151 |
Patienter med HIV och deras upplevelse av bemötande inom sjukvården : En litteraturstudie / Patients With HIV and Their Experience Of Respons In Healthcare : A literature reviewBarcklind, Ida, Öberg, Josefin January 2024 (has links)
Bakgrund: Rädslan för att möta fördomar är något som kan hindra personer med HIV till att söka vård vilket i sin tur kan leda till en försämrad hälsa. Stigmatisering kring HIV är utbredd och kan leda till negativa konsekvenser för den smittade. Stigma kan vara internaliserat eller samhälleligt och denna form av stigma kan leda till en diskriminering inom hälso- och sjukvården. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patienter med HIV och dess upplevelse av bemötande i sjukvården. Metod: Litteraturstudien som genomfördes var av kvalitativ ansats där artiklarna till litteraturstudien inhämtades från databaserna Cinahl och Pubmed. Dessa kvalitetsgranskades enligt SBU:s granskningsmall för att sedan analyseras enligt Popenoes analysmodell. Resultat: I studien framkom 2 huvudkategorier som betecknades Stigmatisering inom sjukvården och Personcentrerad vård, dessa hade i sin tur 4 underkategorier. Stigmatisering inom sjukvården inkluderade underkategorierna Mindre upplevelse av stigma inom privat vård och Kunskap och okunskap gällande HIV. Personcentrerad vård inkluderade underkategorierna Holistiskt synsätt och Positiva erfarenheter av bemötande. Konklusion: Sammanfattningsvis har denna litteraturstudie visat att patienter med HIV ofta möter stigma och diskriminering inom sjukvården, men att det även fanns de kliniker som var mer tillmötesgående än andra, detta handlade framförallt om specialiserade kliniker med en högre kunskap kring sjukdomen. En personcentrerad vård och ett holistiskt synsätt var viktiga faktorer vid bemötande av patienter med HIV.
|
152 |
Faktorer som påverkar livskvaliteten hos personer med hjärtsvikt : en litteraturöversikt / Factors affecting the quality of life in individuals with heart failure : a literature reviewAljic, Benisa, Timar, Caroline January 2024 (has links)
Bakgrund: Hjärtsvikt är en global och växande folksjukdom med hög dödlighet som ofta medför flera påfrestande symtom för personen. Hjärtsvikt beror på att hjärtat har nedsatt pumpförmåga vilket kan uppkomma av flera olika anledningar. Klassiska symptom för personer med hjärtsvikt är dyspné, trötthet, ödem och viktuppgång. Förutom den medicinska behandlingen är den icke farmakologiska behandlingen med egenvård och livsstilen viktiga delar för att behandla hjärtsvikt. Hjärtsvikt har även ofta negativa konsekvenser på personens vardagliga liv och livskvalitet. Syfte: Syftet var att belysa faktorer som påverkade livskvaliteten hos personer med hjärtsvikt. Metod: En litteraturöversikt där analysen utgick från Whittemore & Knafl (2005) analysmetod. Litteraturöversikten innefattar 15 vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Sökningarna är gjorda i databaserna CINAHL och PubMed och samtliga artiklar är kvalitetsgranskade där tio artiklar fick mycket god kvalitet och fem artiklar fick god kvalitet. Resultat: I resultatet framkom fyra huvudteman med nio subteman som hade påverkan på livskvaliteten. Dessa huvudteman var psykologiska faktorer, psykosociala faktorer, livsstilsfaktorer och fysiska faktorer. Samtliga faktorer hade olika påverkan på livskvaliteten för personer med hjärtsvikt. Slutsats: Slutsatsen i litteraturöversikten var att det fanns flera faktorer som påverkade livskvaliteten hos personer med hjärtsvikt. Det är av stor vikt att kunna identifiera dessa faktorer för att kunna öka livskvaliteten för dessa personer / Background: Heart failure is a global widespread disease with a high mortality rate. More and more people are falling ill as the population gets older and better treatment options are available. Heart failure is caused by impaired pumping capacity of the heart for various reasons. Classic symptoms for people with heart failure include dyspnea, fatigue, oedema and weight gain. The treatment, in addition to the medical treatment, is focused on nonpharmacological treatment where lifestyle has a significant factor and has been shown to increase the incidence of heart failure. People with heart failure often have a reduced quality of life as the disease usually has a negative impact on everyday life. Aim: The aim was to illuminate factors influencing the quality of life in individuals with heart failure. Method: A literature review where the analysis was based on Whittemore & Knafl (2005) method of analysis. The literature review includes 15 scientific articles with both qualitative and quantitative approaches. The searches are made in two databases CINAHL and PubMed. All articles are quality checked where 10 articles received very good quality and five articles received good quality. Results: The results revealed four main themes with nine subthemes with different factors that had an impact on the quality of life. These main themes are psychological factors, psychosocial factors, lifestyle factors and physical factors. All factors had a different impact on the quality of life for people with heart failure. Conclusion: The conclusion of the literature review was that there were several factors that affect the quality of life of people with heart failure. It is of great importance to be able to identify these factors in order to increase the quality of life for people with heart failure.
