Introduktion: I sjuksköterskans dagliga arbete ingår omvårdnad av patienter med perifera och centrala venkatetrar. Majoriteten av alla patienter har någon form av venkateter under sin vårdtid. Det är upp till sjuksköterskan att ha kunskap om omvårdnaden och förebygga eventuella komplikationer. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans kompetens relaterat till omvårdnaden av perifera och centrala venkatetrar. Metod: Litteraturstudiens metod baserades på Polit och Beck (2016) nio-steg. Databaserna som användes var Cinahl och PubMed. Totalt kvalitetsgranskades 11 artiklar vilka presenterades i resultatet i kategorier utefter de sex kärnkompetenserna. Resultat: Resultatet presenterades i tre kategorier; Informatik, Evidensbaserad vård och Säker vård. Slutsats: Resultatet pekar på att följsamheten till nationella riktlinjer kring hantering av PVK och CVK är låg beroende på okunskap eller att sjuksköterskan aktivt väljer att avvika från dem. Detta i sin tur leder till onödiga komplikationer och lidande för patienten. För att upprätthålla en patientsäker vård behöver kunskapen öka kring omvårdnaden av patienter med PVK och CVK.

Introduktion: Perifer venkateter (PVK) är en av de vanligaste medicintekniska produkterna som används inom sjukvården. Cirka fem miljoner PVK:er förbrukas årligen i Sverige. Komplikationer kan uppstå vid användande av PVK vilket medför lidande för patienten och ökar kostnaderna för hälso- och sjukvården. Genom att basera och uppdatera riktlinjer gällande hantering av PVK enligt aktuell forskning kan komplikationer förebyggas. Syfte: Syftet var att sammanställa aktuell forskning gällande sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder för hantering av PVK samt besvara frågeställningen: följer de nationella riktlinjerna gällande hantering av PVK den aktuella forskningen? Metod: En litteraturstudie med utgångspunkt i Polit & Becks (2017) nio steg. Litteratursökning gjordes i databaserna CINAHL och PubMed. Sökningen resulterade i 13 kvantitativa studier som kvalitetsgranskades enligt Polit & Becks (2017) ”Guide to an Overall Critique of a Quantitative Research Report”. Resultat: Resultatet baseras på 13 studier där fem rubriker identifierades: placering av PVK, skötsel av PVK, olika storlekar och typer av PVK, tid in situ samt riskfaktorer. Resultatet som framkom under varje rubrik jämfördes med vad som tas upp gällande aktuellt ämne i Vårdhandboken. Slutsats: De nationella riktlinjer som finns idag stämmer inte helt överens med den aktuella forskningen. För att säkerställa vilka rutiner och riktlinjer som ska gälla behövs dock mer forskning, främst gällande tid in situ och storlek på PVK.

Introduktion/Bakgrund: Perifer venkateter [PVK] utgör en risk för infektion. Den här litteraturstudien fokuserar på sjuksköterskans preventiva insatser och arbetssätt för att förhindra infektion relaterat till perifer venkateter. Syfte: Undersöka åtgärder som sjuksköterskor kan vidta för att förhindra infektion relaterad till perifer venkateter. Metod: Systematisk litteraturstudie enligt Polit & Beck:s (2021) niostegsmodell med originalartiklar hämtade från databaserna Cinahl och Pubmed. Artiklarna granskades enligt SBU:s granskningsmallar. Resultat: Positiv effekt mot infektion och komplikation kunde konstateras efter implementation av åtgärder gällande aseptik, handhavande och följsamhet till riktlinjer. Slutsats: Ansvaret för infektionsprevention ligger på hela vårdkedjan. Sjuksköterskan ska ha ett aseptiskt förhållningssätt, tänka på lämplig placering av PVK samt utöva adekvat handhavande. Organisation och arbetsgivare ska tillförse utbildning och träning i PVK-sättning för sjuksköterskor.

