Studien behandlar pedagogers tal om och användande av lek som pedagogiskt verktyg för lärande i fyra olika verksamheter i Saskatchewan, Kanada. Syftet är att ta reda på vilket innehåll barnen får möta i verksamheter under sina första år och mer specifikt hur pedagoger talar om lek och lärande. En pedagog från respektive daycare, play-school, kindergarten och grade 1 intervjuas. De intervjuade får svara frågor om lekens roll, strategier och hur de anser att barn lär sig på bästa sätt, men även frågor om vad de anser att syftet med verksamheten är. Resultatet visar att pedagoger talar om innehåll och strategi, lek och lärande, i verksamheterna varierande beroende på syfte med verksamheten, ramverk och personligt förhållningssätt. Verksamheterna har olika fokus och intentioner vilket skapar olika innehåll och strategier för barns lek och lärande. I resultat- och analysavsnittet synliggörs olika samspelsformer i verksamheterna beroende på hur pedagoger har uttyckt lek och lärande. Där visar daycare upp en bild av ett berättande men också explorativt samspel eftersom barn och pedagoger på ett lekfullt vis styr riktningen för lärande. I play-school och grade 1 ger pedagogerna en bild av formbundet samspel där leken väljs bort på grund av struktur som sätter lärande i främsta rum. Kindergarten ger uttryck för ett explorativt samspel då leken får styra riktningen för lärandet. Diskussionen avslutas med att sätta resultatet i förhållande till svensk diskussion kring området.

The purpose of this study is to examine children's learning in play from a pedagogical perspective. To find out the educators' views on the concepts of play and learning and how play can be used as a tool in preschool learning, we chose to conduct interviews with some educators at different preschools. The interviews were our primary source for collecting empirical evidence that was current, relevant, and credible.  The questions used in this study and that has guided our work are following:  1. How do pre-school educators view the concepts of play and learning and their context? 2. According to the educators, how can play be used as a tool for learning? The results from this study show that educators in preschool see a strong connection between the concepts of play and learning and there is a clear connection between these. The results also show that play can be used as a functional tool for learning and can be used by educators in several different ways. Play promotes children's development based on many different aspects. To understand and be able to interpret our results, we have used the socio-cultural perspective as a starting point in this study and several different play theories as well as previous research on the area when we analyzed our results.

Syftet med denna studie var att undersöka hur några förskollärare arbetar för att lek och undervisning ska integreras med varandra och om de gör det genom lekresponsiv undervisning. Denna studies relevans grundar sig i den nya läroplan för förskolan där lekens roll stärkts och kravet på förskollärarens ansvar för undervisning tillkommit. Dessutom har barnkonventionen blivit lag, den lyfter barns rätt till att leka och utvecklas. Studien genomfördes med en kvalitativ forskningsansats och semistrukturerade intervjuer. Tio förskollärare intervjuades om hur de uppfattar och uttrycker sig om lek och undervisning samt om, och hur de integrerar dessa med varandra. När lek och undervisning integreras benämns det som lekresponsiv undervisning i studien. Studiens teori är lekresponsiv undervisning framskrivet av Björklund och Palmér (2019), Pramling och Wallerstedt (2019) samt Lagerlöf, Wallerstedt och Kultti (2019). Lekresponsiv undervisning tar avstamp i Lev Vygotskij sociokulturella teori (Säljö, 2014) som handlar om att social interaktion genom stöttning i form av kulturella redskap främjar utveckling och lärande. Studien visar att några förskollärare integrerar lek och undervisning och att dessa går parallellt i utbildningen. De använder sig av både planerad och spontan undervisning som utgår från barnens intressen och behov i väl genomtänkta miljöer med anpassat material. Det är främst i barnens egeninitierade lekar som den spontana undervisningen sker. I lekarna som är introducerade av förskollärare sker oftast planerad undervisning men som anpassar sig efter barnen. I såväl planerad som spontan undervisning strävar förskollärarna efter att inta ett barnperspektiv och närma sig barns perspektiv.