Denna uppsats är en komparativ studie av Astrid Lindgrens bok Pippi Långstrump (1945) och den 30:e upplagan av samma bok (2016). Uppsatsens syfte är att se skillnader i språkbruket samt tillägg och borttagningar mellan en originalupplaga och en senare upplaga av en svensk, klassisk barnbok. Upplagan från 2016 har genomgått en försiktig stilväljande adaption där skillnaderna mellan utgåvorna ändå måste sägas vara marginella. Under analysen diskuteras möjliga anledningar till dessa förändringar. Analysen påvisar vidare att det finns skillnader mellan böckerna som har gjorts för att bättre passa dagens barn och de värderingar som speglar dagens samhälle. Skillnaderna mellan upplagorna kan delas in i tre kategorier; grammatiska ändringar, anpassning för barn och samhällets förändrade värderingar. Det som resultatet visar är att originalutgåvan (1945) är skriven i ett samhälle med andra värderingar och ett annat språkbruk än den 30:e upplagan (2016). I ett diskussionsavsnitt tar vi upp didaktiska frågor kring hur pedagoger kan använda dessa böcker inom skolan.

Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för barns tankar, känslor och uppfattningar om Pippi Långstrump som karaktär. Vi vill ta reda på vad det är för dragningskraft Pippi har som tilltalar barn generation efter generation. I tidigare forskning har forskarna, till exempel Ödman (2007) och Gaare & Sjaastad (2002), undersökt temat Pippi utifrån andra utgångspunkter än barnens perspektiv. Det är oftast de som läser böckerna eller får dem lästa för sig. Att vi tar in barns perspektiv är just det som gör vår studie unik.I vår studie har vi gjort ostrukturerade intervjuer med barn och utifrån barnens perspektiv har vi sedan utgått från olika sekvenser i böckerna och gjort en närläsning för att hitta kopplingar. Vi har även sammanställt empiri från strukturerade intervjuer i diagramform. Resultat blev att barnen relaterar till Pippi i olika vardagliga kontexter och i vissa fall identifierar sig med henne. I vår studie har vi kunnat se att barn ser Pippi som en rolig och tokig karaktär. Det har också framkommit att vissa barn ser Pippi som en verklig flicka medan andra ser henne som en fiktiv figur. Vi har kunnat se att Astrid Lindgren har förmedlat några dolda budskap till läsaren i böckerna genom att hon har skapat en karaktär som Pippi som går emot den traditionella samhällssynen och uppfostringstankarna för hur ett barn bör vara. Resultatet visar även att synen på barnet har förändrats från 1940-talet och framåt utifrån fostran och samhällssyn.

Denna uppsats är en komparativ analys av Astrid Lindgrens bok Pippi Långstrump (1948) och den 31:a upplagan av samma bok (2020). Syftet med uppsatsen är att studera och jämföra språkutveckling i förhållande till de två upplagorna av Pippi Långstrump. Undersökningen är gjord utefter en komparativ metod. Analysen utgår från vilka språkliga skillnader som identifieras i den äldre respektive nyare upplagan av Pippi Långstrump. I slutet av uppsatsen diskuteras också hur boken kan användas i svenskundervisningen för att beröra språkutveckling. Slutresultatet av analys och diskussion visar att den äldre upplagan (1948) är skriven under en samhälls tid med ett annat språkbruk och andra värderingar än den 31: a upplagan (2020). I analysen framgår att boken kan användas i svenskundervisningen för att belysa språkutveckling.

This essay aims to examine and work as an example for how one can discuss power and intersectionality in the classroom based on Astrid Lindgren’s book Pippi Longstocking. It also aims to examine if teachers could use the book as a starting point for working with other important questions about life and identity in the classroom. Analyses have been performed with an intersectional starting point. Matrixes, based on a system of points and categories of importance for power relations, have been made and used as a method for the analyses. The categories sexuality and ethnicity are often considered important for intersectional analyses, but because the book never really brings up any aspect of them, they were excluded from the analyses in the essay. Instead, many other important categories are discussed. The matrixes show that Pippi, from an intersectional point of view, should be subordinate in many situations. However, further analyses show that she, to the contrary, tends to always make herself more powerful than others. Her powerfulness would not be possible without her so called super powers, but her self confidence and attitude are also of great importance, since they allow her to take power. The essay shows that the complex book could work very well to help touch upon the equally complex subject of power and intersectionality, as well as upon other questions about life and identity, in the classroom.

