Bakgrund: Personcentrerad vård handlar om att sätta personen i fokus, uppmuntra till delaktighet och självbestämmande samt utgå från personens behov. För detta krävs rätt förutsättningar, vårdmiljö och personcentrerade processer. Teamarbete skapar goda möjligheter för vårdpersonal och patienter. En åldrande befolkning innebär utmaningar för äldreomsorgen och behovet av vård- och omsorgsutbildad personal ökar. Syfte: Syftet var att utifrån ett vårdpersonalperspektiv utforska förekomsten av personcentrerad vård på äldreboende. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie har genomförts. Instrumentet Person-Centered Care Assessment Tool (P-CAT) användes. Data analyserades med analytisk statistik. Resultat: Totalt svarade 46 personer på enkäten. Baserat på P-CAT rapporterades förekomsten av personcentrerad vård vara hög. Deltagare med gymnasium/folkhögskola som högst avslutade utbildning upplevde högre personcentrerad vård än de som gått högskola. Vårdpersonal med vidareutbildning upplevde inte högre personcentrerad vård. Ingen skillnad i upplevd personcentrerad vård påvisades mellan vårdpersonal som arbetade på demensboende och personal som inte arbetade på demensboende. Antal år inom vård och omsorg var inte associerat med grad av personcentrering. Slutsats: Möjlighet till utveckling fanns inom organisation och miljö. Utbildningsinsatser bör följas upp och stödjas. Resultatet kan bidra till underlag för vidare diskussion inom verksamheten

Antalet äldre i Sverige över 65 år ökar i stadig takt. Med tilltagande ålder och ohälsa följer ofta ökad läkemedelsanvändning. Av populationen över 80 år hämtade nästan hälften ut tio eller fler läkemedel på recept förra året. Detta medför både positiva och negativa effekter på deras mående. Av vikt för att läkemedelsbehandlingen ska få avsedd effekt är att läkemedlen tas enligt ordination. Studier indikerar att detta av varierande orsaker kan vara en utmaning för den äldre patienten. Läkemedels negativa effekter, såväl som bristen på följsamhet, är något som påverkar den ekonomiska hållbarheten i samhället negativt och även leder till lidande för den enskilde. Distriktssköterskan med sin breda kunskap om sjukdomar och sjukdomars behandlingar kan verka för att minska symtombörda och öka följsamhet för en bättre hälsa. Syftet är att beskriva faktorer som har betydelse för äldre personers upplevelse av följsamhet till ordinerad läkemedelsbehandling. För att besvara syftet valdes en kvalitativ ansats, där tolv personer mellan 69 och 90 år intervjuades. Genom innehållsanalys framträdde faktorer som främjade och utmanade följsamhet. De faktorer som främjade följsamhet var stödjande resurser, en tillgänglig och engagerad hälso- och sjukvård, kunskap och delaktighet samt positiva hälsoeffekter. Faktorer som utmanade följsamhet var bristande patientperspektiv, en svårtillgänglig hälso- och sjukvård samt kunskapsbrist. Distriktssköterskans kompetens samt verksamhetsområde i vården utgör bra förutsättningar för att hjälpa äldre personer att motverka de faktorer som utmanar följsamheten och understödja de faktorer som främjar följsamheten. Genom detta kan distriktssköterskan hjälpa den äldre patienten till en bättre hälsa samt bidra till en hållbar utveckling i samhället.

