Syfte. Syftet med denna studie var att undersöka patienters upplevelse av smärtbehandlingens kvalitet samt hur sjuksköterskor följer riktlinjerna för smärtbehandling. Metod. Studien utformades som en deskriptiv tvärsnittsstudie. Patienter som genomgått kirurgi tilldelades en enkät angående sina upplevelser av smärtbehandlingens kvalitet samt att en journalgranskning genomfördes. Resultat. Sammanlagt deltog 58 patienter. Patienterna ansåg att deras smärtupplevelser togs på allvar av sjuksköterskorna (m=4,7). De ansåg även att de erbjöds smärtlindring tills dess att de blev tillfredställda med den smärtlindrande effekten (m= 4,6). Patienterna upplevde i mindre utsträckning att de blivit regelbundet smärtskattade (m= 3,7). Av de deltagande patienterna skattade 25 % ett VAS-värde över tre vid det tillfälle enkäterna ifylldes. Resultatet visade att ett VAS-värde över tre ej behandlades enligt riktlinjerna (n=13) eller utvärderades (n=34). Journalgranskningen visade att 50 % (n=29) av journalerna saknade ett dokumenterat VAS-värde från det andra postoperativa dygnet. Slutsats. Patienter var nöjda med smärtlindring samt vård och behandling, dock uppnås inte de kvalitetsmål som finns angående dokumentation av smärtskattning. Regelbunden uppföljning av denna studie kan ge en förbättring av patienternas upplevelse av smärtbehandlingen samt dokumentation inom området.

No description available.

Diskrepansen mellan vad patienten upplever som behov och sjuksköterskans tolkning av behoven finns beskrivna i studier. Skillnaden tolkas som brist på patientens delaktighet i omvårdnaden. Ökar patientens delaktighet inom omvårdnaden ökar även vårdens kvalité. Upplevelsen av delaktighet postoperativt har studerats i begränsad omfattning, varför denna studie förväntas bidra till ökad kunskap av delaktighet inom den postoperativa vården.  Syfte. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelse av delaktighet i postoperativ vård efter elektiv tarmkirurgi.  Metod. En kvalitativ metod med fenomenologisk ansats har använts i studien. Materialet bygger på tolv intervjuer med patienter och analyserades utifrån Giorgis analysmetod.  Resultat. Interaktion och samverkan mellan patienten och vårdpersonal är den generella strukturen av patienters upplevelse av delaktighet i postoperativ vård. Den generella strukturen blev resultatet av de två teman, förhållningssätt och förutsättningar, dataanalysen gav. Dessa teman framkom av åtta subteman; kommunikation, information, förmåga, förväntningar, medbestämmande, bemötande, lyhördhet samt stöd. Patienterna var så delaktiga de önskade och uppvisade ett stort självförtroende till att vara självbestämmande i sin egenvård. Humorns betydelse var ett oväntat fynd i materialet samt att patienterna hade svårt att skilja vårdpersonalens olika professioner åt.  Konklusion. Interaktion och samverkan mellan patienten och vårdpersonal är väsentlig för att patienten ska uppleva delaktighet, samt att tydliggöra sjuksköterskans betydelse för preoperativ information.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att ta reda på vilka faktorer som påverkar uppkomsten av postoperativ urinretention, POUR, i tidigt postoperativt skede. Artikelsökning har skett i databaserna CINAHL, MEDLINE och PsycINFO. Artiklarna kvalitetsbedömdes utifrån en modifierad granskningsmall för artikelgranskning. Sexton artiklar inkluderades i studien. Resultatet visade att med stigande ålder ökade risken för POUR, speciellt för män. Patienter med tidigare urinvägsproblem och andra sjukdomar som påverkade innervationen av urinblåsan hade större risk att utveckla POUR. Ju större volym intravenös vätska som givits, desto större incidens av postoperativ kateterisering. Läkemedel som sympatomimetika, antikolinergika och narkotiska läkemedel givna var vanliga orsaker till POUR. Patienter som fått ryggbedövning eller narkos hade större risk för POUR än de som fått lokalbedövning, men de som fått ryggbedövning hade högre risk än de som fått narkos. Patienter opererade med thorakotomi, för knä- och höftprotes och med öppen bukkirurgi hade större risk för överfylld urinblåsa, vilket kunde utvecklas till POUR. En blåsvolym på mer än 270 ml vid ankomst till uppvakningsavdelningen ökade risken för POUR. Slutsatsen var att det är ett komplext samspel mellan patient-, anestesi och kirurgiska faktorer som påverkar uppkomsten av POUR

