Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva hur sjuksköterskan kan identifiera postoperativ smärta hos barn och vilka omvårdnadsåtgärder som är adekvata vid smärthantering Metod: Artiklarna till denna studie är sökta i databasen Medline via Pub Med. Totalt 18 artiklar kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: Barn hade svårigheter med att uttrycka (dvs. sätta ord på) och särskilja vilka symtom som var de mest besvärande för dem under den postoperativa perioden. Gråt, skrik, jämmer och gnäll, verkade vara relaterade till barnens oförmåga att prata om smärta. Blekhet, kallsvett, rosig och varm hud, suckar och hyperventilation verkade vara relaterade till symptom av smärta och illamående. Sjuksköterskorna använde sig av ansiktsuttryck och barnets utseende samt aktivitetsnivå som ett mått på barnets smärtintensitet. Sjuksköterskor med längre erfarenhet i yrket, använde fler ickefarmakologiska metoder än de med färre års erfarenhet. De sjuksköterskor med mer arbetslivserfarenhet använde sig av ickefarmakologiska smärtlindrande metoder som tillät barnet att ha den centrala rollen i situationen. Åtgärder såsom distraktion, positionering, och användning av kyla eller värme föreföll effektiva. Slutsats: Genom att iaktta barnets beteende och att använda sig av ett validerat smärtskattningsinstrument kan sjuksköterskan ge barnet evidensbaserad smärtlindring vid en tidpunkt då barnet har rätt till lämplig prevention, utvärdering och kontroll av deras smärta. / Aim: The purpose of this literature review is to describe how the nurse can identify post-operative pain in children and the nursing interventions that are appropriate for pain management. Method: This study was a descriptive literature study were the authors searched for scientific articles in the database Medline through Pub Med. A total of 18 articles were reviewed and quality was analyzed. Results: Children had difficulty in expressing (i.e. put into words) and to distinguish which symptoms were most troublesome for them during the postoperative period. Crying, screaming, moaning and whining, seemed to be related to children's inability to talk about pain. Pallor, cold sweat, rosy and warm skin, sighing and hyperventilation appeared to be related to symptoms of pain and nausea. The nurses used the facial expressions and the child's appearance and activity level as a measure of the child's pain intensity. Nurses with longer experience in the profession, used more non-pharmacological methods than those with fewer years of experience. The nurses with more work experience used more often non-pharmacological pain relieving methods that allowed the child to have the central role in the situation. Interventions such as distraction, positioning and use of cold or heat seemed effective. Conclusion: By observing children's behavior and the use of a validated pain measurement tool nurses´ can give the child evidence-based pain relief at a time when the child has the right to adequate prevention, evaluation and control of their pain.

Hos äldre som vårdas på sjukhus efter en operation är delirium en vanlig komplikation. Tidigare studier visar att postoperativt delirium resulterar i förlängd sjukhusvistelse och ökad mortalitet. Syftet med studien var att beskriva omvårdnad i samband med postoperativt delirium. Metoden var en litteraturstudie byggd på 17 artiklar ur databaserna CINAHL och Medline. Studien genomfördes enligt en modifierad version av Polit och Becks (2012) modell för litteraturstudier. Utifrån detta framkom ett resultat med tre huvudteman varav ett delades upp i underkategorier. De huvudteman som framkom var screening för att upptäcka riskfaktorer, åtgärder vidtas vid underliggande problem och konsultation med geriatrisk specialist. Resultatet redovisar även interventionsprogram som bygger på omvårdnadsåtgärder från ovan nämnda teman. Slutsatsen beskriver att postoperativt delirium har en mängd bakomliggande orsaker och omvårdnaden bör inriktas på att behandla alla dessa orsaker då åtgärder mot enskilda problem sällan löser det deliriska tillståndet.