|
153 |
Att leva livet ut: Vad främjar livskvalité i livets slutskede, en kvalitativ litteraturöversikt / To Live Life: What promotes the quality of life of the terminally ill, a qualitative literature reviewSpång, Fredrik, Åkesson, Angelica January 2016 (has links)
Bakgrund: Palliativ vård, eller vård vid livets slutskede, innebär ett förhållningssätt som syftar till att förbättra vårdsökande personers livskvalité. Livskvalité är ett begrepp som är svårt att definiera, det omfattar personens uppfattning om sin situation. Därför är det viktigt att beskriva aspekter som kan främja personers livskvalité. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva vad som främjar livskvalité hos personer som befinner sig i livets slutskede. Metod: En litteraturöversikt som sammanställdes av elva kvalitativa artiklar. Artiklarna analyserades enligt en induktiv ansats. Inkluderade artiklar fanns genom sökning i Cinahl, Medline, AMED samt PsycInfo. Resultat: Analysen av artiklar indikerade på att livskvalité är en individuell upplevelse bland personer som befinner sig i livets slutskede. Återkommande aspekter som främjar livskvalité i livets slutskede har kategoriserats i tre kategorier: Betydelsen av relationer; Förstå sin situation; Omvårdnad vid livets slutskede. I diskussionen användes Lennart Nordenfelts holistiska teori kring hälsa och livskvalité där synen på den hela människan samt uppfyllelsen av mål är betydelsefullt. Slutsats: God palliativ vård samverkar med livskvalité som i sin tur är nära kopplat till personcentrerad vård. Därför är relationen mellan den vårdsökande personen och vårdpersonal viktig. / Background: Palliative care, or care at end of life, means an approach that aims to improve the quality of life for care seekers. Quality of life is a concept that is difficult to define, it includes the person’s perception of the situation. Therefore it is important to describe aspects that can promote people’s quality of life. Aim: The objective of this study was to describe what promotes quality of life in people who are in the final stages of life. Method: A literature review compiled by eleven qualitative articles. They have been analyzed according to an inductive approach. Included were articles by searching CINAHL, Medline, AMED and PsycInfo. Results: The analysis of the articles indicated on that quality of life is an individual perception among people who are in the final stages of life. Recurring elements that promote quality of life in the final stages of life have been categorized into three categories: The importance of relationships; Understand their situation; Nursing at the end of life. The discussion was used Lennart Nordenfelt holistic theory of health and quality of life, where the vision of the whole person and fulfillment of goals is important.Conclusion: Good palliative care interacts with the quality of life, which in turn is closely linked to person-centered care. Therefore, the relationship between the person seeking care and health professionals is important.