The purpose of this study is to try to get an insight into how Pippi Longstocking (Lindgren 2005) can be used for the purpose of working didactically regarding gender and value-based issues. This is a literature study where the first book of Pippi has been analyzed from a feminist perspective and from a gender perspective. Of interest to the study was also to analyze how gender is presented in the book, in order to create a deeper understanding of the book's characters related to gender. A delimitation was made at the first book when the characters and their characteristics became sufficiently clear, to create a picture of how they could help to create meaningful conversations with the students. The results of the study revealed a wide range of normative and human events that show that a single girl has a strong belief in herself, and an ability to act and be who she is without being restricted by others. Pippi and the people she meets present actions that are suitable for discussion, and thus can broaden views and create awareness among both teachers and students. / Syftet med den här studien är att försöka få en inblick i hur Pippi Långstrump (Lindgren 2005) kan användas i ett syfte att arbeta didaktiskt gällande genus och värdegrundsfrågor. Metoden som används i studien är en litteraturstudie där den första boken om Pippi har analyserats ur ett feministiskt perspektiv samt ur ett genusperspektiv. Av intresse för studien var också att analysera hur genus presenteras i boken för att genom det kunna skapa en djupare förståelse för bokens karaktärer kopplat till genus. En avgränsing gjordes vid den första boken då karaktärerna och deras egenskaper blev tillräckligt tydliga för att kunna skapa en bild om hur de skulle kunna bidra till att skapa meningsfulla samtal med elever. Resultatet av studien visade upp ett brett spektrum av normbrytande och medmänskliga händelser vilka visar sig genom att en enda flicka har en stark tro på sig själv, en förmåga att kunna agera och vara den hon är utan att begränsas av andra. Pippi och de personer som hon möter visar upp sidor som lämpar sig bra för diskussion och också därigenom kan vidga vyer och skapa en medvetenhet bland såväl lärare som elever.

Submitted by Silvana Teresinha Dornelles Studzinski (sstudzinski) on 2016-02-11T11:31:09Z No. of bitstreams: 1 Liriana Zanon Stefanello_.pdf: 11645045 bytes, checksum: e9a1d6a5118168de4fe492a58c1bcee7 (MD5) / Made available in DSpace on 2016-02-11T11:31:09Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Liriana Zanon Stefanello_.pdf: 11645045 bytes, checksum: e9a1d6a5118168de4fe492a58c1bcee7 (MD5) Previous issue date: 2015-11-05 / Milton Valente / A tese é um estudo sobre a construção das memórias familiares de imigrantes na região da Quarta Colônia Imperial de Imigração Italiana do Rio Grande do Sul – Brasil. Ela fala da trajetória das famílias Pippi e Pigatto, da Itália ao Brasil, buscando analisar quais os mecanismos e dinâmicas usados para a inserção dessas famílias na sociedade sul-rio-grandense e como estas vêm mantendo as suas memórias. Para tanto, estudamos não só as estratégias usadas por estes imigrantes para se inserirem na sociedade receptora, mas também, como a memória de si e sobre si foi e vem sendo construída por e para seus descendentes. A elaboração da memória é uma construção social, então, selecionar o que deve ser lembrado e o que se relega ao esquecimento é parte de todo e qualquer processo de construção de memória e de identidade. E mais que isso, compreendendo o indivíduo como ator social responsável pela sua história, os documentos familiares tornam-se patrimônio de uma comunidade quando a representam, uma vez que carregam consigo uma carga simbólica de representar no presente o passado de cada família. Para estas duas famílias, como para centenas de outras, a construção de uma memória que chamamos de oficial ocorreu através da criação do Centro de Pesquisas Genealógicas (CPG) de Nova Palma, organizado pelo Padre Luiz Sponchiado (01/06/1984) com o objetivo de preservação da memória deste grupo imigrante. Uma das famílias estudadas, entretanto, reelaborou suas memórias também de forma particular, a família Pippi. Ao construir uma outra memória de si, esta criou um acervo privado que deu a ler uma outra história/memória familiar, que em última instância tencionou a memória oficial organizada no CPG. Já os documentos da família Pigatto, guardados no CPG, representam e são aceitos como a sua memória na Quarta Colônia de Imigração Italiana do Rio Grande do Sul. Além desse caráter memorial, todos os documentos são parte do patrimônio cultural desta comunidade quer os guardados no acervo do CPG, quer no acervo particular da Sra. Maria Neli Donatto Pippi ou de outros não identificados. Juntos, eles fazem parte desta busca dos indivíduos pela identificação e pela afirmação de uma memória familiar. Cada documento “escolhido” torna-se, então, um símbolo de rememoração que objetiva reconstruir a trajetória, a história e a memória familiar. / The thesis is a study on the construction of family memories of immigrants in the region of the Fourth Imperial Colony of Italian Immigration of Rio Grande do Sul - Brazil. It addresses the trajectory of Pippi and Pigatto families, from Italy to Brazil seeking to analyze the mechanisms and dynamics used for insertion in the south of Rio Grande society and how they have maintained their memories. For that we study not only the strategies used by these immigrants to integrate into the host society but also how the memory itself and on itself was and is being built by and for their descendants. The development of memory is a social construct, therefore selecting what should be remembered and what is relegated to oblivion is part of any construction process of memory and identity. And more than that, understanding the individual as a social actor responsible for its history, family documents become heritage of a community when they represent it, because they carry the symbolic burden of representing in the present the past of each family. For these two families as well as hundreds of others, the construction of a memory - we call official - occurred through the creation of the Center for genealogy Research (CPG) of Nova Palma organized by Father Luiz Sponchiado (01/06/1984) in order to preserve the memory of this immigrant group. However one of the studied families has also reworked their memories in a particular way. The Pippi family, on building another memory itself, has created a private collection that has given to read another story / family memory, which ultimately tensed the official memory organized at the CPG. Nonetheless Pigatto family documents stored in CPG represent and are accepted as its memory at the Fourth Colony of Italian Immigration of the Rio Grande do Sul. In addition to this memorial character all documents are part of the cultural heritage of this community which want them stored in the CPG's collection, either in the private collection of Mrs. Maria Neli Donatto Pippi or unidentified others. Together they are part of this individuals search for identification and affirmation of a family memory. Each "chosen" document becomes then a symbol of remembrance that aims to reconstruct the trajectory, history and family memory.

