No description available.

No description available.

Benämningen patient är ett kollektivt begrepp, som sätter sjukdomen och dess behandling i fokus. Hälso-och sjukvården har haft svårt att förändra sitt traditionella perspektiv där patienten betraktas längst ner i den hierarkiska sjukvårdsorganisationen. För att förändra det traditionella perspektivet så har ett nytt synsätt utformats där begreppet "patient" byts ut till "person". Personcentrerad vård började införas inom äldre- och demensvården, men tankar finns om att det även ska införas inom specialistvården. Syftet med studien var att utifrån litteraturen beskriva vad som kännetecknar personcentrerad vård ur ettomvårdnadsperspektiv. Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades på 13 vetenskapliga artiklar. Tre huvudgrupper kännetecknade personcentrerad vård; Att patientens livsvärld beaktas av sjuksköterskan, Att en ömsesidig vårdrelation skapas genom sjuksköterskan förhållningssätt och Att en gynnsam arbetsmiljö och vårdkultur skapas. Resultatet visade att personcentrad vård hade ett värde för patienten eftersom det leder till en maktförflyttning från sjuksköterskan till patienten. Sjuksköterskans förhållningssätt och attityd till yrkesrollen påverkar förmågan att utöva personcentrerad vård. Ombyggnation av lokaliteter och vårdmiljöer är betydelsefullt, men det mest centrala är att sjuksköterskan reflekterar, vågar utmana traditionellt rutinbeteende, föra patientens talan och att ledningen är positivt inställd till personcentrerad vård. Vidare forskning behövs om sambandet mellan personcentrerad vård och en effektivare vård med kortare vårdtider samt patientens upplevelse av delaktighet och tillfredställelse med vården. / The term patient is a collective term that sets the disease and its treatment in focus. Health care has had difficulties to change traditional ways of thinking in which the patient is classified at the bottom of the hierarchical medical care organization. In order to change traditional thinking a new approach has been designed where the term "patient" is changed to "person". Personcentred care is being brought into elderly and dementia care, but there are intentions also to integrate it in specialist care. The purpose of this study was that from literature describe the characteristics of personcentred care from the nursing perspective. The study was conducted as a literature study and was based on 13 scientific articles. The results showed what signifies personcentred care out of three main groups: patient's life-world observed by the nurse, a mutual care relationship is created by the nurse attitude and a favorable safety and health culture is created. Personcentred care makes a difference for the patient because it leads to a control transfer from the nurse to the patient. The nurses approach and attitude to the professional role affects the ability to practice personcentred care. Re-building of facilities and health care environment is important, but the most important is that the nurse reflects, dare to challenge the traditional routine behavior, speak for the patient and that the management is supportive to the personcentred care. Further research is needed whether personcentered care will lead to more efficient care with shorter hospital stays and if the patient feels more involved and satisfied with the quality of care.

Hjärtinfarkt är en av de vanligaste orsakerna till dödsfall i Sverige. Det är vanligt att de som drabbats har svårt att hantera sin förändrade livssituation eftersom sjukdomen påverkar vardagen fysiskt, psykiskt, socialt och ekonomiskt. Kvinnor har oftare svårare att anpassa sig till livet efter hjärtinfarkten än män. Syftet med studien var att beskriva hur kvinnor upplever det dagliga livet efter en hjärtinfarkt. Metoden för studien var en litteraturöversikt av 10 kvalitativa artiklar. I resultatet framkom fem olika kategorier; En förändrad livssituation som innebär förändrad social roll och hur kvinnan hanterade livet efter hjärtinfarkten. Förändrade relationer beskriver hur relationerna till vänner, familj och arbetskamrater påverkas. Behov av stöd omfattar stödet som kvinnan behöver för att kunna hantera sin nya livssituation. Den förändrade kroppen tar upp vilka kroppsliga symtom som kan komma efter en hjärtinfarkt och Känslomässiga reaktioner beskriver det psykiska måendet som kom med den nya situationen. Slutsatsen är att kvinnorna ofta förlorar kontroll över det dagliga livet och är i behov av stöd både från vårdpersonal och närstående. / Myocardial infarction is one of the most common causes of death in Sweden. It is common for the affected person to have difficulties managing the changes in his or her life situation caused by the disease both physically, mentally, socially and economically. Women have more often difficulties adapting to her life after a myocardial infarction than men do. The aim of this study was to describe how women experience daily life after a myocardial infarction. The methodology for this study was a literature review of ten qualitative studies. The result showed five different categories; A changed life situation, which describes changed social roles and how woman managed life after a myocardial infarction. Changes in relationships, which describes how relationships with friends, family and co-workers are affected. The category Need of support process the assistance that women need in order to manage their new life situation. The changed body, which involves the physical symptoms that can occur after a myocardial infarction and Emotional reactions, which describes the mental condition that accompanies the new situation. The conclusion is that women often lose control over their daily lives and are in need of support from both health care professionals and relatives.