|
154 |
Patientsäker omvårdnad : Operationssjuksköterskans upplevelser av perioperativ omvårdnad - en intervjustudie / Nursing and patient safety : Operating theatre nurse's experiences of perioperative nursing - an interview studyJohansson, Susanna, Larsson, Charlotte January 2016 (has links)
Introduktion: Operationssjuksköterskan ansvarar för patientens omvårdnad under den perioperativa processen och den ska bedrivas utifrån personcentrerad omvårdnad (PCO). I den högteknologiska miljön fungerar operationssjuksköterskan som en länk mellan tekniken och patienten. Endast ett fåtal studier belyser operationssjuksköterskans perioperativa omvårdnad och behovet av ett omvårdnadsinriktat arbete inom operationssjukvården kan ifrågasättas. Syfte: Studiens syfte var att beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av vad som utmärker perioperativ omvårdnad. Metod: Studien var en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Datainsamlingen gjordes genom reflexiva intervjuer av tio operationssjuksköterskor från två operationskliniker. Intervjuerna baserades på en upplevd situation av perioperativ omvårdnad. Dataanalysen genomfördes utifrån innehållsanalys. Resultat: Operationssjuksköterskornas upplevelser av perioperativ omvårdnad kan sammanfattas i en huvudkategori: Patientsäker omvårdnad. Tre generiska kategorier framkom: Bevara patientens värdighet, Samordna och kontrollera patientens vård samt Skydda patientens kropp. Operationssjuksköterskorna beskrev hur de arbetade utifrån patientens individuella behov samt hade operationsmetodiska och medicintekniska kunskaper vilket förhindrade vårdskador hos patienten. Konklusion: Den perioperativa omvårdnaden utmärks av att operationssjuksköterskorna genom sina specifika kunskaper samordnar och kontrollerar patientens vård, skyddar patientens kropp och medverkar till en bevarad värdighet hos patienten vilket bidrar till en patientsäker vård. Enligt riktlinjer ska den perioperativa omvårdnaden vara personcentrerad vilken den delvis är men ytterligare evidens kring PCO perioperativt skulle vara betydelsefullt. / Introduction: The operating theatre nurse (OTN) is responsible for the patient’s care during the perioperative process and it should be conducted on the basis of person-centered care (PCC). In the high-tech environment the OTN work as a link between technology and the patient. Only a few studies illustrate the OTN’s perioperative care and the need for a care-oriented work in the operating room is questionable. Aim: The aim of the study was to describe OTNs' experiences of the characteristics of perioperative nursing. Method: The study was a qualitative interview study with an inductive approach. The data was collected through reflexive interviews of ten OTNs’ from two surgical clinics. The interviews were based on a perceived situation of perioperative care. Data analysis was carried out with content analysis. Result: The OTNs' experiences of perioperative care can be summarized in one key category: Patient safe care. Three generic categories emerged: Preserving the patient's dignity, Coordination and control of the patient’s care and Protect the patient's body. The OTNs’ described how they worked according to individual patient needs and had specific operating and technical knowledge which prevented the emergence of health damage to the patient. Conclusion: The perioperative nursing characterized by the OTNs’ through their specific knowledge coordinates and controls the patient's care, protect the patient's body and contributes to the preservation of the patient’s dignity, which contributes to a patient safe care. According to the guidelines, the perioperative care should be person-centered which it partly is but further evidence regarding perioperative PCC would be significant.