Bakgrund Sjuksköterskeprofessionen är i Sverige ett yrke dominerat av kvinnor, dessa tendenser går även att se i andra länder. Studier visar att de genusstereotyper som finns i samhället påverkar den manliga sjuksköterskans sätt att bemöta patienter. Den manliga sjuksköterskan tenderar att vara mer rak och formell mot patienter, än sina kvinnliga kollegor, för att kunna försvara sin maskulinitet. Utifrån vad forskningen visat ligger intresset för denna studie i att undersöka om genusstereotyper påverkar bemötandet av patienter. Forskningen vi tagit del av beträffande sjuksköterskans bemötande kopplat till genusnormer har till stor del inte genomförts i Sverige. Vilket gör det intressant att se om forskningen går att jämföra med svenska förhållanden. Syfte Syftet med studien är att beskriva kvinnliga respektive manliga sjuksköterskors bemötande av patienter vid insättande av perifer venkateter (PVK). Metod För att kunna besvara syftet genomfördes sammanlagt 28 observationer på 11 sjuksköterskor på fyra mottagningar. En innehållsanalys genomfördes för att beskriva sjuksköterskan bemötande vid insättande av PVK. Resultat Det observationerna visat är att bemötande varit generellt lika mellan könen. Kommunikation var en central del av bemötandet, likaså information om PVK och dess innebörd. Slutsats Studien antyder att genusnormerna presenterade i bakgrunden, generellt inte påverkat de kvinnliga och manliga sjuksköterskorna som observerats. Ett resultat som framkommit genom observationerna är att de kvinnliga sjuksköterskorna också tenderade att ha en rak kommunikation, något tidigare studier antytt vara generellt för den manliga sjuksköterskan.

Bakgrund: Strålningen från radioaktiva ämnen utnyttjas för både diagnostik ochterapi av olika typer av sjukdomar. För att kunna genomföra en nuklearmedicinskundersökning krävs ett radiofarmaka och nästan all administrering sker genom enperifer venkateter (PVK). En del PVK är utrustade med slang och dessa skall helstundvikas. Forskning har visat att en del av aktiviteten kan fastna i PVK vid administrering av radiofarmaka. Syftet med denna studie är att undersöka om aktivitetsupptaget av de mest använda radioaktiva farmaka skiljer sig mellan BD Nexiva och i BD Venflon Pro Safety. Även den optimala volymen NaCl för genomspolning av PVK efter injektion av radiofarmaka kommer att studeras. Metod: En beräknad mängd aktivitet drogs upp. Aktiviteten i plastsprutan mättes före samt efter injektion via PVK. Därefter mättes PVK efter injektion av radiofarmaka utan genomspolning av NaCl samt efter genomspolning med 3 ml, 5 ml, 10 ml, 20 ml samt 30 ml NaCl. Resultat: Det erhållna resultatet för de två olika PVK visade att efter sköljning av NaCl minskade residual aktiviteten för samtliga radiofarmaka. Det radiofarmaka som hade mest residual aktivitet i båda PVK var 99mTc-Myoview. Konklusion: Det finns ingen skillnad mellan Nexiva och Venflon. Dock måste det tas hänsyn till att BD Nexiva har en plastslang som inte är strålskyddad. Den mest gynnsamma mängden för genomspolning i PVK bestämdes till 10 ml. / Background: The radiation from radioactive substances is used for diagnostic and therapy of various diseases. It requires a radiopharmaceutical to perform a nuclear medicine examination. Most of the radiopharmaceuticals are administrated through a peripheral venous catheter (PVC). There is a few PVC that is equipped with a plastic tube, which should be avoided. Research has shown that the activity from the radiopharmaceuticals can adsorb in the PVC during the administration. The aim of this study is to examine if the activity uptake of the most commonly used radiopharmaceuticals are different between BD Nexiva and BD Venflon Pro Safety. The optimal volume of sodium chloride for flushing in the PVC after an injection of the radiopharmaceutical will also be studied. Method: The amount of activity that was used for this study was estimated. The activity in the plastic syringe was measured before and after the injection through the PVC. Then the PVC was measured after injection of radiopharmaceutical, both with and without the flushing of sodium chloride. First with 3 ml and then 5 ml, 10 ml, 20 ml and 30 ml of sodium chloride. Results: The obtained result for the two different PVC, BD Nexiva and BD Venflon, showed that after rinsing with sodium chloride the residual activity of all radiopharmaceuticals decreased. The radiopharmaceuticals that held the most residual activity in both PVC were 99mTc- Myoview. Conclusion: This study showed that there is no difference between Nexiva and Venflon. However it must be taken into consideration that BD Nexiva has a plastic tube that is not shielded from radiation. The optimal volume of sodium chloride for flushing was determined to 10 ml.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka rutiner och kunskapersjuksköterskor hade i samband med skötseln av perifera venkatetrar. Dessutomavsåg studien att undersöka om deras rutin och kunskap påverkades av erfarenhet.En kvalitativ intervjumetod användes och tolv sjuksköterskor på tre olikaavdelningar intervjuades. Tre huvudkategorier framkom efter analys av materialet.Dessa var, rutin, kunskap och sjuksköterskans reflektioner. I vissa avseendenpåverkade sjuksköterskans erfarenhet, skötseln och kunskapen, i samband medperifera venkatetrar. Trots kunskap om gällande riktlinjer för skötseln av periferavenkatetrar visade resultatet att sjuksköterskornas rutiner i samband med skötselav perifera venkatetrar ofta var samma som de rutiner på avdelningarna där dearbetade. / The aim of this study was to examine which routines and knowledge’s nurses hadin handling peripheral intravenous lines. This study also aimed to examine if theirroutine and knowledge was affected by experience. A qualitative interviewmethod was used and twelve nurses from three different wards where interviewed.Three main categories emerged after analysing the material. These threecategories where, routine, knowledge and the nurses reflections. In some aspectsthe nurse’s experience affected the handling and knowledge of peripheralintravenous lines. Despite their knowledge about guidelines regarding handlingperipheral intravenous lines, the result showed that the nurses routines in handlingperipheral intravenous lines often was the same as the routines on the wardswhere they worked.