No description available.

Stroke är ett akut och livshotande tillstånd som drabbar cirka 30 000 människor i Sverige varje år. Stroke kan leda till fysisk och kognitiv nedsättning men även till psykiska symptom som depression och nedstämdhet. Syftet med studien är att beskriva hur sjuksköterskan kan identifiera strokerelaterad depression samt att främja hälsa hos dessa patienter. Litteraturstudien baseras på en kvalitativ och åtta kvantitativa artiklar som beskriver hur sjuksköterskan i mötet med patienten kan förbättra hälsa. För att sjuksköterskan ska kunna identifiera patienter som drabbats eller ligger i riskzonen för att drabbas av post stroke depression (PSD), studerades olika screeninginstrument, som skulle kunna vara användbara för att identifiera PSD. Många instrument var inte tillrättalagda för att kunna användas på patienter med kognitiv nedsättning, vilket flertalet av de strokedrabbade har. Tidigare kardiovaskulär sjukdom och psykisk ohälsa sågs som en risk för att drabbas av PSD. PSD ger en skadlig påverkan på både den fysiska och den psykiska hälsan, vilket i förlängningen ger en negativ inverkan på livskvaliteten. Socialt stöd från sjuksköterskan främjade livskvalitet hos patienten och dess närstående. Om strokerelaterad depression i ett tidigt skede uppmärksammas och behandlas, så kan den fysiska rehabiliteringen ge ett bättre resultat och därmed förbättra patientens hälsa. Ett problem som sjuksköterskan möter då hon ska identifiera PSD, är tidsbristen i vården, då det ofta krävs en mer tät kontakt för att kunna uppmärksamma skillnader i patientens hälsa. Sjuksköterskan bör inta en lyhörd och följsam roll för att se patientens livsvärld och det som inkluderas i den, så som de närstående och patientens sociala aktiviteter.

No description available.

Personcentrerad vård beskrivs som att se hela människan och kunna sätta sig in i den andras livssituation. Respekt och förståelse för val och önskningar ska leda till självbestämmande och delaktighet i vård och behandling. Implementering av ett personcentrerat synsätt förordas för att möta de förväntningar som finns på god vård där patienten kan vara trygg och känna tilltro till vården. Att utvärdera personcentrerad vård är viktigt för att visa hur grundläggande behov som trygghet och tillit tillgodoses vid en förändrad vårdmodell. Syftet med studien var att belysa faktorer i personcentrerad vård som påverkar patientens upplevelse av trygghet och tillit. Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie där sex kvalitativa och fyra kvantitativa vetenskapliga artiklar, publicerade mellan 2009-2014, analyserades utifrån en induktiv metod. I resultatet framkom faktorer som påverkade trygghet och tillit för patienten vid personcentrerad vård vilka delades in i tre kategorier: vårdrelationen, informations- och kunskapsutbytet samt organisatoriska faktorer. Resultatet visar att person-centrerad vård bidrar till att skapa trygghet och tillit för patienten. Förutsättningarna är en ömsesidig, respektfull relation, att patienten får kunskap och information om sin sjukdom för att vara delaktig och medbestämmande i vård och beslut. En kompetent sjuksköterska som bidrar till kontinuitet och tillgänglighet i vården skapade trygghet och tillit. För att utvärdera effekterna av personcentrerad vård krävs ytterligare forskning kring införande i klinisk verksamhet. Kännedom om vad som påverkar skapandet av trygghet och tillit för patienten kan bidra till kvalitetsförbättring vid utvecklandet av personcentrerad vård. / Patient centered care is described as seeing the entire person and the person’s right to mutual respect, understanding and empowerment during care. The implementation of patient centered care is advocated to meet the expectations of high quality healthcare where patients experience safety and a trusting environment. Evaluation of patient centered care is important to demonstrate how the basic needs of trust and safety are provided for in a transfer to a different care model. The aim of this study was to describe factors that influence trust and safety when the patient is cared for in a patient centered manner. A systematic literature review was undertaken and six qualitative and four quantitative articles published between 2009-2014 were analysed based on an inductive method. Factors that influenced trust and confidence in patient centered care emerged from the results and were described in three categories: the nurse-patient relationship, sharing of information and knowledge, and organisational factors. The overall results shows that patient centered care generates trust and safety for the patient. Facilitators are a mutual, respectful nurse-patient relationship, the gaining of knowledge about the disease to be able to participate in care and decision-making. A knowledgeable, skilled nurse who contributes to continuity and accessibility generates trust and safety. Further research is needed to evaluate the effects of patient centered care in clinical practice. Gaining awareness of facilitators that create trust and confidence for the patient may contribute to quality improvements when developing patient centered care.