|
155 |
De är antingen våra eller deras, aldrig bådas : Sjuksköterskors upplevelser av samverkan kring de mest sjuka äldre vid akut försämring i hemmet - En kvalitativ studie / They either belong to us or to them, never to the booth of us : Nurses experiences of collaboration of care around the most frailelderly when reduced general condition at home- A qualitative studyCarlsson, Lisa, Glimsjö, Jenny January 2016 (has links)
Bakgrund: Akuta försämringstillstånd i hemmet hos de mest sjuka äldre inträffar ofta. Det är inte ovanligt att flera olika vårdverksamheter är inblandade i vården kring denna grupp vilket ställer krav på en fungerande samverkan. Sjuksköterskor inom flera verksamheter möter de äldre vid akuta försämringstillstånd vilket skapar behov av en fungerande samverkan. Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelser av samverkan bland sjuksköterskor verksamma inom kommun, primärvård, ambulans och akutmottagning i samband med att de mest sjuka äldre blir akut försämrad i sitt hem. Metod: Kvalitativ metod med fokusgruppsintervjuer med sjuksköterskor som hade erfarenhet av samverkan kring de mest sjuka äldre vid akuta försämringstillstånd i hemmet. Intervjuerna analyserades enligt Burnard (1996) innehållsanalys i fyra steg. Resultatet: Analysen resulterade i två huvudkategorier samt sex underkategorier. Huvudkategorin Ensam i teamet presenteras i underrubrikerna Att företräda de mest sjuka äldre, Avsaknad av bedömning på plats och Interaktion med kollegor. Huvudkategorin Jakten på information presenteras i underrubrikerna Betydelsen av information om de mest sjuka äldre, Avsaknad av gemensamt IT-stöd och Behov av att dela information. Slutsats: Sjuksköterskorna upplever samverkan som en nödvändighet vid akuta försämringstillstånd av de mest sjuka äldre i hemmet. Samverkan visar sig dock vara kantad av barriärer. För att kunna bedöma och möta behoven hos de mest sjuka äldre i dessa situationer efterfrågar sjuksköterskorna en förändrad struktur för teamsamverkan, förbättrad kommunikation och informationsdelning. Detta skulle gagna samverkan och den personcentrerade vården. / Background: Reduced general condition at home among the most frail elderly are common. Collaboration of care is necessary as many different health care providers often are involved. Since nurses often meet the most frail elderly in their home in these situations they dependent ona well-functioning collaboration between the health care providers. Aim of this study was to elucidate nurses experiences of collaboration of care around the mostfrail elderly when reduced general condition at home. Method: Qualitative focusgroupinterviews with fifteen nurses from community based care,primary care, ambulance care and emergency care with experience of caring for the most frailelderly and collaboration of care in the elderly’s home. According to the qualitative contentanalysis described by Bernard (1996) the focusgroupinterviews were analysed. Result: The result consists of the two main categories Alone in the team and The pursuit forinformation and the six subcategories To represent the most frail elderly, Absence of medicalassessment, Interaction between colleges, The importance of information, Absence of shared ITsystem and The want of sharing information. Conclusion: Nurses consider collaboration of care as necessary amongst the most frail elderlywhen reduced general condition at home. The result indicate that collaboration of care is difficultto achieve. To meet the needs of the most frail elderly in these situations nurses desires a changein structure to provide for team collaboration, approvement in communication and in sharinginformation. According to nurses, this would benefit collaboration of care and the personcentered care.
|
156 |
Förekomst av sekundär traumatisk stress hos sjuksköterskor och dess påverkan på personcentrerad vård : - En litteraturstudie / Incidence of secondary traumatic stress in nurses and its effect on person-centered care : - A literature studyFrisk, Alexander, Köpmans, Elias January 2016 (has links)
Bakgrund: Sjuksköterskan har stor del i den nära patientvården och förväntas vara en god lyssnare genom sitt personcentrerade vårdgivande. Händelser som är traumatiska drabbar förutom den direkt berörda patienten även sjuksköterskan genom sekundär exponering. Syfte: Syftet med studien var att belysa förekomst av STS hos sjuksköterskor samt beskriva hur det påverkar vårdkvalitet och personcentrerad vård. Metod: Litteraturstudie med en översikt av relevanta artiklar i databaserna PubMed och CINAHL. Resultatet baseras på 14 artiklar som uppfyllde inklusionsoch kvalitetskrav. Resultat: Sjuksköterskan påverkas av STS på flera plan, både professionellt och personligt. Vårdkvaliteten blir lidande om STS påvisas. Den personcentrerade vården utgör grunden i sjuksköterskans yrkesutövande men om medvetenhet saknas för STS finns risken att sjuksköterskan påverkas så till den grad att hen väljer att sjukskriva sig och/eller byta arbetsplats. Slutsats: STS är ett relativt okänt begrepp och det kan vara svårt att se tecken på begynnande symtom. Sjuksköterskan kan utsättas för STS oberoende arbetsplats. Detta kan sänka effekten i yrkesutövandet genom personliga symtom som; irritabilitet, trötthet, minskad empati, depression, återupplevelser av tidigare upplevda traumatiska händelser med flera. Arbetsplatsens ledarskap inverkar på identifieringen av sjuksköterskans utveckling/hanterande av STS. / Background: The nurse has a large responsibility in the near patient care and is expected to be a good listener within the person-centered care. Events that are traumatic affects both the directly affected patient but also the nurse through their secondary exposure. Aim: The purpose of this study is to highlight the incidence of STS in nurses as well as to describe how it affects the quality of care and person-centered care. Method: Literature review of relevant articles in databases PubMed and CINAHL. The results of this literature study are based on 14 articles that met the inclusion and quality criteria. Results: The nurse is affected by STS on several levels, both professionally and personally. The quality of the fundamental person-centered care will be affected if STS is noted and the risk is imminent that the nurse affects to such an extent that they may choose to call in sick and/or change their jobs. Conclusion: STS is a relatively unknown concept. The nurse may face STS independent of workplace and the results can be showed in a lower quality of care and personal symptoms such as; irritability, fatigue, decreased empathy, depression, re- experiences of previously experienced traumatic events, and others. Leadership influence on identification of nurse’s STS development and handling.