Som omvårdnadsansvarig sjuksköterska är uppgiften att tillgodose patientens olika omvårdnadsbehov. Nutrition tillhör ett av de mest basala omvårdnadsbehoven vilket dessutom har en betydande roll för det postoperativa förloppet. Undernäring är vanligt förekommande bland patienter med cancer varför det är viktigt att fastställa nutritionsstatus preoperativt och sätta in nutritionsstöd vid behov. Syftet med den systematiska litteraturstudien var att undersöka hur den preoperativa nutritionen har betydelse för det postoperativa förloppet hos cancerpatienter. Forskningsfrågan som ställdes var, vilka preoperativa omvårdnadsinsatser som påverkar det postoperativa nutritionsförloppet. I den systematiska litteraturstudien har 15 artiklar granskats och ur detta framträdde två övergripande kategorier: Hur kroppen påverkas av preoperativt nutritionsstöd samt hur kroppens preoperativa nutritionsstatus påverkar det postoperativa förloppet. Genom dessa två kategorier framträdde fyra underkategorier; komplikationer, sjukhusvistelse , förändrat blodstatus samt dödsfall relaterat till undernäring. Resultatet visar att nutritionstillägg före canceroperationer minskade komplikationerna hos de patienter som före operation hade ett försämrat nutritionsstatus. Hos välnärda patienter kunde inte detta resultat visas. Fler studier om vilka preoperativa insatser som har betydelse för det postoperativa förloppet bör utföras.

Objective: The objective was to examine the incidence of constipation, and the preventive measures taken in relation with postoperative pain treatment with opioids at two orthopaedic surgery wards. Methods: The participants were patients that had undergone surgery in the back, hip or thigh. They were selected through systematic selection and a total of 46 electronic health records were examined. The factors investigated and tested for correlation with constipation were the usage of laxatives, daily fluid-intake and early mobilisation. Results: Totally, 26.1 % of the patients became constipated, and laxatives were prescribed to 65.2 % of the patients. Doctors prescribed 53.3 % of the laxatives, nurses 33.3 % and for the remaining 13.3 % it was uncertain who had written the prescription. Usage of laxatives seemed to cause constipation (p=0,025), whereas there was no correlation between constipation and early mobilization. The documentation regarding daily fluid-intake was insufficient and no correlation test could be performed. Conclusions: This study failed to demonstrate that usage of laxatives and early mobilization prevents constipation in patients postoperatively treated with opioids. There was a need for increased education about constipation and its preventing measures for health care workers.

Postoperativ smärta upplevs av många patienter trots att det finns effektiv smärtlindring tillgänglig. Infiltrationsanestesi är en metod då lokalanestetika injiceras i operationsområdet och därmed blockerar överföringen av smärtimpulserna till centrala nervsystemet. Syftet var att undersöka om infiltrationsanestesi vid bukkirurgi minskar den postoperativa smärtan. 16 randomiserade-dubbelblind studier analyserades och gav information om läkemedlets betydelse, administreringstillfället och det kirurgiska bukingreppets betydelse. 13 av 16 studier visade på en reducering av den postoperativa smärtan hos patienterna med variation från den första postoperativa timman upp till 10 dagar. Metoden att infiltrera lokalanestetika en och en halv timma före operationen med fortsättning under, i slutet och sex timmar efter den första infiltrationen gavs visade på längst uppmätt postoperativ smärtlindring. Kunskaper om anestesiformer och smärtbedömning krävs av sjuksköterskan för att i god tid möta upp med ytterligare smärtlindring. För att kunna ge förslag på evidensbaserad sjukvård och därmed minska patienternas lidande krävs noggrannare analys av variationerna i metoderna och ett ökat samarbete mellan olika yrkeskategorier.

Bakgrund Postoperativ smärta är ett återkommande fenomen trots mängden av tillgängliga behandlingsmetoder. Otillräcklig eller utebliven postoperativ smärtbehandling orsakar ett lindande för patienten och kan leda till komplikationer som gör vårdtiden längre än nödvändigt för patienten. Den förlängda vårdtiden orsakar ytterligare lidande för patienten. Syfte Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av postoperativ smärtbehandling av patienter som vårdas på sjukhus. Metod En systematisk litteraturöversikt där 11 artiklar om sjuksköterskors erfarenheter om postoperativ smärtbehandling sammanställts. Sökningen utfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. Resultat Två teman med två kategorier vardera framkom om sjuksköterskors erfarenheter av postoperativ smärtbehandling: Hindrande faktorer med kategorier Tidsperspektivets betydelse samt Hierarki i organisationen. Underlättande faktorer med kategorier Vårdrelation och Kunskap och Kompetens. Slutsats Tidsaspekten upplevdes som den mest övergripande hindrande faktorn för sjuksköterskor i den postoperativa smärtbehandlingen då det fanns flera orsaker som gjorde att tid försvann från själva behandlingen. En god mellanmänskligrelation mellan sjuksköterskor och patient upplevdes som den mest övergripande underlättande faktorn för sjuksköterskor arbete.