The aim of this thesis was to study nurse assistants’ experience of palliative care and to investigate how an intervention with a focus on a palliative care approach in residential care facilities influenced the nurse assistants and their work situation. The thesis is based on two qualitative and two quantitative studies, focusing on nurse assistants working at residential care facilities for older people. The qualitative studies were based on focus-group interviews before the intervention (I) and individual interviews after the intervention (IV). The quantitative studies (II, III) were based on a questionnaire, including several measurements, that was answered pre-, and post- intervention. The intervention consisted of study circles with nurse assistants, and workshops together with their leaders, focusing on improvement work. A total of 75 nurse assistants participated in the intervention and answered the questionnaire at baseline and at two follow-ups, in comparison with 110 nurse assistants who served as controls. The results show that the nurse assistants experienced that it was difficult to focus on “being”, i.e. on relationship aspects in their work, since the main discourse in residential care focused on “doing”, i.e. on task oriented aspects. Palliative care was described as something that was only applied during a short and defined phase, namely the very last days of the residents’ life. The results also show that nurse assistants experienced difficulties facing emotional and existential issues with regards to both the residents and their relatives (I). The results of study I were, in turn, used as a basis for the development of the intervention. The evaluation of the intervention showed that the nurse assistants, after the intervention, had increased their focus on the residents’ situation and to a greater extent stated that they focused on the residents’ life stories and on aspects that brought meaning to their lives (III). The nurse assistants also stated that they experienced less criticism from their superiors as well as from the residents after the intervention (II). However, the evaluation also showed that the nurse assistants had a more negative view of the leadership (II), were more critical to the medical and the nursing care (III), and that their job satisfaction had decreased (II) after the intervention. Interviews after the intervention showed that they, as a result of the intervention, had not only gained increased insight into their own significance in their encounter with residents and their relatives, but also an increased awareness of the needs of the residents and their relatives. The intervention also contributed to an increased openness in the workgroup. However, the nurse assistants also expressed frustration over barriers, primarily in the form of a lack of resources and limited leadership (IV), standing in the way of the implementation of changes. The results indicate that the nurse assistants, through discussions and reflections over praxis in their ordinary work group, developed an increased awareness about, and focus on “being”, i.e. on relationship aspects. However, it would seem that essential prerequisites, such as support from the leaders and sufficient resources for working in line with a palliative care approach, were not provided. When implementing a palliative care approach in residential care facilities, more focus on support to the leaders is needed in order to maintain sustainable changes.

Bakgrund: När en person blir svårt sjuk, är döende och behöver vårdas palliativt berörs inte bara den sjuke, utan även personer i dennes närhet. Det har framkommit att närstående inte alltid uttrycker sina behov i situationen. Närståendes involvering är ett faktum, och deras upplevelser varierar. Närståendes upplevelser knyts i resultatdiskussionen an till begreppet om Känsla av sammanhang.    Syfte: Litteraturöversiktens syfte är att beskriva upplevelser av att vara närstående till en palliativ vårdtagare. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt, inkluderande elva studier, har genomförts där dessa studier granskats, bearbetats och analyserats utifrån Fribergs femstegsmodell. Resultat: Det framkom att närstående upplevt förändringar i vardagen sedan deras närstående blivit sjuk. De upplevde åsidosättande av egna behov och intressen. Vårdpersonal fick en betydande roll i situationen, och närstående upplevde trygghet när de var närvarande, men upplevde en otrygghet när kontinuitet och löften inte hölls. Behov av information och stöd visade sig vara viktigt för hanterandet av situationen. Slutsats: Utifrån huvudfynden konstateras att närstående genomgår förändringar genom hela den sjukes palliativa period. Förändringarna upplevs olika, då varje situation är unik, de närstående har individuella behov som behöver tillfredsställas. Uttryckt behov av stöd och information gör att vårdpersonal får en betydande roll i deras liv. / Background: When a person becomes seriously ill, dying and in need of palliative care, not only the sick person get´s affected, even the next of kin´s are concerned. Next of kin´s is not always expressing their needs in such situations. That next of kin´s get´s involved is a fact, and what their experiences are varies. Next of kin’s experiences are in the discussion connected with the theory of Sence of coherence.      Aim: The aim of the literature review is to describe experiences of being next of kin to a person who´s in palliative care. Methods: A qualitative literature review, including eleven studies, have been conducted, and theese studies have been examined, processed and analyzed by the five steps of Friberg. Findings: Findings revealed that next of kin´s experienced changes in everyday life since their relative got ill. They experienced that they had to set aside their own needs and interests. The health care professionals were given a significant role in the situation, and the next of kin´s felt a sense of security when they were present, but experienced insecurity when continuty and promises were not kept. A need for information and support turned out to be important to cope with the situation. Conclusion: Based on the main findings it was stated that next of kin´s undergoes changes throughout the sick persons palliative period. The changes are experienced differently, as each situation is unique, the next of kin´s have individual needs which need to be satisfied. Expressed needs for support and information enables health professionals to have a significant role in their lives.