|
157 |
Sjuksköterskans uppfattning om omvårdnadsinsatser som främjar livskvalitet vid bipolär sjukdom : En kvalitativ intervjustudie / The nurse's perception on nursing interventions that promote quality of life in bipolar disorder : A qualitative interview studyBel Mekki, Veronica, Fernström, Pia January 2016 (has links)
Bakgrund: Flera studier har visat att personer med bipolär sjukdom har en sämre livskvalitet jämfört med övriga befolkningen. Som sjuksköterska inom psykiatrisk vård är det viktigt att ha kunskap om sjukdomen för att ge bästa möjliga behandling med mål att stabilisera symtom, förebygga återfall och främja livskvalitet. Syfte: Att utifrån sjuksköterskans uppfattning beskriva vilka omvårdnadsinsatser som främjar livskvalitet vid bipolär sjukdom. Metod: En kvalitativ innehållsanalys som baserades på åtta semistrukturerade intervjuer. Resultat: Resultatet visade tre huvudteman: Kunskap om sjukdomen: betydelsen av att både patient och anhöriga fick kunskap om sjukdomen; Trygghet och kontinuitet i vården: veta var och till vem man vänder sig i vården hade stor betydelse samt Personcentrerad vård: att bli sedd och bemött som en unik person. Slutsats: Patientutbildning där man tar upp vikten av regelbundna levnadsvanor, att undvika stress samt att bli medveten om sina tidiga tecken kan hjälpa att stabilisera symtom och förebygga återfall. / Background: Several studies have shown that persons with bipolar disorder have a poorer quality of life compared to the rest of the population. As a nurse in psychiatric care it is important to have knowledge about the disease in order to provide the best possible treatment with the goal to stabilize symptoms, prevent relapse and promote quality of life. Objective: Based on the nurse's perception, describe the nursing interventions promoting quality of life in bipolar disorder. Method: A qualitative content analysis based on eight semi-structured interviews. Results: The results showed three main themes: Knowledge about the disease: the importance of that both the patient and family members gain knowledge about the disease; Safety and continuity of care: knowing where and who to contact in care was of great importance and Person-centered care: be seen and treated as a unique person. Conclusion: Patient education which highlights the importance of regular habits, to avoid stress and to become aware of early signs can help stabilize symptoms and prevent relapse.