No description available.

Inmiddels is Pippi een internationaal onderzoeksobject geworden. De Duitse literatuuronderzoekster Astrid Surmatz heeft een grote bijdrage geleverd met haar proefschrift Pippi Långstrump als Paradigma (2005b). Wat volgens mij nog ontbrak is een grondige analyse van de Nederlandse vertaling, en wat er met de boeken gebeurd is na hun oorspronkelijke vertaling. Het respect voor kinderboeken in vertaling laat nog al eens te wensen over en uitgeverijen nemen soms grote vrijheden. Geldt dat ook voor de Nederlandse uitgaven van Pippi Langkous?Deze scriptie geeft een aanzet tot het antwoord met behulp van een analyse van de vertaalnormen uit de Descriptive Translation Studies van Toury, aangevuld met de vertaalmethoden van Newmark. De conclusie is dat de eerste Nederlandse druk een adequate (Toury) of getrouwe (Newmark) vertaling is, en dat de wijzigingen in de volgende drukken er toe geleid hebben dat de tekst en de illustraties steeds meer zijn gaan afwijken van het Zweedse origineel, en dat er nu van een aanvaardbare (Toury), of idiomatische of zelfs vrije vertaling (Newmark) gesproken moet worden. Dat Nederlanders toch weten hoe Pippi door Astrid Lindgren is neergezet, is onder andere te danken aan de tv-serie, de films en de merchandise met de tekeningen van illustratrice Ingrid Vang Nyman.

No description available.

Denna studie ämnar undersöka rollspråket, det vill säga sättet fiktiva karaktärer talar på, i den japanska översättningen av Pippi Långstrump och jämföra det med den svenska källtexten. Syftet med studien är att ta reda på om rollspråk förekommer, vilken kategori det tillhör samt hur rollspråket förändrar läsarens uppfattning av karaktärerna. Studien bygger på en analys som följer Satoshi Kinsuis teorier om rollspråk. Analysen visar att det finns nyansskillnader i karaktärernas språk men huruvida de ska räknas som rollspråk eller inte är en öppen fråga. / This study intends to investigate the role language, which is the way fictional characters speak, in the Japanese translation of Pippi Longstocking and compare it to the Swedish source text. The purpose of this study is to find out if role language occurs, what category it belongs to and how the readers perception of the characters change due to the use of role language. The study is based on an analysis that follows Satoshi Kinsui's theories regarding role language. The analysis shows that there are nuances in the characters way of speaking but whether it could be valid as role language or not is an open question.