Bakgrund: Begreppet personcentrerad vård har både nationellt och internationellt vuxit fram och skapat en beskrivning av god omvårdnad för varje enskild patient. Om sjukvården är organiserad med ett fokus på patienten som en individ blir den mer effektiv och ökar patienternas delaktighet och engagemang. Patienters möjlighet att ta del i beslut som handlar om deras vård förbättras och deras återhämtningsförmåga stärks när sjuksköterskor tillämpar personcentrerad vård. Totalt 13 av 21 regioner i Sverige har beslut om att skapa förutsättningar för personcentrerad vård, dock beskriver flertalet regioner olika utmaningar för att kunna implementera personcentrerad vård. Några av dessa är att sjuksköterskor önskar att de fick mer stöd från sjukvårdsledningen samt att det finns andra omständigheter som kan försvåra arbetet med personcentrerad vård såsom kommunikationsbrist mellan patient och sjuksköterska. Det är därför viktigt att belysa patienters syn på personcentrerad vård.  Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva patienters erfarenheter av personcentrerad vård inom somatisk vård. Metod: En litteraturöversikt, vars resultat baserades på 18 vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL, PsycINFO och PubMed. Resultat: Två huvudkategorier identifierades i resultatet. Dessa var patienters erfarenheter av relationen mellan patient och sjuksköterska och patienters erfarenheter av att bli sedd och behandlad som en unik individ. Slutsats: Relationen mellan patient och sjuksköterska var en central aspekt som hade stor betydelse för patienternas välbefinnande och vård. Att bli sedd och behandlad som en unik individ visade sig genom att få berätta sin historia, få stöd att hantera sin sjukdom och genom att få möjlighet till delaktighet och självbestämmande. Personcentrerad vård kan bidra till att patienter får ett gott bemötande, blir sedda och respekterade. / Background: The concept of person-centered care has grown nationally and internationally and created a description of good care for every individual. If the healthcare system is organized with a focus on the patient as an individual the care becomes more efficient and it also increases the patients participation and engagement. When nurses practice person-centered care it enhances the resilience for the patients and improves the possibility of being involved in decisions aboout their own care. In total 13 of 21 regions in Sweden has decisions about creating requisite for person-centered care, although a majority of the regions describes different challenges that comes with implementing person-centered care. Some of these challenges are that nurses wish that they got more support from the management, and there are other circumstances that can obstruct the work with person-centered care, such as insufficient communication between patient and nurse. It is therefore important to highlight the patients view on person-centered care. Aim: The aim of this literature review was to describe patients experiences of person-centered care in somatic care. Method: A literature review, based on 18 scientific articles from the three databases CINAHL, PsycINFO and PubMed.  Results: Two main categories were identified in the results. These main categories were experiences of the relationship between patient and nurse and experiences of being seen and treated as a unique individual. Conclusion: The relationship between patient and nurse was a central aspect that had great meaning for the patients well being and care. To be seen as a unique individual was shown through being able to tell their story, get support to handle the disease and through having possibilities to autonomy and participation. Personcentered care can contribute to patients getting a good treatment, being respected and being seen.

Bakgrund: Det har visat sig genom tidigare forskning att patienter upplever brister i bemötandet från sjuksköterskor i vården och att detta leder till att de känner sig osäkra, osynliga och inte delaktiga. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta personcentrerat. Metod: En systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes. Analysprocessen presenteras utifrån datainsamling och urval, genomförande och dataanalys. Resultat: I resultatet framkom två huvudteman och fyra subteman. Tema 1: Organisatoriska förutsättningar med subteman, att arbeta över professionens gränser och sträva efter teamwork samt att arbetsmiljön påverkar personcentrerat arbetssätt. Tema 2: Relationens betydelse med subteman, att kommunikationen har betydelse och att sträva efter patientens delaktighet. Slutsats: Sjuksköterskor uttrycker en önskan om att sträva efter en vårdande relation, se personen som en unik individ, göra denne delaktig samt värna om integritet och värdighet hos patienter. Sjuksköterskor har dock svårt att utöva ett personcentrerat arbetssätt i klinisk praxis då det framgår att hinder som bristande förutsättningar i vårdmiljö och vårdverksamhet står i vägen för detta. Dessa hinder utgjordes av bristande teamsamarbete, otillräcklig kommunikation mellan olika professioner, tidsbrist samt en kultur på arbetsplatsen som inte stödjer ett personcentrerat arbetssätt.

Bakgrund:Patienteni livets slutskedeställs inför faktum att vårdens inriktning ej är kurativ. Palliativ vård är en specialiserad vårdform ochbör ges till alla svårt sjuka och döende patienter oavsett vart de erhåller vård. Värdet av en individualiserad och personcentrerad vård i livets slutskede blir mer aktuell för att lindra den existentiella kris som kan uppstå hos patienten. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskans omvårdnad, genom interaktion och intersubjektivt utbyte,kan lindra existentiell kris och bidra till en god död för svårt sjuka och döende patienter. Metod: En allmän litteraturstudieav tolv vetenskapliga artiklar. Resultat:Tre teman identifieradesvidinnehållsanalysav artiklarna:kommunikation, relationer och utbildning. Relevansen av att sjuksköterskors omvårdnadskompetens och interaktion blev framträdande i mötet med svårt sjuka och döende patienter. Slutsats: Bekräftelse av patientens autonomi och värdighet emedan denne erhöll omvårdnad av sjuksköterskan påvisadesminska patientersexistentiella kriser. Detta ökade även möjligheten till en god död. Klinisk betydelse: Litteraturstudien påvisadeatt det existerar ett behov av att sjuksköterskor erhåller vidareutbildning och stöd i sitt arbete. Sjuksköterskor som möter svårt sjuka och döende patienter behöver en ökad insikt och förståelse i värdet av att ett holistiskt perspektiv av patienten kanresultera ien mer patientsäker och ökad person centrerad vårdvilket kan kopplas tillökad möjlighet till lindrad existentiell kris och en god död.

