Introduktion: För optimal återhämtning postoperativt är adekvat smärtlindring av stor vikt. Otillräcklig smärtlindring, postoperativa komplikationer och biverkningar av smärtlindrande läkemedel är idag ett problem. Tidigare studier har visat att massage har en smärtlindrande och ångestdämpande effekt på patienter med cancersmärta. Syfte: Att undersöka effekter av massage på patienter med postoperativ smärta. Metod: En litteraturstudie utformad enligt Polit och Beck:s nio steg. Artikelsökningar gjorda i CINAHL och PubMed resulterade i tolv artiklar vilka resultatet grundar sig på, tio kvantitativa och två med både kvantitativ och kvalitativ metod. Resultat: I resultatet framkom fem kategorier kring massagens effekter på patienter med postoperativ smärta; Minskad smärtupplevelse, Minskad ångestnivå, Minskad muskelspänning, Effekt på vitala parametrar samt Effekt på intag av extra analgetika. Slutsats: Massage som ges till patienter med postoperativ smärta har en smärtlindrande effekt. Utöver smärtlindringen har massage även en ångestdämpande och muskelavslappnande effekt. Litteraturstudiens resultat visar att massage med fördel kan ges som ett komplement till den farmakologiska behandlingen av patienter med postoperativ smärta.

Postoperativ smärta är ett vanligt fenomen efter en operation och sjuksköterskan strävar genom sitt omvårdnadsarbete att minska postoperativ smärta och onödigt lidande hos patienterna. Det är viktigt att sjuksköterskan väljer rätt omvårdnadsstrategier till den individuella patienten för att stödja denne till adaption av situationen, vilket kan förstås genom Calista Roys adaptionsmodell. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av omvårdnadsstrategier för att lindra smärta hos postoperativa patienter på sjukhus. En litteraturöversikt baserad på 13 vetenskapliga artiklar varav två var av mixad design och elva av kvalitativ design. I resultatet belystes sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnadsstrategier som de använde sig av i vården av postoperativ smärta. Vikten av en god kommunikation med patienten, att involvera patienten i sin egen vård, att distrahera patienten från smärtupplevelsen och att tillåta familjens närvaro. Vidare belystes att sjuksköterskor hade kunskapen av att positionera patienten, att stödja en tidig mobilisering, avslappning och beröring, möjliggöra patientens vila och sömn samt att avlasta och stimulering av nociceptorer. Slutsatsen var att då omvårdnadstrategier visats lindra postoperativ smärta ska de individuellt anpassas och användas i vården lika fast och självklart som läkemedelsanvändningen. / <p>Godkännande datum: 2019-03-25</p>

Bakgrund: Organtransplantation är en kirurgisk specialitet som möjliggör att svårt sjuka patienter kan leva vidare. Patienter som befinner sig i pre- och postoperativa fasen bär med sig individuella upplevelser och är i behov av en engagerad periopertiv personal som kan ge optimal vård och omvårdnad. Att vara patient på en operationsavdelning kan ge hopp om att bli återställd men också orsaka tvivel och rädsla i operationens förlopp. Med ökad kunskap om omhändertagande i kombination med stöttning inför och efter en transplantation kan känslan av delaktighet öka markant för patienten. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva patientens upplevelser inför och efter en organtransplantation. Metod: En systematisk litteraturstudie där 12 kvalitativa artiklar har analyserats Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde fyra huvudkategorier; pendlande känslor inför och efter en transplantation,  förlust av identitet, patientens upplevelse av otillräcklig informationsgivning och att leva med hoppet. Slutsats: Studien bidrar med kunskap om patientens upplevelser inför och efter en organtransplantation.  Patienters upplevelser pre- och postoperativt vid en organtransplantation kan innebära omtumlande känslor som blir svåra att bearbeta för patienten. Stöd och vägledning är av betydelse för patientens känsla av välbefinnande. En förutsättning för möjligheten till livskvalité är en stabil psykisk och fysisk återhämtning. Genom en ökad förståelse för patienters upplevelser inför och efter en transplantation kan operationssjuksköterskan främja patientens möjlighet till delaktighet så denne kan uppleva hälsa och välbefinnande.