Bakgrund: Cirka 70% av alla inneliggande patienter har en perifer venkateter (PVK), trots att det är en vanlig procedur i vården finns en stor risk för komplikationer. Den vanligaste komplikationen relaterat till PVK är tromboflebit, som kan leda till livshotande tillstånd. Handhavande av PVK är en utav sjuksköterskans uppgifter och det är därför viktigt att sjuksköterskan har kunskap om handhavandet och de preventiva åtgärderna för att arbeta evidensbaserat för att kunna förebygga risken för tromboflebit. Tromboflebit kan leda till lidande för patienten och utefter Katie Eriksson teori att lindra lidande ska sjuksköterskan tillägna sin kunskap till patienten för att minska onödigt lidande.   Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder för att förebygga tromboflebit vid handhavande av perifer venkateter inom slutenvården. Metod: En allmän litteraturöversikt med kvantitativ design och induktiv ansats, baserad på åtta artiklar. Artiklarna analyserades genom Fribergs fyrstegsmetod. Resultat: Litteraturöversikten resulterade i två huvudkategorier vilka var insättning av PVK med underkategorierna val av insticksställe och val av PVK samt huvudkategorin handhavande av PVK med underkategorierna aseptik och hantering samt avlägsnande och eftervård. Sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder för att förhindra tromboflebit var att undvika insticksställen med flexion, anpassa PVK-storlek till kärlet, använda aseptik vid insättning, undvika palpation efter desinfektion, undvika upprepad venpunktion, byta PVK:n inom 48–72 timmar, daglig inspektion med hjälp av flebitskala samt inspektion och rengöring efter avlägsnandet av PVK:n.   Slutsats: Genom att sjuksköterskan utför dessa preventiva omvårdnadsåtgärder kan tromboflebit förebyggas. Det kan finnas brist på kunskap om den evidensbaserade vården eller bristande följsamhet till den i praktiken. Resultatet kan bidra till att preventiva omvårdnadsåtgärder uppmärksammas vilket är av stor vikt eftersom tromboflebit kan leda till livshotande tillstånd och orsaka lidande för patienten.

<p>Syftet med studien var att undersöka om sjuksköterskans information till patienter, vid inläggning av perifer venkateter, följde gällande riktlinjer från Handbok för hälso- och sjukvårdspersonal. Författarna samlade in data genom att delta vid 60 inläggningar av perifer venkateter vilka genomfördes av femton olika sjuksköterskor. Insamlingen ägde rum på en dagkirurgiavdelning. Man observerade ett antal områden, resultatet på dessa kunde bli ja eller nej, där ja var det resultat man eftersökte. Antal ja-svar summerades och analyserades med oberoende t-tester för att se eventuella skillnader i yngre/äldre och män/kvinnor, inga skillnader påfanns. Resultatet visade att sjuksköterskornas information till patienter vid insättande av perifer venkateter hade uppenbara brister och inte följde gällande riktlinjer. I över hälften av observationsmomenten gavs bristande information eller ingen information alls. Det som sjuksköterskorna flitigast informerade om var att patienten vid insticket kunde känna smärta, denna information gavs till så gott som alla patienter. Två foldrar, en gällande patientinformation och en gällande sjuksköterskeinformation, har utformats av författarna för att kunna urskilja vad som kan vara nödvändigt när det gäller patientinformation.</p> / <p>The aim of this study was to investigate if given information to patients regarding insertion of a peripheral intravenous line was following national guidelines. The writers collected data by observing 60 insertions of peripheral intravenous lines that was performed by fifteen different nurses. The observations took place on a surgical ward. A specific number of areas were observed and the result of each observation could be answered with a yes or no, where yes was the result that was preferred. The yes-answers were summarized and analyzed using independent t-tests to find possible differences regarding gender and age, no differences were found. The result showed that given information to patients regarding the insertion of a peripheral intravenous line had obvious limitations and did not follow the national guidelines. In almost half of the observation areas the information was limited or none existing. The most common information that was given by the nurses was how the insertion of the peripheral intravenous line would feel, this information were given to almost every patient. Two information folders, one to the patients and one to the nurses, have been made by the writers to discern what can be necessary to inform the patient of.</p>

