<p>Syftet med uppsatsen är dels att studera hur relationerna mellan karaktärerna Sigrid och Magnus samt mellan Arn och Cecilia framställs och dels att analysera vilka egenskaper och tankar var och en av karaktärerna ger uttryck för, i romanen <em>Vägen till Jerusalem</em>. Undersökningen har en kvalitativ prägel och den har genomförts genom en närläsning av olika sekvenser där ovanstående karaktärer figurerar. Tidigare forskning som både behandlar romansviten om Arn och den historiska fiktionen i allmänhet ligger även till grund för undersökningens resonemang. Ett annat syfte är att utifrån undersökningens resultat resonera kring vilka tänkbara för- och nackdelar som finns med att läsa romanen tillsammans med eleverna i en skolklass, på antingen högstadiet eller gymnasiet.    <strong></strong></p><p>Undersökningen visar att Sigrid i flera avseenden gestaltas som en kvinnlig pionjär och att hon dessutom besitter förmågan att kunna påverka sin make Magnus beslut, i den riktning hon själv önskar. Emellertid realiserar hon ofta sina nydanande idéer på så vis att hon genom övertalning av maken får honom att representera besluten som tas. Magnus uttrycker en viss glädje över sin hustrus företagsamhet men den resulterar även i att hans maktställning som husbonde undermineras, vilket grämer honom. Arn övertar sin mor Sigrids roll som en slags banbrytare för nya värderingar som är oförenliga med den skildrade tidens synsätt, vad beträffar både såväl synen på kärlek som på människovärdet.</p>

Syftet med uppsatsen är dels att studera hur relationerna mellan karaktärerna Sigrid och Magnus samt mellan Arn och Cecilia framställs och dels att analysera vilka egenskaper och tankar var och en av karaktärerna ger uttryck för, i romanen Vägen till Jerusalem. Undersökningen har en kvalitativ prägel och den har genomförts genom en närläsning av olika sekvenser där ovanstående karaktärer figurerar. Tidigare forskning som både behandlar romansviten om Arn och den historiska fiktionen i allmänhet ligger även till grund för undersökningens resonemang. Ett annat syfte är att utifrån undersökningens resultat resonera kring vilka tänkbara för- och nackdelar som finns med att läsa romanen tillsammans med eleverna i en skolklass, på antingen högstadiet eller gymnasiet.     Undersökningen visar att Sigrid i flera avseenden gestaltas som en kvinnlig pionjär och att hon dessutom besitter förmågan att kunna påverka sin make Magnus beslut, i den riktning hon själv önskar. Emellertid realiserar hon ofta sina nydanande idéer på så vis att hon genom övertalning av maken får honom att representera besluten som tas. Magnus uttrycker en viss glädje över sin hustrus företagsamhet men den resulterar även i att hans maktställning som husbonde undermineras, vilket grämer honom. Arn övertar sin mor Sigrids roll som en slags banbrytare för nya värderingar som är oförenliga med den skildrade tidens synsätt, vad beträffar både såväl synen på kärlek som på människovärdet.

In this masters paper the change that Lidköping public library went through between 1952 and 1959 is described and analysed. The aim is to describe and analyse the reactions that arose at the time that the first professional librarian, Jörgen Elgström, acted to create a modern public library in the town. The issues that are handled are: How did the local politicians and the general public react to the process of change that was started by Jörgen Elgström? What were the consequences for the staff, the premises, lending, child and youth activities? The paper is concentrated around the period 1952-1959 because this is the time when Jörgen Elgström was working in Lidköping. Jörgen Elgström has a central role in the paper. Elgström’s actions resulted in, for example, an increase in library staff, the founding of a child and youth library as well as that the library merged with the ABF library. A short history of the library’s early history is given to create background. A chapter is included on the development of the librarian profession in Sweden together with a chapter detailing three actors who during their respective periods have acted for library activities both nationally and locally. The paper is a qualitative case study that is first and foremost meant to illustrate Lidköping’s situation but it also gives examples of how it could have been in other library contexts in Sweden at the time. A large part of the empirical material consists of records and newspaper articles, so source criticism has been a suitable method to employ. The paper’s theoretical starting point consists of an actor perspective connected to a structure perspective and progresses to show how the actors integrated with society’s structure and vice versa. / Uppsatsnivå: D

The aim of this study is to understand the colonization process of the county Närke in relation to the surrounding archaeologically defined areas western Sweden and eastern central Sweden. By using a comparative analysis and a landscape analysis in combination with a theoretical framework that advocates for colonization as a process and not an event, I argue that Närke was colonized from within eastern central Sweden around 8 500 BC, based on the use of local raw material quartz. Further, I argue for the importance of the sea to the mesolithic people in the area around 7 500–4 500 BC as more than just an economic resource. Around 4 500 BC contact with groups in western Sweden increased which in time brought the idea of farming to the area. The late mesolithic sites in Närke show continuity into the early neolithic age, rejecting the idea of a Funnelbeaker migration in the area.

Anna Riwkin fotograferade Elise Ottesen-Jensen i över tre decennier. Uppsatsens syftar till att reda på vad Riwkins fotografier av Ottesen-Jensen visar, hur de använts och hur Ottesen-Jensen tagit form som politisk aktör och subjekt genom dessa fotografier. Genom att undersöka ett material utvalt efter omfattande arkivsök, tidningssök och genomgång av litteratur har en bild av – och berättelse om – Ottesen-Jensen tagit form. Samarbetet med Riwkin har samtidigt synliggjorts och ett dubbelt aktörsskap trätt fram. Berättelsen om Ottesen-Jensen har strukturerats genom ett antal motivtyper som jag benämner talaren, lyssnaren, resenären, pedagogen och ordföranden. Uppsatsen synliggör hur den berättelsen tog form, mottogs i sin samtid, reproduceras och förändras idag. / Anna Riwkin photographed Elise Ottesen-Jensen over three consecutive decades. The aim of the thesis is to examine what Riwkin’s photographs of Ottesen-Jensen portray, how they have been used, and how Ottesen-Jensen is visually produced as a political subject through the same photographs. By examining a material selected through extensive research in personal-, magazine- and newspaper archives, exhibition catalogues and research, an image of – and story about – Ottesen-Jensen has taken shape. In the process, a collaboration and joint agency with Riwkin have materialized. The story about Ottesen-Jensen is presented through the suggested concepts of the talker, the listener, the traveler, the teacher, and the president. The thesis makes visible how that story was shaped and received, as well as how it is reproduced and evolving today.