Denna studie är en kvalitativ litteraturstudie av suicidnära personers upplevelser av erhållen vård, diskuterat ur ett personcentrerat perspektiv. Syftet med denna studie var att få en inblick i den suicidnära personens upplevelser av erhållen vård, detta, för att få en djupare inblick i hens upplevelse av erhållen vård. I denna litteraturstudie analyserades och avkodades sammanlagt nio artiklar, där flertalet teman identifierades. Mest framträdande av dessa teman var den suicidnära personens omfattande behov av empatisk respons från personal och det faktum det faktum att hen behöver hjälp med problem som inte är direkt förankrade i hens suicidproblematik per se. / This is a qualitative literature review of the suicidal person’s experiences of receiving care, discussed from a person-centred perspective. The purpose of this study was to share suicidal people's experiences of suicidal preventive care, in order to gain a deeper insight into the person’s experience of received care. In this literature review, a total of nine articles were analysed and decoded in which several themes were identified. Most prominent of these were our findings that the suicidal person has a great need for empathic response from staff, and that what the person needs help with problems that are not rooted in the person’s suicidal behaviour per se.

Bakgrund: Som grundutbildad sjuksköterska består vardagen av möten med många människor med olika besvär. En specifik patientgrupp som troligen kommer att öka i takt med att livslängden ökar är den som lider av eller är drabbad av långvarig smärta. Då långvarig smärta är ett fenomen som upplevs ytterst individuellt krävs det en god omvårdnad med personcentrerad vård. Den individuella upplevelsen innebär att det inte finns en behandling som fungerar för alla och därav är det viktigt att se till vad som passar den enskilda individen så att den mest effektiva behandlingen kan tillämpas. Syfte: Att belysa patienters upplevelser av långvarig smärta utifrån befintlig forskning. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats tillämpades. Databaserna PubMed och CINAHL genomsöktes och relevanta artiklar granskades och totalt användes elva artiklar i litteraturstudiens resultat. Alla artiklarna var av kvalitativ metod och analyserades med hjälp av att följa de fem stegen till innehållsanalys som Forsberg & Wengström (2016) beskriver. Resultat: Det resultat som framkom av analysen presenteras genom två teman; förändrad livsstil och smärthantering med två kategorier vardera. Faktorer såsom sömn, fysisk aktivitet och hanteringsstrategier var återkommande. Det mest oväntade fyndet i resultatet var att patienterna inte värdesatte läkemedelsbehandlingen högst utan önskade finna alternativa behandlingar såsom akupunktur och massage. Konklusion: Patientupplevelser är ett värdefullt material som ger insyn i hur den individuella patienten upplever sitt tillstånd och sin omgivning. Litteraturstudien gav ett samstämmigt resultat gällande vilka faktorer som ansågs prioriterade av patienterna för att underlätta deras situation med långvarig smärta. Den individuella variationen framhävdes i resultatet då en del av patienter ansåg att fysisk aktivitet var lindrande medan andra inte ville röra sig alls. Denna variation innebär att det som sjuksköterska är viktigt att se till personen inte patienten och därmed utforma personcentrerad vård och minska personens lidande och patientens symtom. / Background: As a registreted nurse every day is based on care meetings with humans with different problems. There is one specific group of patients´that seems to increase in number due to increased time of living, patients with chronic pain. Chronic pain is a phenomenon that everyone have different experiences about due to the individual perception which requires good caring based on person centered needs. The individual experience of pain means that there is no treatment that is general, therefore the person centered care is needed to find the most efficient treatment for each individual. Aim: The aim of this literature review is to illustrate the experiences that patients´ have of chronic pain based on existing research. Method: The literature review was made with a qualitative approach. Databases as PubMed and CINAHL were searched through and the articles found relevant for answering the aim of the literature review was audited and a total of eleven articles was used in the result. All of the articles were analyzed according to the five steps described by Forsberg and Wengström (2016). Findings: The result of the literature review was presented by two themes; changed lifestyle and pain management with two categories each. The literature review came up with a similiar results about which factors that had the highest priority according to the patient to ease their situation with chronic pain. Sleep, physical activity and coping strategies were recurrent throughout the literature review. The most unexpected found result was that patients did not value the pain-relieving drugs the highest, they rather wanted to find alternative treatment such as acupuncture and massage. Conclusion: Patient experiences is a valuable information that provides insight for the situation the patient is in and in the surroundings of the patient. There is a variation among the patients that is showed in the result. Some patients used physical activity as a pain relief, others did not wanted to move at all. This variation highlights the importance of the nurse working in line with person centered care. By doing so the nurse can ease the person´s suffering and comfort the symtoms of the patient.