Syftet med studien var att undersöka om sjuksköterskans information till patienter, vid inläggning av perifer venkateter, följde gällande riktlinjer från Handbok för hälso- och sjukvårdspersonal. Författarna samlade in data genom att delta vid 60 inläggningar av perifer venkateter vilka genomfördes av femton olika sjuksköterskor. Insamlingen ägde rum på en dagkirurgiavdelning. Man observerade ett antal områden, resultatet på dessa kunde bli ja eller nej, där ja var det resultat man eftersökte. Antal ja-svar summerades och analyserades med oberoende t-tester för att se eventuella skillnader i yngre/äldre och män/kvinnor, inga skillnader påfanns. Resultatet visade att sjuksköterskornas information till patienter vid insättande av perifer venkateter hade uppenbara brister och inte följde gällande riktlinjer. I över hälften av observationsmomenten gavs bristande information eller ingen information alls. Det som sjuksköterskorna flitigast informerade om var att patienten vid insticket kunde känna smärta, denna information gavs till så gott som alla patienter. Två foldrar, en gällande patientinformation och en gällande sjuksköterskeinformation, har utformats av författarna för att kunna urskilja vad som kan vara nödvändigt när det gäller patientinformation. / The aim of this study was to investigate if given information to patients regarding insertion of a peripheral intravenous line was following national guidelines. The writers collected data by observing 60 insertions of peripheral intravenous lines that was performed by fifteen different nurses. The observations took place on a surgical ward. A specific number of areas were observed and the result of each observation could be answered with a yes or no, where yes was the result that was preferred. The yes-answers were summarized and analyzed using independent t-tests to find possible differences regarding gender and age, no differences were found. The result showed that given information to patients regarding the insertion of a peripheral intravenous line had obvious limitations and did not follow the national guidelines. In almost half of the observation areas the information was limited or none existing. The most common information that was given by the nurses was how the insertion of the peripheral intravenous line would feel, this information were given to almost every patient. Two information folders, one to the patients and one to the nurses, have been made by the writers to discern what can be necessary to inform the patient of.

Bakgrund: Ungefär hälften av alla vuxna som vårdas på sjukhus erhåller en perifer venkateter (PVK) för intravenöst behandling. Det finns risk för lindriga eller allvarliga komplikationer. Den vanligaste komplikationen är tromboflebit och den allvarligast är infektion. I Sverige är det sjuksköterskan som ansvarar för insättning, skötsel, borttagande och dokumentation av PVK. Omvårdnaden vid handhavande av PVK är eftersatt och sjuksköterskan bör förvissa sig om att deras kunskaper är uppdaterad och evidensbaserad för att minska risken för komplikationer. Syfte: Studiens syfte var att beskriva faktorer av betydelse som kan förebygga PVK relaterade komplikationer med fokus på tromboflebit och infektion. Metod: En litteraturstudie som är baserad på 15 artiklar, 2009-2014. Resultat: Faktorer av betydelse för att förebygga tromboflebit och infektion i samband med PVK är inläggningsteknik, anatomisk placering, PVK storlek, slutna- eller öppna system och hur länge en PVK är in situ. Utbildning av personalen och feedback förbättrade handhavandet av PVK och följsamheten till riktlinjer. Slutsats: Flera faktorer påverkar om patienten utvecklar tromboflebit eller infektion i samband med PVK. Flera går att förebygga genom att följsamheten till riktlinjer förbättras och utförda omvårdnadsåtgärder dokumenteras. / Background:About half of all adults who are being cared for in hospital receivea peripheral venous catheter (PVC) for intravenous treatment. There is a risk of mild or serious complications. The most common complication is thrombophlebitis and the most serious is infection. In Sweden it isthe nurse who is responsible for the insertion, management, removal and documentation of PVC. Nursing care in PVCis neglected and the nurse should ensure that their knowledge is up-to-date and evidence-based in order to reduce the risk of complications.Aim:The aim of the studywas to describe factors that can prevent PVCrelated complications with focus on thrombophlebitis and infection.Method:Aliterature review based on 15articles, 2009-2014. Results:Factors of importance to prevent thrombophlebitis and infection associated with the PVCis insertion technique, anatomic location, PVCsize, closed or open system and how long PVCis in situ. Staff training and feedback improved management of PVCand adherence to guidelines. Conclusion:Several factors affect if the patient developsfrom thrombophlebitis or infection associated with PVC. Many are preventable by adherence to the guidelines be improved and performed nursing interventions should be documented.