|
158 |
"Det är ett ord som vi aldrig använder inom psykiatrin..." : Sjuksköterskors beskrivningar om andlighet och erfarenheter av att möta patienters andlighet inom den psykiatriska vården / "It's a word that we never use in psychatri..." : Nurses descriptions of spirituality and experiences of meeting patients spirituality in the mental health careLarsson, Katarina January 2016 (has links)
Bakgrund: Andlighet kan definieras som ett mångdimensionellt begrepp och inom vårdvetenskapen ses människan som en helhet av kropp, själ och ande. Tidigare forskning visar på att patienterna ser den andliga dimensionen som viktig för dem och att de gärna själva vill bli tillfrågade om andliga behov av vårdpersonal. En personcentrerad vård ställer krav på att ta hänsyn till patientens kultur och livsåskådning, då man som vårdare söker diagnosticera och hjälpa patienten på bästa sätt. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors föreställningar om andlighet och deras erfarenheter kring bemötande av patienters andlighet inom den psykiatriska vården. Metod: Sex sjuksköterskor med minst ett års erfarenhet av arbete inom psykiatrisk vård deltog i studien genom enskilda, semistrukturerade intervjuer. Materialet bearbetades genom kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultat: Tre kategorier framkom i analysarbetet: Beskrivning av andlighet som fenomen; Andlighetens påverkan på den psykiska hälsan; Bemötande av patienternas uttryck för andlighet. Kategorierna utmynnade i tio subkategorier. Diskussion: Resultatet har diskuterats främst med Jean Watsons teori om mänsklig omsorg som reflexionsinstrument, vilken har lyft fram självkännedom och intentionalitet som viktiga faktorer i mötet med patienters andlighet. Sjuksköterskor beskriver andlighet på olika sätt, men med flertalet gemensamma faktorer och kan se andlighet som en hälsoresurs, men även som något som kan skada den psykiska hälsan om andligheten är skev. Sjuksköterskan tillgodoser i möjligaste mån praktiska önskemål från patienten gällande andlighet, men initierar inte själv samtal om andlighet och tar inte upp frågan i inskrivningssamtalet. Okunskap samt rädsla att skada patienten ligger till grund för detta. Utbildning kring andlighet och hälsa kan vägleda sjuksköterskan i mötet med patienters andlighet samt i utvecklingen av en personcentrerad vård. / Background: Spirituality can be defined as a multidimensional concept and in nursing science the human is seen as a unity of body, soul and spirit. Previous research shows that that patient in the psychiatric care considers the spiritual dimension to be of importance to them, and that they would like to be asked about spiritual needs by mental health care staff. A person-centered care demands taking into consideration the culture and view of life of the patient, when seeking to diagnose and help the patient in the best possible way. Aim: To describe nurse’s perceptions of spirituality and their experiences of meeting patients spirituality in the mental health care. Method: Six nurses with experience from psychiatric care for at least one year participated in the study through separate, semi structured interviews. A qualitative content analysis with an inductive approach was chosen as method for analysis. Result: Three categories were identified in the analysis: Description of spirituality as a phenomenon; The impact of spirituality on the mental health; Personal treatment of the patient’s expressions for spirituality. Ten subcategories followed. Discussion: The result has been discussed mainly with Jean Watsons theory for human care as a reflective instrument, which emphazised self-knowledge and intentionality as important factors in meeting with patients spirituality. Nurses in the psychiatric care describes spirituality in different ways, but with many common factors, they can see spirituality as a resource of health, but also as something that can damage the mental health, if the spirituality is askew. The nurse helps the patients with practical issues considering spirituality, but does not initiate conversations about spirituality and does not bring up the question in the patient enrollment interview. Lack of knowledge and fear of hurting the patient are reasons for this. Education about spirituality and health can guide the nurse in their meeting with the patients spirituality and in the development of a person-centered care.
