Syftet med denna studie var att öka förståelsen av bildskapande i förskolan utifrån pedagogers perspektiv. Jag ville ge en inblick i hur pedagoger ser på bildskapandets betydelse i förskolan samt undersöka hur pedagoger i förskolan förhåller sig till bildarbete och barns bildskapande. De tre frågeställningar som ställdes var: Hur beskriver pedagogerna arbetet med bild i förskolan?, Vad vill pedagogerna uppnå med bild i förskolan? och Hur beskriver pedagogerna barns bildskapande utveckling? För att besvara forskningsfrågorna användes en kvalitativ intervjuteknik kallad halvstrukturerad livsvärldsintervju. Totalt sju pedagoger intervjuades. Resultatet visade att pedagogerna beskrev arbete med bild som en kompromiss mellan deras visioner och de hinder ramfaktorer innebar. Fem olika målsättningar med bild lokaliserades varav flest pedagoger uttryckte att bildens målsättning var att utveckla barns bildskapande och att barnen skulle uppnå känslomässiga mål. Pedagogerna hade olika uppfattningar om barns bildskapande utveckling, tre kategorier kunde lokaliseras beroende på vilken orsak pedagogerna framhöll att bildskapande utvecklingen hade sin grund i. Dessa var: inifrån, socialt samt inifrån och socialt. Min studie visar att många faktorer påverkar bildskapande arbete i förskolan. Pedagoger har personliga teorier om barns bildskapande samt olika målsättningar med bildarbete i förskolan och dessa tillsammans med ramfaktorer påverkar hur arbetet med bild ser ut.

<p>Meeting the pupils at work it is important to endeavor an adjustment of the education with the purpose of developing the individual person. To make this possible it requires, except for the intentions of teaching with an individual adjustment, the teacher to make oneself acquainted with the schools work and liability. This is especially important in the work with students with difficulties. for this group of students perhaps an alternative form of education would be to prefer.</p><p>As method of investigation I used a qualitative case study with a teacher who uses, what I would call, an alternative way of teaching. as a teacher you should pay attention to, and be aware of, how you effect your pupils and with this as a starting point conduct oneself. A way of working that fits my personality may take time to develop and it is important that this is allowed. Learning is an ever going process, as well for the teacher as for the pupils.</p><p>Key words: Alternative way of teaching, individual adjustment, students in difficulties.</p>

Meeting the pupils at work it is important to endeavor an adjustment of the education with the purpose of developing the individual person. To make this possible it requires, except for the intentions of teaching with an individual adjustment, the teacher to make oneself acquainted with the schools work and liability. This is especially important in the work with students with difficulties. for this group of students perhaps an alternative form of education would be to prefer. As method of investigation I used a qualitative case study with a teacher who uses, what I would call, an alternative way of teaching. as a teacher you should pay attention to, and be aware of, how you effect your pupils and with this as a starting point conduct oneself. A way of working that fits my personality may take time to develop and it is important that this is allowed. Learning is an ever going process, as well for the teacher as for the pupils. Key words: Alternative way of teaching, individual adjustment, students in difficulties.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka komplexiteten i hur pedagogrollen uttrycks ute på förskolegården. Vi har utifrån Goffmans dramaturgiska perspektiv sett förskolegården som en scen och pedagogerna som aktörer vilka spelar olika roller i sin yrkesutövning. Pedagogernas medvetenhet kring vilka roller de intar är av betydelse för barnens utevistelse på förskolegården. Vi utgår i vår studie från att det är en växelverkan mellan händelser och pedagogernas synsätt som avgör vilka roller som pedagogerna intar. Vi har genom observationer tittat på vilka interaktioner pedagogerna är delaktiga i. Resultatet visar att de fem pedagogerna på de fem olika förskolegårdarna var delaktiga i många interaktioner varav övervägande andel var tillsammans med barn. För att beskriva karaktären av interaktionerna mellan pedagoger och barn har vi tolkat dem utifrån Baes analytiska interaktionsverktyg. Vi använde oss av Goffmans ramanalytiska perspektiv för att definiera och kategorisera interaktionerna inom olika ramar, vilka namngavs av oss. Dessa ramar använde vi sedan för att koppla de olika interaktionerna till pedagogens roller vilka även dessa namngavs av oss. Vår definition av pedagogens roller var: omsorgsgivare, organisatör, informatör, observatör, gränssättare, säkerhetsvakt, lekkamrat, undervisare och privat person. Det vi såg i resultatet var att övervägande andel av interaktionerna kunde kategoriseras inom omsorgsramen och några få inom undervisningsramen. Enligt Goffmans ramanalytiska perspektiv kan alla situationer tolkas inom olika ramar, därmed kan pedagogerna inta olika roller i samma situation.