Dagens sjukvård står inför flertalet problem där några av dem är bristen på compliance till vaccinationsprogram och en minskning av villiga bloddonatorer, orsaker som b.la. grundar sig i patienters rädsla gentemot nålar. Dessa patienter upplever att ett dåligt bemötande samt bristen på empati av sjuksköterskor är en starkt bidragande faktor till deras nålrädslas utveckling. Hur stor prevalensen är varierar och det förekommer siffror från 10% upp till 64%, vilket förklaras genom att vissa studier anser att förekomsten är störst bland kroniskt sjuka och andra att patientgruppen tenderar att undvika vården helt. Bakomliggande orsak till rädslan är bland annat en oro förknippat till smärtan i samband med provtagningar och PVK-insättning. Relaterat till sjuksköterskans ansvarsområde omvårdnad som bl.a. innefattar att minska patienters lidande, skapa trygghet och bedriva en personcentrerad vård är det därför av vikt att belysa denna patientgrupp. Genom att sammanställa empiriska studier med kvantitativ ansats i en litteraturstudie syftar denna uppsats till att undersöka olika interventioner som kan appliceras av sjuksköterskan på vuxna patienters nålrädsla, med ångest och smärta i fokus, i samband med nålprocedurer inom slutenvården. Resultatet visar flertalet kostnads- och tidseffektiva metoder som getts bra gensvar av patienter och där fyra stycken huvudkategorier av interventioner identifieras: distraktion, sinnen, kommunikation och läkemedel. Sammantaget visar studien vikten av en bra vårdgivare-vårdtagare relation tillsammans med interventionerna som ett viktigt redskap för att förhindra utvecklingen av nålrädsla. Men även att metoder som generellt appliceras av sjuksköterskor där de varnar och sympatiserar med patienten i samband med provtagning kanske inte är effektiva, utan istället har en negativ inverkan på patientens upplevelse. / Healthcare of today faces many problems including the lack of compliance to vaccination programmes and a decrease of willing blood donors, causes that can be based in patients’ fear of needles. The individuals clarify that a bad treatment alongside the lack of empathy shown by the nurse is a strong contribution to the development of needle fear. How big the prevalence is differs between studies and numbers occur from 10% up to 64% which can be explained if beliefs are that the prevalence is greatest amongst the chronically ill and some consider that patients who fear needles tends to completely avoid healthcare. An underlying cause of the fear is for instance a concern associated with the pain in conjunction with phlebotomy and insertion of a peripheral venous catheter. Related to nurses’ area of responsibility that involves reducing patients’ suffering, providing safety and practising a person-centered care, therefore it is of great importance to shed a light on this population. By compiling empirical studies with a quantitative approach in a literature study, this paper aims to investigate various interventions that can be applied by nurses on patients' needle fear, with anxiety and pain in focus, in conjunction with needle procedures in the inpatient. Results show numerous cost- and time-efficient methods that have been given good response by patients and thereby four main categories of interventions were identified: distraction, senses, communication and pharmacology. Altogether the study shows the importance of a good caregiver-patient relationship along with the interventions as a significant tool to prevent the development of needle fear, but also that presents methods that is applied in general by nurses where they warn and sympathizes with the patient during the venipuncture is discard, instead this could indicate having a negative effect on patients’ pain experience.