|
159 |
Patientdelaktighet i vården vid bedsiderapportering : En litteraturstudie / Patient participation in care during bedside report : A literature reviewUllgren, Evelina, Tervo, Rebecka January 2017 (has links)
Bakgrund : Delaktighet och personcentrerad vård är centrala begrepp i den vård som bedrivs idag. För att patienten ska vara delaktig krävs det att patienten är mer involverad i de dagliga händelserna som till exempel skiftrapportering. Vid varje skiftbyte sker överrapportering från en sjuksköterska till en annan, överrapporteringarna saknar ofta patientmedverkan. En rapporteringsmodell är bedsiderapportering vilket innebär att rapporteringen sker i patientens närvaro. Syfte : Syftet var att beskriva patientens delaktighet i vården vid bedsiderapportering. Metod : En litteraturöversikt. Resultat : Bedsiderapportering fick patienterna att känna sig delaktiga i vården, vilket delvis berodde på att de kände sig som värdefulla deltagare. Patienterna betraktades i första hand som en person. Både patienter och sjuksköterskor ansåg att rapporteringssättet var avgörande för patientens delaktighet i vården. De flesta patienter uppskattade att få vara med i rapporteringen och få viktig information som de ansåg sig ha rätt till. Dock ville inte alla patienter delta, vilket bland annat berodde på att rapporten ansågs vara till för sjuksköterskor. Slutsats : Bedsiderapportering ökade patientens delaktighet i vården enligt både patienten och sjuksköterskan. Dock ville inte alla patienter delta i rapporteringen och graden av delaktighet var beroende av på vilket sätt rapporten gavs. / Background : Participation and person-centered care are key concepts in the care that are being given today. In order for the patient to participate, they must be involved in the daily work such as shift reporting. At each shift, reporting occurs from one nurse to another which often lacks patient involvement. A reporting model is bedside report, which means reporting takes place in the patient's presence. Aim : The aim of this study was to describe patient’s participation in care during bedside report. Method : A literature review. Results : Bedside report made patients feel more involved in their care, partly because they felt valued as a participant in the report. The patients were considered a person in the first hand. Both patients and nurses felt that the reporting method was crucial for the participation. Most patients appreciated being included in the reporting and that they received valuable information that they considered justifiable. However, not all patients wanted to participate, which was due, among other things, to the fact that the report was considered for the nurses. Conclusion : Bedside report increased patient involvement in care, according to both the patient and the nurse. However, not all patients wanted to participate and the reporting method were important for the level of participation.
|
160 |
Patienters vardagliga upplevelse av att leva med kronisk hjärtsvikt : En litteraturöversiktCarlsson, Eric, Falstad, Kristoffer January 2017 (has links)
Bakgrund: Hjärtsvikt är vanligt förekommande, ca 26 miljoner i världen och 250 000 i Sverige lever med diagnosen. Hjärtsvikt är ett komplext tillstånd med påverkan på många olika delar av livet. Behandlingen för hjärtsvikt är även detta komplext och att se individens situation är viktigt för framgångsrik behandling. Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av att leva med kronisk hjärtsvikt i vardagen. Metod: En litteraturöversikt med 13 kvalitativa artiklar inkluderade de har analyserats med Fribergs femstegsmodell. Resultat: Resultatet visar på hur patienter med hjärtsvikt upplever att deras vardagliga liv har blivit förändrat av hjärtsvikt. Hur de upplever de nödvändiga förändringar de gör för att hantera en vardag med hjärtsvikt. Resultatet presenteras i kategorierna; stöd och kraft från omgivningen, mötet med sjukvården, rädsla samt förändringar i vardagen. Slutsats: Att leva med kronisk hjärtsvikt innebär en påverkan på patientens vardag. Social isolering, trötthet, andnöd, fysiska begränsningar och rädsla inför framtiden är några av de upplevelser som framkommer vid hjärtsvikt. Sjuksköterskan har här möjligheter att stötta och informera patienten att skapa förutsättningar att hantera vardagen med hjärtsvikt. / Background: Heart failure is a common condition, about 26 million in the world and 250 000 in Sweden are living with the diagnosis. Heart failure is a complex condition and have effects on many parts of life. Treatment for heart failure is also complex and to see the individual’s situation is important for a successful treatment. Aim: To describe patients’ experience of living with heart failure in everyday life. Methods: A literature review with 13 studies included they have been analyzed with the Friberg Five Step-model. Results: The result shows that patients with heart failure experiences that their everyday life has changed because of heart failure. How they experience necessary changes they do to manage everyday life with heart failure. The results is presented in these categories; support and power from the surrounding, meeting the healthcare, fear and changes in everyday life. Conclusion: Living with chronic heart failure has an impact on the patient's daily life. Social isolation, fatigue, shortness of breath, physical limitations and fear of the future are some of the experiences that emerge in heart failure. The nurse has opportunities to support and inform the patient to create the conditions for managing everyday life with heart failure.
|
Page generated in 0.0999 seconds