No description available.

Bakgrund: Postoperativ smärta är vanligt och förekommer i olika grader. Trots detta finns det fortfarande brister i bedömningen och därmed också i behandlingen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskan bedömer patienter med postoperativ smärta. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och datainsamlingen skedde genom artikelsökning i databaser. Dessa artiklar analyserades med inspiration av Graneheim och Lundmans (2003) analysmetod. Resultat: Resultatet visar att det finns olika sätt att bedöma smärta på. De var att lita på vad patienten säger, kroppsspråk och ansiktsuttryck, mätinstrument samt tidigare erfarenheter. Slutsats: Olika bedömningssätt är bra vid olika tillfällen samt att sjuksköterskor anser att ett visst bedömningssätt passar bäst för just dem, detta kan vara till grund för det faktum att många patienter idag inte får en adekvat smärtlindring. Bedömningen bör vara individanpassad eftersom alla patienter har olika förutsättningar.

Bakgrund: Utvecklingen av levertransplantationer fortskrider och resulterar i att allt fler genomförs men även att behovet av organ ökar. År 2014 utfördes sammanlagt 814 organtransplantationer i Sverige, varav ca 22 % var totala levertransplantationer. Att få en lever från en annan människa innebär en andra chans i livet för dessa individer. Däremot finns det alltid en risk med en transplantation i form av avstötning och infektioner. Detta sätter individen i en psykiskt och fysiskt påfrestande situation.Syfte: Syftet med studien var att belysa patienters upplevelser efter en levertransplantation.   Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på åtta vetenskapliga artiklar som analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I analysen uppenbarades två huvudkategorier: Kroppsliga upplevelser efter en levertransplantation och Upplevda känslor efter en levertransplantation. Huvudresultatet av denna studie har visat vara patienters behov att få tala med någon om sina psykosociala upplevelser för att få råd om hur de skall hantera sina svåra situationer. De hade behov av att vårdpersonalen skulle se helheten hos dem. Slutsats: Studien talar för vikten av att kunna förse sjuksköterskor med fler verktyg för att hantera bemötandet och omvårdnaden av patienter som genomgått en levertransplantation. Detta för att kunna utveckla en god vårdrelation gentemot patienterna. Slutligen uppmanar denna studie till vidare forskning utifrån patientperspektiv inom den postoperativa tidsperioden vid levertransplantationer.

Inledning: För många äldre höftopererade är smärta en vanlig postoperativ komplikation som kan leda till sämre rörlighet, försämrad livskvalité och högre dödlighet. Syfte: Litteraturöversiktens syfte var att belysa faktorer av betydelse för smärtlindringen av höftopererade patienter ur sjuksköterskans och patientens perspektiv. Metod: Tio vetenskapliga artiklar av kvantitativ och kvalitativ design valdes ut som berörde området, granskades och ställdes samman till en litteraturöversikt. Resultat: I resultatet bildades fyra teman; Sjuksköterskans attityder till smärta, Kunskaper om smärtlindring, Patienters attityder till smärta och smärtbehandling samt Kommunikationssvårigheter. Attityder hos sjuksköterskan påverkade smärtlindringen, olika behandlingsstrategier var olika praktiskt användbart vid smärtlindring, kunskap hos sjuksköterskan påverkade smärtlindringen, patienters attityder resulterade i att smärtstillande sällan gavs, biverkningar påverkade att patienter avstod smärtlindring, samt att kommunikationen mellan olika grupper påverkade smärtlindringen. Diskussion: Första intrycket påverkar patienters mottagande av sjuksköterskans attityder, olika behandlingsstrategier kräver mindre tid och ger olika smärtlindring, rätt kunskap kan vara en faktor vid smärtbedömning, myter är en fortsatt orsak till bristfällig smärtbehandling, rädsla för biverkningar kan orsaka otillräcklig smärtbehandling, personer med demens skall bedömas med korrekta verktyg, samt att bristande kommunikationen kan leda till sämre smärtlindring. Slutsats: Viktiga faktorer som påverkar smärtan framkom i studien. Mer forskning måste till för att finna fler faktorer av betydelse som vilken information som påverkar smärtlindringen.

