behöver byggas mellan olika forskningsfält. Studiens utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet, där den kognitiva utvecklingen är knuten till kulturella, språkliga och sociala sammanhang. Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer sex elever med funktionsnedsättning anser främjar deras lärande och utifrån dessa faktorer lyfta fram gynnsamma pedagogiska metoder. Vidare är syftet att se vilken betydelse eleverna anser att motivation och känslotillstånd har för lärandet. Studien består av två delundersökningar, en med elever i grundskolans år 5 och en med elever från gymnasieskolans år 2. Studien undersöker hur elevernas ålder påverkar valet av betydelsefulla lärandefaktorer.Studien är en hermeneutisk, kvalitativ intervjuundersökning. Eleverna intervjuades med hjälp av en intervjuguide och öppna frågor, som anpassades efter samtalets karaktär.Lärarens personliga egenskaper är viktigare än lärarens kunskaper. Motivation, att det är roligt att lära sig, har stor betydelse för lärprocessen. Klasskamraterna/vänner är viktiga och hör ihop med att det ska vara roligt och lustbetonat. Eleverna vill ha tydliga mål, som de förstår och vara delaktiga på vägen fram till målet. Delaktighet och förståelse uppnås genom arbete med metakognition. Studien visar skillnader beträffande ålder, när det gäller val av betydelsefulla lärandefaktorer. För eleverna i år 5 är att må bra den mest avgörande faktorn för lärande. De äldre eleverna anser inte att denna faktor är av betydelse. Lugn och ro, liksom arbetsmetoden betonas mer av eleverna i gymnasieskolans år 2. De yngre eleverna är mer öppna och villiga för användning av olika pedagogiska hjälpmedel.Allt lärande är knutet till ett sociokulturellt perspektiv. Elevernas lärande sker i interaktion med andra. Språket, aktivitet och den sociala miljön är viktiga faktorer för lärande. Hjärnan lär det som berör. Känslotillstånd, motivation och lusten att lära, är betydelsefulla lärandefaktorer.Nyckelord: förståelse, lärande, metakognition, motivation och pedagogisk metod / The school of today is based on knowledge and focused on reaching goals. The education must therefore be created and adjusted to meet every student’s individual needs. Bridges must be built to link together different research fields. The foundation of the study is the socio cultural perspective, in which the cognitive development is tied to the cultural, linguistic and social context.The aim with our study is to see which factors six students with disabilities would see to be the ones that promote and advance their learning and based on these factors place focus on the most favorable pedagogical methods. The second aim is to see to what extent the students own motivation and emotional status influenced their learning. The study consist of two separate surveys, one with students in grade 5 and one with sophomores in High school. The surveys last purpose was to show if the choice of supportive factors of learning was influenced by the age of the student.The study is a hermeneutic, qualitative survey. The students were questioned with the help of a interview guide and open questions, which were adjusted during the conversation. The personality of the teacher is more important than the knowledge of the teacher. Motivation is important, that it is fun to learn is of great importance to the learning process. Classmates/ friends are important and are a part of what is fun and enjoyable. The students want goals, which they understand and feel a part of. Participation and comprehension is achieved through working with meta cognition. The study shows differences regarding age and the significant importance of learning factors. The younger students mean that their well being is the most important factor while the older students find it of less importance. The older students find peace and quiet as the important factors as well as the work method. The younger students are more open and willing to use different compensatory aids.All learning is linked to a socio cultural perspective. Students learn in interaction with others. The language, activity and the social environment are all important factors for learning. The brain learns what affects it. State of emotion, motivation and pleasure for learning are all significant.Keywords: comprehension, learning, motivation, pedagogical method, meta cognition

<p>Föreliggande arbete handlar om ett försök att använda ett varierat arbetssätt i grammatikundervisningen för att främja inlärningen genom att stimulera flera sinnen och stärka den kognitiva utvecklingen i interaktion med andra. Syftet är att undersöka om det är möjligt att använda charader som en pedagogisk metod i fråga om inlärning av grammatik med avseende på satsdelarna subjekt, predikat, objekt, predikatsfyllnad, innehållsadverbial och attribut.</p><p>Undersökningen grundar sig på sju genomförda lektioner fördelade på en gång per vecka i en niondeklass med dramatisering av satsdelar. Eleverna har skrivit loggbok, en intervju med fyra elever har utförts och därtill har jag gjort observationer. Av olika anledningar anser jag inte att urvalsgruppen går att använda som norm för en genomsnittsklass för årskurs nio.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att charader som metod inte gick att använda under de premisser som gällde för den utvalda klassen. Dessutom visar resultatet att metoden måste kompletteras med läromedel som stöd för eleverna.</p><p>Slutsatsen är dock att undervisningsmetoden i sig kan fungera då jag tidigare använt den i en annan klass. Därför anser jag att det är möjligt att använda charader som pedagogisk metod för att bredda och variera den traditionella grammatikundervisningen och därmed bättre nå ut till alla elever och därigenom stimulera och främja lärandeprocessen.</p> / <p>The following work deals with a different approach in teaching grammar which is designed to facilitate learning by stimulating several senses and by strengthening cognitive development through interaction with others. The purpose is to investigate if it is possible to use charades as a pedagogical method when it comes to learning elements of grammar such as: subject, predicate, object predicative, predicative, adverbial modifier and attribute.</p><p>The essay is based upon seven different lessons once a week with a class of ninth graders where the dramatisation of clauses took place. Not only have the students kept a log for the sake of the study, but there were also four interviews with different students as well as observations of them. For different reasons it is my belief that the study’s target group is not a representative class of ninth graders.</p><p>The result of this investigation shows that charades as a method for learning grammar, within the confines of the study, was not a successful method for the chosen group. Moreover it is also clear that the method has to be complemented with teaching material other than only charades in order to give students extra support.</p><p>However, based on a successful previous experience with another class where charades were used to teach grammar, I can make the conclusion that it is possible to use charades for the purpose of teaching grammar; especially as a way to compliment and vary traditional grammar teaching. This method helps reach students and thus stimulate their learning process.</p>

