De ledande revisionsbyråerna på den svenska marknaden präglas av en hög säsongsbaserad arbetsbelastning samt en hög personalomsättning. Mängden revisorer har minskat markant under de tre senaste decennierna samtidigt som den yngre generationens värderingar har förändrats. Studien syftar till att undersöka den rådande psykosociala arbetsmiljön inom branschen och hur den uppfattas av aktiva revisorsassistenter. Vidare undersöks om miljön haft en inverkan på de individer som valt att lämna branschen. Den tidigare forskningen kring revisionsbranschen är relativt omfattande. Det saknas dock studier på hur de som befinner sig längst ned inom den hierarkiska stegen uppfattar och upplever den arbetsmiljö som de omfattas av. Den empiriska datainsamlingen utfördes genom tio intervjuer. Hälften av studiens deltagare arbetar aktivt som revisorsassistent, och den andra hälften har tidigare arbetat som revisorsassistent men lämnat yrket helt. För att bygga en användbar modell att analysera det empiriska resultatet har studien utgått från de teoretiska begrepp Eklöf (2017) använder sig av för att definiera den psykosociala arbetsmiljön. Det framkom att de ledande byråerna visar tydliga brister i arbetets psykiska krav samt att det finns en problematik gällande arbetsrelaterade normer och en bristande organisatorisk rättvisa. Det synliggjordes samtidigt att assistenter upplever resurser i form av stimulans och egenkontroll, ett socialt stöd, ett bra teamarbete, en anställningstrygghet och att arbetsplatsen inte präglas av konflikter eller mobbning. Beroende på hur egenskaperna värderas kan en individs incitament till att lämna yrket påverkas positivt eller negativt. Slutsatsen blev därför att de ledande revisionsbyråerna präglas av en bristande psykosocial arbetsmiljö, vilket enligt studien haft en påverkan på incitamenten att lämna yrket. Studien påvisar dessutom att den upplevda psykosociala arbetsmiljön bygger på subjektiva värderingar och att upplevelsen på så sätt varierar mellan assistenterna. / The leading auditing firms in Sweden are characterized by a high seasonal workload and high staff turnover. The number of auditors has decreased over the past three decades, while the values of the younger generation have changed. The study is written in Swedish and aims to examine the prevailing psychosocial work environment in the industry and how it is perceived by currently active audit assistants. Moreover, the impact on the individuals who have chosen to leave the industry will be examined. Previous research on the auditing industry is relatively extensive. However, there is a lack of studies regarding how the individuals situated at the bottom of the hierarchy perceive and experience the work environment they are covered by. The empirical data collection was performed through ten interviews. Half of the study participants work actively as audit assistants, and the other half have previously worked as audit accountants but left the profession completely. To build a useful model to analyze the empirical result, the study has been based on the theoretical concepts that Eklöf (2017) uses to define the psychosocial work environment. It emerged that the leading agencies show clear shortcomings in the work's psychological demands and that there are problems with work-related norms and a lack of organizational justice. At the same time, it was made clear that assistants experience resources in the form of stimulation and self-control, social support, good teamwork, job security and that the workplace is not characterized by conflicts or bullying. Depending on how the qualities are valued, an individual's incentive to leave the profession can be affected positively or negatively. The conclusion was therefore that the leading auditing firms are characterized by a lack of psychosocial work environment, which according to the study had an impact on the incentives to leave the profession. In addition, the study also shows that the perceived psychosocial work environment is based on subjective values and that the experience thus varies between the assistants.

Denna studie syftar till att dels utifrån ett personalperspektiv undersöka och förstå huruvida arbetsgivarattraktivitet och arbetsmotivation bidrar till personalbristproblematiken inom den svenska hotellbranschen, för att sedan utforska vilka aspekter som påverkar personalens återkomst till branschen. För att besvara syftet har studien utgått ifrån frågeställningarna ”Vilka faktorer ligger bakom att tidigare personal inom hotellbranschen inte återvänder efter COVID-19 pandemin?” samt ”Vilka arbetsrelaterade justeringar kan genomföras för att locka tillbaka kvalificerad personal till branschen?”. För att besvara studiens frågeställningar ställdes även två hypoteser, där hypotes 1 testades för att besvara frågeställning 1, och hypotes 2 för att besvara frågeställning 2. Studien grundas i tre huvudteman, vilka är arbetsgivarattraktivitet, arbetsmotivation samt kompetens och personalutveckling. Dessa teman utgör också grunden för studiens teoretiska ramverk, som kompletterats med relevanta modeller och strategier. Studien har använt sig av en kvantitativ metod där en enkätstudie har använts för insamlingen av data. Studiens vetenskapliga förhållningssätt utgörs av det kritisk realism. Utifrån hypoteserna har enkäten strukturerats med hjälp av verktyget Survey & Report. Den insamlade data har sedan förts över till SPSS, där den har genomgått en djupare analys för att komma fram till ett resultat. Resultatet visar på att det går att utläsa flera potentiella faktorer som lett till att tidigare personal inte återvänder till sektorn efter pandemin, men att de två allra tydligaste aspekterna relaterar till bristande lön och förmåner liksom bristande karriärutvecklingsmöjligheter. För att locka tillbaka kvalificerad personal till branschen krävs en kombination av åtgärder, där studien föreslår justeringar som relaterar till studiens huvudteman. Detta diskuteras närmare i studiens analys och konkluderas sedan i slutsatsen, där det avslutningsvis också ges förslag till framtida forskning. / This study aims to examine and understand, from a staff perspective, whether employer attractiveness and work motivation contribute to the staff shortage problem in the Swedish hotel industry, thereby exploring which aspects affect the staff's return to the industry. In order to answer the purpose, the study has been based on the questions "What factors are behind the non-return of former staff in the hotel industry after the COVID-19 pandemic?". and "What changes can be implemented to attract qualified staff back to the industry?". To answer the study's questions, two hypotheses were also proposed, where hypothesis 1 was tested to answer question 1, and hypothesis 2 to answer question 2. The study is based on three main themes, which are employer attractiveness, work motivation and competence and personnel development. These themes also form the basis of the study's theoretical framework, which is complemented by relevant models and strategies. The study has used a quantitative method where a questionnaire study has been the chosen approach for data collection and critical realism as its epistemological approach. Based on the hypotheses, the questionnaire was structured using the Survey & Report tool. The collected data has then been extracted to SPSS, where it has undergone a deeper analysis to arrive at a result. The results show that several potential factors can be identified that have prevented former staff from returning to the sector after the pandemic, but that the two most obvious aspects relate to a lack of pay and benefits and a lack of career development opportunities. Attracting qualified staff back to the industry requires a combination of measures, with the study suggesting adjustments related to the main themes of the study. This is further discussed in the study's analysis and then concluded in the conclusion, which also concludes with suggestions for future research.