Bakgrund: Ryggsmärta är ett vanligt problem i Sverige och medför stora samhällskostnader. Diskbråck är en skada som kan orsaka smärta vid lumbala ryggproblem och livstidsincidensen av symptomgivande diskbråck ligger någonstans mellan 1.3-5.3%. I Sverige rekommenderas konservativ behandling vid diskbråck i ländryggen framför operation, det finns dock indikationer som kan tyda på att det behövs en operation exempelvis ischiassmärta som strålar nedanför knäleden. I Sverige under 2013 utfördes 2262 diskbråcksoperationer. Träning med fysioterapeut postoperativt har visat sig ge snabbare förbättring och bättre slutresultat. Eftersom det finns olika träningsmetoder för postoperativ rehabilitering ser vi ett behov att sammanställa detta. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa de träningsinterventioner inom fysioterapeutisk rehabilitering som beskrivs i litteraturen för postoperativt lumbalt diskbråck. Metod: Datainsamlingsmetoden har skett genom att söka i databaserna PubMed, CINAHL,Web of Science och Google Scholar. Totalt inkluderades 14 studier. Resultat: Litteraturöversikten visar att sju olika träningsinterventioner har använts för postoperativa lumbala diskbråck. Resultatet presenterar också vilken form av övningar, volym, frekvens, intensitet, duration och postoperativ start. Konklusion: Det är skillnad gällande upplägg även inom samma träningskategori i de separata studierna. Tydligheten kring programmen är något som kan förbättras i framtida studier för att enklare tillämpa klinisk implikation.

No description available.

Bakgrund: Postoperativ smärta efter ett operativt ingrepp är vanligt förekommande. Patienters välmående efter ett operativt ingrepp påverkas negativt av postoperativ smärta, trötthet och obehag, varav postoperativ smärta påverkar patienterna mest negativt. Om den postoperativa smärtan inte behandlas kan det leda till långvarig smärta och i värsta fall även dödsfall. Postoperativ smärta är en individuell upplevelse och kan skilja sig från person till person. Det är därmed av betydelse att få kunskap om patienters upplevelser vid postoperativ smärta under första veckan vilket skulle kunna bidra till en ökad förståelse hos sjuksköterskan och minska patienternas vårdlidande. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser vid postoperativ smärta under första veckan. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ metod, baserad på sju vetenskapliga artiklar. Artiklarnas resultatdelar analyserades med Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: Uthärda smärta, Känna osäkerhet, Vikten av information och Strategier för att lindra smärtan. Slutsats: Vid postoperativ smärta upplevde patienterna att smärtan påverkades av olika händelser både negativt och positivt. För att lindra patienternas vårdlidande är det av betydelse att sjuksköterskan har förtroende och lyssnar på patienten samt uppmärksammar deras behov vid postoperativ smärta under första veckan. Ytterliggare forskning behövs kring patienters upplevelse vid postoperativ smärta efter ett specifikt operativt ingrepp