Föreliggande arbete handlar om ett försök att använda ett varierat arbetssätt i grammatikundervisningen för att främja inlärningen genom att stimulera flera sinnen och stärka den kognitiva utvecklingen i interaktion med andra. Syftet är att undersöka om det är möjligt att använda charader som en pedagogisk metod i fråga om inlärning av grammatik med avseende på satsdelarna subjekt, predikat, objekt, predikatsfyllnad, innehållsadverbial och attribut. Undersökningen grundar sig på sju genomförda lektioner fördelade på en gång per vecka i en niondeklass med dramatisering av satsdelar. Eleverna har skrivit loggbok, en intervju med fyra elever har utförts och därtill har jag gjort observationer. Av olika anledningar anser jag inte att urvalsgruppen går att använda som norm för en genomsnittsklass för årskurs nio. Resultatet av undersökningen visar att charader som metod inte gick att använda under de premisser som gällde för den utvalda klassen. Dessutom visar resultatet att metoden måste kompletteras med läromedel som stöd för eleverna. Slutsatsen är dock att undervisningsmetoden i sig kan fungera då jag tidigare använt den i en annan klass. Därför anser jag att det är möjligt att använda charader som pedagogisk metod för att bredda och variera den traditionella grammatikundervisningen och därmed bättre nå ut till alla elever och därigenom stimulera och främja lärandeprocessen. / The following work deals with a different approach in teaching grammar which is designed to facilitate learning by stimulating several senses and by strengthening cognitive development through interaction with others. The purpose is to investigate if it is possible to use charades as a pedagogical method when it comes to learning elements of grammar such as: subject, predicate, object predicative, predicative, adverbial modifier and attribute. The essay is based upon seven different lessons once a week with a class of ninth graders where the dramatisation of clauses took place. Not only have the students kept a log for the sake of the study, but there were also four interviews with different students as well as observations of them. For different reasons it is my belief that the study’s target group is not a representative class of ninth graders. The result of this investigation shows that charades as a method for learning grammar, within the confines of the study, was not a successful method for the chosen group. Moreover it is also clear that the method has to be complemented with teaching material other than only charades in order to give students extra support. However, based on a successful previous experience with another class where charades were used to teach grammar, I can make the conclusion that it is possible to use charades for the purpose of teaching grammar; especially as a way to compliment and vary traditional grammar teaching. This method helps reach students and thus stimulate their learning process.

Den här studien handlar om äventyrspedagogik som metod där syftet är att utforska och bidra med förståelse för vad den pedagogiska metoden äventyrspedagogik innebär. Frågeställningarna som valdes ut för att svara upp till syftet berör hur och varför förskollärare arbetar med äventyrspedagogik, hur förskollärare ser på äventyrspedagogikens möjligheter att stimulera barns lek och lärande samt vilka pedagogiska utmaningar som finns i arbetssättet. Studien är av kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer har använts som metod för att svara upp till frågeställningarna. För att kunna få ett resultat bearbetades teman och kategorier fram utifrån de transkriberade intervjuerna. Urvalsgruppen innefattar fem förskollärare från två olika förskolor i två olika kommuner som arbetar med äventyrspedagogik som metod i sin vardagliga verksamhet. Fyra av dessa förskollärare har läst Furmarks (1999) kurs i äventyrspedagogik som ges vid Luleå Tekniska universitet. Resultatet på studien visar på ett stort engagemang hos de berörda förskollärarna, där flera fått en nytändning i sin yrkesprofession. Samtliga respondenter svarade att lek uppstod utifrån de erfarenheter barn förvärvar i ett äventyr samt att lek och lärande hör ihop med varandra. Den kunskap som barn får genom äventyrspedagogik är bland annat samarbete och den sociala utvecklingen barn emellan. De pedagogiska utmaningar som belystes var frågor om tid, materiella resurser, språk samt funktionsnedsättningar.