Hög förekomst av postoperativ smärta är ett problem som länge uppmärksammats men som ändå kvarstår. De senaste årens forskning har undersökt flera olika delar av den postoperativa smärtproblematiken, varav smärtbedömningen är ett område. Intensivvårdssjuksköterskor har en viktig roll i egenskap av att vara den som arbetar närmast patienten och som huvudsakligen utför smärtbedömningen. Syftet med denna studie är därför att beskriva hur intensivvårdssjuksköterskor gör då de bedömer postoperativ smärta utifrån frågeställningarna vilken datainsamling, det vill säga vilka observationer som görs och vad grundas bedömningen på. Studien har genomförts i form av en kvalitativ intervjustudie där data har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet beskriver att smärtbedömningen sker utifrån tre kategorier: kommunikationen som redskap, att använda kunskaper och erfarenheter och att observera förändringar. I diskussionen resoneras kring de olika kategoriernas tillförlitlighet och värde i smärtbedömningen samt hur intensivvårdssjuksköterskorna med hjälp av de olika datainsamlingsmetoderna skapar en helhet i bedömningen. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot intensivvård

I bakgrunden beskrivs begreppen smärta och postoperativsmärta tillsammans med Travelbees vårdteori. Den postoperativa smärtupplevelsen är alltid unik och bör behandlas individuellt. Det förekommer stora variationer i smärtupplevelse, analgetika behov och behandlingseffekt hos patienter. Syftet är att belysa patienters upplevelser av postoperativ smärta. Metoden för uppsatsen är en litteraturstudie där kvalitativt vetenskapliga artiklar har använts. Sökorden som använts är patient, postoperative, pain, care*, experience och qualitative. Resultatet beskriver faktorer som påverkar patienters smärtupplevelse, hur patienterna ger uttryck för postoperativsmärta samt deras upplevelse av sjuksköterskans bemötande. Vidare beskrivs patienters upplevelse av smärtlindring. Olika citat beskriver patientens egna känslomässiga upplevelser av postoperativsmärta. I diskussionen diskuteras resultatets fyra teman med hjälp av annan litteratur. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

<p>Postoperativ smärta är relaterad till vävnadsskadan som uppstår i samband med operation. Denna smärta kan många gånger vara svår att lindra optimalt med olika farmaka och underbehandlas i stor utsträckning. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva olika icke farmakologiska metoder som kan lindra postoperativ smärta hos vuxna. Metoden som användes bestod av en litteraturstudie där data samlades in genom systematiska databassökningar samt manuella sökningar. De icke farmakologiska metoder som framkom var specifik preoperativ information, avslappning, vägledd visualisering, akupunktur, massage, musik och vibrationsterapi. Metoderna kunde utföras av både sjuksköterskor och annan sjukvårdspersonal. Det framkom i flera artiklar att patienterna även kunde använda några av dessa metoder i egenvårdande syfte. De icke farmakologiska metoderna som framkom i litteraturstudien visade sig kunna lindra postoperativ smärta.</p>

Postoperativ smärta är relaterad till vävnadsskadan som uppstår i samband med operation. Denna smärta kan många gånger vara svår att lindra optimalt med olika farmaka och underbehandlas i stor utsträckning. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva olika icke farmakologiska metoder som kan lindra postoperativ smärta hos vuxna. Metoden som användes bestod av en litteraturstudie där data samlades in genom systematiska databassökningar samt manuella sökningar. De icke farmakologiska metoder som framkom var specifik preoperativ information, avslappning, vägledd visualisering, akupunktur, massage, musik och vibrationsterapi. Metoderna kunde utföras av både sjuksköterskor och annan sjukvårdspersonal. Det framkom i flera artiklar att patienterna även kunde använda några av dessa metoder i egenvårdande syfte. De icke farmakologiska metoderna som framkom i litteraturstudien visade sig kunna lindra postoperativ smärta.

Postoperativ smärta och illamående är de två största orsakerna till postoperativa komplikationer och fördröjd utskrivning efter operation i dagkirurgi. Patienter som drabbats av postoperativt illamående och kräkning (PONV) skattar detta som värre än postoperativ smärta och skulle betala mycket pengar för att slippa uppleva det igen. Denna studie har undersökt interaktionen mellan paracetamol och serotonin 5-HT-3 antagonister och dess kliniska betydelse för patientens smärtuppfattning och PONV under den första postoperativa tiden, 2-10 timmar. Risken är att patienten får både PONV och smärta som direkt orsak av interaktionen. Studiens syfte var att undersöka om det förelåg skillnad i smärtuppfattning, smärtbehandling och förekomst av PONV hos dagkirurgiska patienter som fått standardiserad kombinationsbehandling med paracetamol och serotonin 5-HT-3 antagonister jämfört med riktad kombinationsbehandling med naproxen och serotonin 5-HT-3 antagonister där hänsyn tagits till interaktionen mellan paracetamol och serotonin 5-HT-3 antagonister den första postoperativa tiden. Studien genomfördes på 60 dagkirurgiska patienter som genomgått kirurgi i generell anestesi. Patienterna har med hjälp av en visuell analog skala (VAS) bedömt smärta samt PONV pre- och postoperativt och besvarat en patientenkät om smärtbehandling. Resultatet visar att det fanns en signifikant skillnad i VAS-skattning mellan grupperna avseende smärta vid ankomst till postoperativa avdelningen men ingen signifikant skillnad rörande PONV eller hur patienterna uppfattade smärtbehandlingen. Det fanns en signifikant skillnad mellan grupperna rörande vilken smärtbehandling patienterna fick. Resultatet kan tolkas som att skillnaden i smärtskattning vid ankomst till postoperativa avdelningen beror på läkemedelsinteraktionen och att den har klinisk betydelse för patienterna. Förhoppningen är att studien ska leda till att stärka riktlinjer och policys avseende postoperativ smärtlindring när patienten har PONV i anamnesen.