Bakgrund: Kroniskt sjuka patienter är en stor grupp inom svensk sjukvård. Därmed är det av stor vikt att sjuksköterskan arbetar ur ett personcentrerat perspektiv för att öka livskvaliteten hos denna patientgrupp som ständigt har sjukdom närvarande. Syfte: Examensarbetets syfte är att finna arbetsstrategier som kan användas av sjuksköterskan för att höja livskvaliteten hos kroniskt sjuka patienter. Metod: En litteraturstudie med kvantitativ ansats. Databaserna CINAHL och PubMed användes. Tio artiklar valdes med fokus på livskvalitet hos patienter med antingen kronisk hjärtsjukdom, lungsjukdom eller njursjukdom. Resultat: Det framkom att patienter med kronisk sjukdom hanterar sin livssituation på olika sätt där flera faktorer påverkar livskvaliteten. I resultatet uppkommer olika vinklar ur personcentrerad vård där coping-strategier, sjukdomsinsikt, patientens egna resurser och egenvård är huvudfokus som samtliga korrelerar med varandra för att livskvalitet ska bli slutprodukten. Konklusion: Det finns hanteringsstrategier som sjuksköterskan kan ta till för att underlätta, exempelvis genom utdelande av information, förstärka patientens egna resurser, lära ut coping-strategier och rådgivning både via fysisk kontakt men även via telefon för att klara av och acceptera det vardagliga livet. Att arbeta utifrån det holistiska arbetssättet anses vara fördelaktigt i omvårdnaden av kroniskt sjuka patienter. Sjuksköterskan har en viktig roll i att kunna stödja patientgruppen för att uppnå en god livskvalitet. / Background: Chronically ill patients are a large group in the swedish healthcare. Therefore it is of great importance that nurses work from a person-centered perspective to increase the quality of life in this patient group who constantly have their disease present. Aim: The purpose of this degree project was identifiying nursing work strategies to improve the quality of life in chronically ill patients. Methods: A literature study with quantitative approach. Databases CINAHL and PubMed were used. Ten articles were selected with focus on quality of life in patients with either chronic heart disease, lung disease or kidney disease. Results: It emerged that patients with chronic diseases deal with their life situation in different ways where several factors affect the quality of life. In the result there occurs different angles within person-centered care which is of great importance where coping strategies, illness perception, patient's own resources and self-care are the main topics that all correlate with each other in order to achieve quality of life. Conclusion: There are nursing management strategies that can facilitate, for example; distributing information, strengthening the patient's own resources, teaching and supporting coping strategies and counseling both through face to face meetings but also via telephone to cope with and accept everyday life. The holistic work method is considered to be beneficial in the care of chronically ill patients. The nurse has an important role in supporting this patient group in order to achieve a good quality of life.

Bakgrund: Ryggmärgen är en komplex och känslig del av kroppen. Vid en ryggmärgsskada kan hjärnan inte sända eller ta emot signaler till de drabbade kroppsdelarna, vilket leder till förlamning och känselbortfall. De fysiska problemen som en ryggmärgsskada innebär kräver även en psykisk anpassning. Under rehabiliteringsvård är målet från sjukvårdens sida att patienten ska lära sig att hantera sitt handikapp såväl fysiskt som mentalt. För att kunna bidra med expertis kring rehabilitering och utföra personcentrerad vård behöver sjuksköterskan förstå patientens upplevelser och behov, men tidigare forskning visar på en brist på kunskap. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att sammanställa forskning om upplevelser av tidig rehabiliteringsvård hos patienter med förvärvad ryggmärgsskadada. Metod: En litteraturstudie av kvalitativa artiklar där innehållsanalys enligt med induktiv ansats genomförs. Resultat: Fem huvudteman framkom: personalens bemötande, social påverkan, deltagande, målsättning och information, mentala processer samt fysiska hinder.Slutsats: Patienternas upplevelser poängterar vikten av att rehabiliteringsvård är personcentrerad. / Background: The spinal cord is a complex and sensitive part of the body. A spinal cord injury means that the brain cannot receive or transfer signals to the affected body parts, which leads to a loss of sensation and mobility. The physical problems that occur after spinal cord injury also demand a psychological adaptation. The goal during rehabilitation is that the patient learn to handle their handicap mentally as well as physically. To be able to provide person centered care during rehabilitation the nurse needs to know the patients needs and experiences, however previous research show lacking knowledge in this area. Aim: The aim of this literary review was to compile research concerning the experiences of early rehabilitation for patients with an acquired spinal cord injury. Method: The study was conducted using content analysis. Result: Five main themes were identified: staff attitudes, social influence, participation, goal setting and information, mental processes and lastly physical difficulties. Conclusion: The experiences of early rehabilitation of patients with spinal cord injury emphasize the need for rehabilitational care to be person centered.