Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare i naturorienterande ämnen bedriver utomhusundervisning i årskurserna 4–6 respektive 7–9 samt vilka fördelar och utmaningar de upplever med metoden. Fyra frågeställningar har använts i undersökningen och för att besvara dessa har data samlats in genom kvalitativa intervjuer med tre lärare från mellan- respektive högstadiet. Resultatet visade att lärarna som undervisar inom årskurserna 4–6 använde sig av utomhuspedagogik oftare än lärarna i årskurserna 7–9. Det framkom även att respondenterna upplevde att utomhuspedagogik kunde främja elevernas lärande och utveckling. Samtliga lärare ansåg också att deras respektive närmiljöer runt om skolorna var lämpliga för utomhusundervisning. Baserat på resultatet i denna undersökning uppmanas lärare att ta vara på utomhusmiljön för undervisning. Förhoppningen är att denna studie ska bidra till att lärare ser möjligheterna i utomhuspedagogik och vilken effekt metoden kan få.

Studiens syfte är att undersöka förskollärares förhållningssätt kring digitala verktyg i utomhuspedagogik och deras syn på lärandet med hjälp av digital teknik. Studien genomfördes på fyra förskolor som alla bedriver pedagogik utomhus med semistrukturerade intervjuer som spelades in med en diktafon. Det insamlade materialet transkriberades sedan från ljud till text och utgör grunden för vår analys. Vår analys tolkas genom ett designteoretiskt perspektiv med hjälp av två valda begrepp, design-i-lärande och design-för-lärande. Resultatet av vår studie visar att det i en utomhuspedagogik finns både möjligheter och utmaningar och att det är i upplevelsen lärandet sker samt att platsen är betydelsefull. Vad som även blir synligt är pedagogens egen digitala kompetens och vilken roll den spelar för hur lärandet med hjälp av digitala tekniker tas vidare.

The purpose of this thesis was to research what factors determines the teachers choice in using outdoor educational activities in their mathematics teaching as well as when and where the outdoors mathematics teaching is being used. The research that lies behind the study shows that there is a knowledge gap in the research on outdoor mathematics, since most of the research conducted today is focusing on a more general use of outdoor pedagogical activities irrespective of which subject content it`s applied on. The relevance of the study therefore becomes an important source of knowledge for teachers and students in teaching education. The survey was conveyed by a questionnaire as a research method with the purpose of being able to examine how the use of outdoor mathematics occurs today, in correlation to factors such as professional experience, education or which grade the teacher mostly teaches. The result of the survey showed that many teachers today use outdoor educational activities in their mathematics teaching. The purpose of the use of outdoor mathematics was primarily to vary their teaching and to concretise the subject content. The result also shows that the forest was the place that is best suited for outdoor mathematics according to the teachers. The teachers, however, shed light on the lack of time when planning and implementing lessons, class sizes and human resources as obstacles for outdoor educational activities. / Syftet med denna studie var att undersöka vilka möjliga faktorer som påverkar lärares val att använda sig av utomhuspedagogiska aktiviteter i matematikundervisningen samt när och var matematikundervisning utomhus används. Tidigare forskning som ligger till grund för studien visar att det finns ett kunskapsglapp om utomhusmatematik i undervisningen då merparten av forskning behandlar en mer generell användning av utomhuspedagogiska aktiviteter oberoende vilket ämnesinnehåll som tillämpas. Studiens relevans blir då en viktig kunskapskälla för verksamma lärare och studenter vid lärarutbildningen.  Undersökningen genomfördes med enkät som datainsamlingsinstrument med syfte att undersöka hur användningen av utomhusmatematik ser ut idag, i relation till faktorer såsom yrkeserfarenhet, utbildning eller vilken årskurs läraren till störst del undervisar i. Resultatet av undersökningen visade att många lärare använder sig av utomhuspedagogiska aktiviteter i sin matematikundervisning. Syftet med utomhusmatematik anser lärare framförallt är att variera sin undervisning och för att konkretisera ämnesinnehållet. Resultatet visar även att skogen är den plats som lämpade sig bäst för utomhusmatematik. Lärare belyser dock tidsbrist vid planering och genomförande av lektioner, klasstorlek och personalresurser som hinder.

Utomhuspedagogik har speglats som en positiv metod lärare kan använda sig av i sin undervisning. Litteraturstudien belyser hur forskningen ser på utomhuspedagogik samt hur forskare lyfter och kritiserar metoden. De delade aspekter som lyfts fram sker ur ett lärarperspektiv där lärare bland annat anser att utomhuspedagogiken tar mycket resurser och tid från skolans värld, samtidigt som de talar för de gynnande effekterna på elevers kunskapsutveckling.Syftet med denna studie är att undersöka utomhuspedagogikens påverkan på elevers kunskapsutveckling inom ämnet biologi utifrån undervisningsplatsen. Utifrån tidigare forskning har en litteraturstudie gjorts där vårt empiriska material består av vetenskapliga artiklar.Genom vår studie fick vi fram att användningen av utomhuspedagogik i ämnet biologi erhöll både positiva och negativa aspekter men att det saknas forskning kring kritiska infallsvinklar om metoden. Ytterligare forskning behövs inom användningen av metoden i ämnet för att ge eleverna möjligheter till ett gynnsamt lärande.