Syfte: Att undersöka hur musik som omvårdnadsåtgärd påverkar patienten fysiskt och psykiskt pre-, peri- och postoperativt. Metod: Deskriptiv litteraturstudie. 12 artiklar inkluderades som granskades, analyserades och sammanställdes. Sökningarna utfördes i databaserna PubMed och Cinahl. Huvudresultat: Resultatet visade att musik i samband med operation påverkar patienten både fysiskt och psykiskt på flera olika sätt. Musik lindrar framförallt oro och minskar smärtupplevelsen. Viss påverkan kunde ses på vitala parametrar såsom minskning av puls, blodtryck och andningsfrekvens. Stressreaktionen i kroppen påverkas också till viss del genom att kortisolnivån minskar av musiklyssnande. Musik kan också reducera depression i samband med operation. Slutsats: Musik påverkar faktorerna oro, smärta, stress, vitala parametrar och depression positivt hos patienter pre-, peri- och postoperativt. Musik som omvårdnadsåtgärd i samband med operation kan vara ett bra komplement för sjuksköterskan att använda sig av i omvårdnadsarbetet för att lindra patientens lidande. / Aim: To examine how music as a nursing intervention affects the patient physically and mentally pre-, peri-and postoperatively. Method: Descriptive study. 12 articles were included that were examined, analyzed and summarized. The searches were conducted in PubMed and Cinahl. Results: The results showed that music associated with surgery affects patients both physically and psychologically in various ways. Music soothes especially anxiety and reduces pain. Some effects could be seen on vital parameters such as reduction of heart rate, blood pressure and respiratory rate. The stress response in the body is also affected to some extent by cortisol level decreases when listening to music. Music can also reduce depression associated with surgery. Conclusion: Music have a positive effect on the factors of anxiety, pain, stress, vital parameters and depression in patients pre-, peri-and postoperatively. Music as a nursing intervention associated with surgery can be a good addition for the nurse to use in the nursing process to relieve the patient's suffering.

Obehandlad eller underbehandlad postoperativ smärta kan leda till allvarliga skador på vitala organ samt även ge kroniska smärtor i skadeområdet. Detta innebär förlängda vårdtider, stort lidande för patienten och stora kostnader för samhället. Sjuksköterskan har ett stort ansvar i den postoperativa smärtbehandlingen genom regelbunden mätning, behandling, utvärdering och dokumentation av smärta och administrerad smärtlindring. Syftet var att beskriva hindrande faktorer i postoperativ smärtbehandlig ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metoden var en litteraturstudie där 12 vetenskapliga artiklar, kvalitativa och kvantitativa, sammanställde. Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde hinder i den postoperativa smärtbehandlingen i form av; Bristande kommunikation, Bristande stöd från organisationen och Bristande kunskap. Studier från hela världen beskriver liknande upplevelser hos sjuksköterskor. Den postoperativa smärtbehandlingen behöver få en högre prioritet i organisationen. Sjuksköterskorna behöver avsatt arbetstid för att öka sina kunskaper i postoperativ smärtbehandling. Vidare forskning behövs, där effekterna av en effektiv postoperativ smärtbehandling kan mätas i form av minskat lidande för den enskilde patienten samt minskade kostnader för samhället. Forskningen bör även inrikta sig på hur sjuksköterskans användning av evidensbaserade smärtskattningsmetoder kan främjas. / Untreated or undertreated postoperative pain can lead to serious damage of vital organs and also cause chronic pain in the injured area. This means prolonged periods of care, great suffering for the patient and substantial cost to society. The nurse has a major responsibility in the postoperative pain treatment by regular measurement, treatment, evaluation and documentation of pain and given analgesics. The aim of this study was to describe barriers to effective postoperative pain treatment viewed from a nurse’s perspective. The method was a literature review where 12 research articles, both qualitative and quantitative, were compiled. The result shows that nurses experienced barriers in the postoperative pain treatment in form of; Lack of communication, Lack of support from the organization and Lack of knowledge. The experiences were similar between nurses in many parts of the world. The postoperative pain treatment should be prioritized in the organization. The nurses' needs dedicated working to improve their skills in postoperative pain management. Further research is needed where the effects of an effective postoperative pain management can be measured in terms of reduced suffering for the individual patient and reduced costs for the society. Research should also focus on how nurses' use of evidence-based pain measurement methods can be promoted.