Studiens syfte är att undersöka den språkliga och kommunikativa interaktionen i informella lärsituationer som upprepas dagligen, och pedagogens roll i dessa. Den lärsituation som undersöks är rutinsituationen påklädning inför utevistelse. För att utreda syftet ställs de två problemfrågorna Vilken typ av språklig och kommunikativ interaktion förekommer vid de dagliga rutinsituationerna? och Vilken är pedagogens roll i barns språkutveckling vid rutinsituationen? Företrädesvis används Lev Vygotskijs och John Deweys teorier om språkutveckling och samspel. Det empiriska material som ligger till grund för studien är intervjuer med pedagoger i verksamheten och metoden är av kvalitativ art. Analysen av materialet visar att språklig och kommunikativ interaktion förekommer både mellan barn-barn och barn-vuxna. Interaktionen mellan barnen består mest av ett samspel som skapar inblick i varandras liv och vardag medan interaktionen mellan vuxen och barn är av mer vägledande art där den vuxne hjälper barnet att förstå sin vardag genom språkliga benämningar och begreppsbeskrivningar. Pedagogernas medvetenhet om rutinsituationen som språkutvecklande finns men får enligt intervjuerna en mer undanskymd roll på grund av stort barnantal i grupperna och stressig situation. Dock visar studien att pedagogernas kommunikativa interaktion är språkstimulerande även då den inte utförs medvetet och torde därför kunna utvecklas ytterligare.

Studiens syfte är att bidra till ökad medvetenhet för verksamma inom förskolans område kring frågor som rör pedagogers förhållningssätt kring relationen mellan bildskapande och genus, men även hur dessa förhållningssätt kan påverka barnens möjligheter i deras bildskapande. En viktig fråga som burits med från starten av arbetet och som lyser igenom i resultatdelen har varit: Vilka möjligheter att förhålla sig till bildskapande och genus kan uppstå om ett kritiskt sätt att tänka kring könsstereotypa mönster tas tillvara inom bildskapande? Metoden har utgått från en intervjustudie vilket inneburit intervjuer av sju pedagoger som arbetar inom förskolan. Halvstrukturerade intervjuer har varit av stort värde för mig som intervjuare för frågeformuleringens skull under intervjuerna, men även för informanterna för att kunna formulera sitt förhållningssätt till relationen mellan bildskapande och genus. Resultat som framkommit har visat på olika och ambivalenta förhållningssätt till bildskapande i relation till genus. Analys av resultaten visar på vikten av ett medvetet förhållningssätt i bildskapande sett till barnens möjligheter i bildskapande. / The purpose of the study is to contribute to increased awareness for those active in pre-school setting regarding the pre-school teachers’ approach to the relationship between art and creation and gender, but also how these attitudes can affect children's art and creation possibilities. An important issue right from the very beginning of this study, which is prevalent in the discussion of the results, has been: What kind of attitudes regarding art and creation and gender can occur if a critical way of thinking about gender and stereotypes is used in art and creation? The method was based on an interview study, which involved interviews of seven educators working in a pre-school environment. Semi-structured interviews have been of great value personally as an interviewer asking questions, but also for the sake of the interviewees abilities to express their attitudes concerning the relation between art and creation and gender. Emerged results have shown different and ambivalent approaches to the relation between art and creation and gender. Analysis of the results shows the importance of the use of a conscious approach in art and creation as seen in the children’s approach to art and creation.