Många patienter kan uppleva motgång då de drabbas av postoperativ sårinfektion. Att genomgå ett operativt ingrepp och dessutom få en postoperativ sårinfektion innebär risk för lidande för patienterna. Upplevelserna av postoperativ sårinfektion påverkar också anhöriga och även livet i stort. Det allt högre trycket på sjukvården med korta vårdtider kan skapa frustration och otrygghet hos patienterna. Konsekvensen kan då bli att patienterna känner sig utlämnade och övergivna av vården. Tidigare forskning uttalar ett behov av fler studier om patienters upplevelser av att drabbas av postoperativ sårinfektion. Studiens syfte är att beskriva patienters upplevelser av att drabbas av postoperativ sårinfektion. En intervjustudie med åtta patienter genomfördes och analyserades med kvalitativ induktiv innehållsanalys. Resultatet presenterar patientupplevelser via temat: Vill att själsliga lidandet bemöts och kategorierna: Att få kännedom om postoperativ sårinfektion, Att uppleva livsinskränkning, Att skuldbelägga sig själv, Att anhöriga lämnas utanför, Att vården upplevs otillräcklig och Att uppleva trygghet. I resultatet ses en genomgående röd tråd som tolkas som själsligt lidande hos patienterna. Genom att uppmana vårdpersonalen att ha mod att våga möta själsligt lidande kan de bättre stödja dessa patienter. Välbefinnandet och tilliten kan därigenom förbättras. Upplevelser hos patienterna när de får kännedom om den postoperativa sårinfektionen befäster behovet av ökad tillit till vården. Den postoperativa sårinfektionen kan leda till livsinskränkningar och att patienterna skuldbelägger sig själva. Genom att ha mod att möta anhöriga och bemöta den anhörigpåverkan som patienterna upplever så stödjer vårdpersonalen dessa patienter. I resultatet speglas patienternas upplevelser av vårdens otilllräcklighet men också upplevelser av trygghet genom goda personalmöten och god information.

Begreppet höftfraktur innebär ett komplext lidande för individen som utrycks i olika typer av upplevelser. Ur samhällets synvinkel är höftfrakturer förknippade med enorma hälsoekonomiska bekymmer. Sjukvården har ett stort ansvar att hjälpa patienter som drabbas, och genom att identifiera vad patienterna själva upplever då de drabbas av en höftfraktur kan patientens egna perspektiv lyftas fram, för att därigenom förbättra vården och rehabiliteringen. Syftet med denna studie är att beskriva patienters upplevelser av postoperativ rehabilitering efter höftfrakturer. Författarna angriper detta problem genom söka övergripande kunskaper i aktuell forskning. Genom att granska relevant litteratur i form av nio stycken kvantitativa och kvalitativa vetenskapliga artiklar har författarna identifierat ett antal centrala teman som speglar patienters upplevelse av rehabilitering. I resultatet beskrivs upplevelserna i termer av smärta, förändrad funktion, förändrad livsvärld samt förändrad självbild. Många patienters upplevelser redovisas som problematiska och förklarar rehabiliteringsprocessen som ett område som behöver vidareutvecklas. Upplevelserna som författarna funnit likställer rehabiliteringsarbetet med övrig omvårdnad och menar i detta avseende att många behov inte uppfylls. Författarna drar slutsatsen att rådande definition av rehabilitering resulterar i att omvårdnadsaspekten av densamma prioriteras bort, vilket kan förklara patienters negativa upplevelser av denna vård.

Introduktion: Coronar arteriell bypass-operation (CABG) är en stor operation som ofta innebär större livsstilsförändringar för patienten. Sjuksköterskan behöver vara medveten om de delar i livskvaliteten som påverkas efter CABG för att kunna förebygga eventuella försämringar i livskvaliteten. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa livskvaliteten hos patienter som genomgått coronar arteriell bypass-operation. Metod: Litteraturstudien genomfördes enligt Polit & Becks niostegsmodell. Litteratursökningar genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna genomgick en urvalsprocess och kvalitetsgranskning. Vid slutförd granskning återstod 10 artiklar där två huvudteman växte fram. Resultat: Resultatet redovisades i två huvudteman med tillhörande underteman. Det första huvudtemat var Patientens funktionalitet med undertemana Förekomst eller frånvaro av kroppsliga symtom och Känslor, ångest och depression. Det andra huvudtemat var Patientens sociala tillvaro med undertemana Stöd och förtroende och Socioekonomisk status. Slutsats: Många patienter upplevde en förbättring i livskvaliteten. Patienternas livskvalitet innan operationen hade betydelse för hur livskvaliteten blev efter. Sjuksköterskan behöver fokusera på att patienten får tillräckligt med information och stöd innan och efter operationen för att patienten inte ska ha orealistiska förväntningar av hur livskvaliteten kommer att bli efter operationen.