Att genomgå en operation innebär en stor fysisk och psykisk påfrestning för patienten. Att genomgå en operation och den efterföljande vistelsen på vårdavdelningen innebär att en individ tas ur sitt sammanhang och detta kan försvåra individens förmåga att uppleva hälsa. Under den postoperativa perioden finns flertalet faktorer som påverkar patienten antingen negativt eller positivt och innebär en direkt förändring i patientens livsvärld. Husserls livsvärldsteori innebär att en individs livsvärld är individuell och att den konstant påverkas av interna och externa faktorer. Syftet med denna uppsats var att beskriva patientens upplevelser av den postoperativa vistelsen på en vårdavdelning. Metoden som använts i denna uppsats var en systematisk litteraturstudie som baserades på tolv artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades. Resultatet utgjordes av tre huvudkategorer; Patientens kroppsliga upplevelse under den postoperativa vistelsen på vårdavdelningen, patientens psykiska och emotionella upplevelse under den postoperativa vistelsen på vårdavdelningen samt postoperativa möten och  relationer på vårdavdelningen. I dessa huvudkategorier beskrivs hur patienten upplever sin kropp, sitt sinne och de möten som de genomgått. Resultatet visar att det är svårt att definiera vad den postoperativa perioden på sjukhus innebär för patienterna, då den skiljer sig och är unik från individ till individ. Detta står i enighet med Husserls livsvärldsteori. Baserat på litteraturstudiens resultat identifierar författarna ett behov av att se hela patienten såväl fysiskt som psykiskt, samt ge en mer individanpassad vård och omvårdnad.

SAMMANFATTNING Postoperativ smärta uppstår genom vävnadsskador i samband med operation. Numerisk Rankningsskala (NRS) är ett smärtskattningsinstrument. Postoperativ smärta behandlas oftast med analgetika, ibland ges även någon form av opioid, till exempel Fentanyl. En annan smärtlindringsmetod som används är nervblockader där lokalbedövningsmedel bedövar nerver. Smärtlindringen ska utgå ifrån patientens unika livsvärld. En vanlig ortopedisk operation är en rekonstruktion av det främre korsbandet i knäet. Hamstringmetoden är en operationsmetod för att utföra detta ingrepp. Detta ingrepp innefattar bland annat borrningar och fixering av implantat och därför är denna operation ofta starkt associerad med postoperativ smärta. Efter en främre korsbandsrekonstruktion ställs det höga förväntningar på tidig mobilisering och snabb rehabilitering och dessa fenomen ställer högre krav på bättre postoperativ smärtlindring. Studier har gjorts för att försöka få konsensus kring den bästa metoden att lindra denna smärta, dock är inte forskarna eniga. Postoperativ smärta är ett komplext fenomen som kan bidra till lidande, det är därför viktigt att anestesisjuksköterskan har kännedom om hur denne kan på bästa sätt lindra patientens lidande och öka patientens välbefinnande. Syftet: var att jämföra smärta enligt Numerisk Rankningsskala, NRS, de två första timmarna postoperativt efter en främre korsbandsrekonstruktion med hamstringmetod; saphenusnervblockad versus en grupp där saphenusnervblockaden inte lades. Syftet var dessutom att jämföra förbrukningen av Fentanyl de två första postoperativa timmarna i vardera grupp. Metod: En kvantitativ ansats antogs och designen som användes var en prospektiv enkätundersökning. Studien hade även en kvasiexprimentell design då en jämförelsegrupp användes. En enkätundersökning med deskriptiv och analytisk statistik valdes då syftet kunde belysas och undersökas. Resultat: Det var 40 stycken patienter som medverkade i studien. Saphenusnervblockaden lades på 20 stycken patienter och det var 20 stycken patienter som ej erhöll nervblockaden. Gruppen med saphenusnervblockad rapporterade signifikant mindre smärta än gruppen utan saphenusnervblockad, NRS på 2,5 vs NRS 3,9, p< 0,003. Gruppen med saphenusnervblockad hade även en mindre postoperativ förbrukning av Fentanyl än gruppen utan saphenusnervblockad, förbrukning av Fentanyl 46,8 μg vs förbrukning av Fentanyl 101,3 μg, p< 0,003. Slutsats: En saphenusnervblockad bör vara en del av den multimodala smärtlindringen efter en främre korsbandsrekonstruktion på det deltagande sjukhuset. Denna smärtlindringsmetod leder till mindre förbrukning av Fentanyl och därmed färre biverkningar ifrån opioider. Mindre förbrukning av Fentanyl tyder även på mindre smärta hos patienterna. Färre biverkningar och mindre smärta kan i sin tur minska vårdlidande hos denna patientgrupp. Vidare forskning behövs för att denna studie ska kunna överföras på andra sjukhus. Nyckelord: främre korbandsrekonstruktion, postoperativ smärta, NRS, livsvärld, saphenusnervblockad