Vårdrelaterade infektioner är ett problem som kan innebära ett stort lidande för patienten och ökade kostnader för vården. Inom operationssjukvården finns riktlinjer som styr hur personalen ska agera på ett patientsäkert vis. Operationssjuksköterskan ska upprätthålla hygieniska och aseptiska principer för att förebygga vårdrelaterade infektioner och komplikationer. En riktlinje beskriver hur dörröppningarna in till operationssalen ska minimeras. Observationsstudien undersökte om operationspersonal följde riktlinjen. Resultatet visade att personalen öppnade dörrarna oftare än vad som kan anses vara nödvändigt. Flest antal dörröppningar orsakades av cirkulerande sjuksköterska/undersköterska och den främsta anledningen var att material behövdes till pågående operation. För att personalen ska följa riktlinjerna kan ökad kunskap och mer utbildning om dörröppningars betydelse och konsekvenser under pågående operation behövas.

Tidigare forskning visar att postoperativ smärta behandlas undermåligt och ibland kanske även godtyckligt. Så många som 30–80% av de patienter som genomgår kirurgi vittnar om måttlig till svår postoperativ smärta. Smärta är vida känt för att orsaka en rad negativa konsekvenser för den drabbade, både fysiskt och psykiskt. Det bidrar också till en nedsatt livskvalitet. En av anestesisjuksköterskans vårdande arbetsuppgifter är att lindra postoperativ smärta och syftet med studien var att belysa anestesisjuksköterskors erfarenheter av postoperativ smärtlindring. Ansatsen var kvalitativ med intervjuer som grund och analysen gjordes genom induktiv innehållsanalys. Resultatet visade att anestesisjuksköterskorna ansåg att den postoperativa smärtlindringen är beroende av att ha patienten i fokus genom att planera utifrån individuella behov och att vara patientens ombud. Förmågan att känna med patienten samt att bedöma patientens smärta ansågs också utgöra centrala delar i utfallet av den postoperativa smärtlindringen. I studiens resultat framkom det att upplevelsen av att vara styrd av arbetsplatsens värderingar samt betydelsen av att arbeta i team har påverkan på den smärtlindring patienten får. Att ha brist på tid påverkade möjligheten att utvärdera den givna behandlingen. Att ha kunskap baserad på erfarenhet beskrevs vara en förutsättning för att kunna bidra till och främja en god postoperativ smärtlindring. I diskussionen reflekteras resultatet gentemot tidigare forskning. Planering, teamarbete och ökad kunskap bland yrkeskategorierna i den perioperativa vårdprocessen lyfts som viktiga faktorer för en bra postoperativ smärtlindring.

Introduktion/Bakgrund: Bukkirurgi är en av de mest smärtsamma typer av kirurgi och patienterna upplever svår postoperativ smärta. Smärta delas in i mild- medelsvår- och svår smärta. Andningsövningar och massage är icke-farmakologiska interventioner som används för att komplettera medicinska interventioner. Otillräcklig smärtlindring postoperativt kan leda till fördröjd återhämtning och kronisk postoperativ smärta. Sjuksköterskan är nyckelpersonen i den postoperativa vården och bär ansvaret för sin kunskap.  Syfte: Belysa patienters upplevelser av postoperativ smärta samt smärtlindring efter bukkirurgi. Metod: Litteraturstudien har följt Rosèns granskningsprocess utifrån ett induktivt förhållningssätt. Databassökningar är utförda på Cinahl och PubMed. I litteraturstudiens resultat inkluderades sju artiklar (en kvalitativ och sex kvantitativa). Kvalitetsgranskningen genomfördes med hjälp av Forsbergs & Wengströms  granskningsmallar. Resultat: Fem kategorier skapades: Postoperativ smärta kan ändras över tid, faktorer som påverkar upplevelsen av postoperativ smärta, konsekvenser av postoperativ smärta, betydelsen av smärtlindring och betydelsen av information. Slutsats: Postoperativ smärta är en subjektiv upplevelse och varje individ påverkas på olika sätt. Det finns omständigheter som minskar och förstärker smärtan. Majoriteten av patienterna upplevde god tillfredsställelse med postoperativ smärtlindring.

Bakgrund: Postoperativ smärta är ett problem för patienters förmåga till återhämtning. Smärta är en subjektiv upplevd känsla som kan ha olika ursprung: nociceptiv, neurogen, psykogen och idiopatisk. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av postoperativ smärta. Metod: En metasyntesinspirerad kvalitativ litteraturstudie med innehållsanalys av 11 artiklar. Artikelsökning gjordes i medicinska databaser och kvalitetsgranskades med SBU:s granskningsmall, samtliga artiklar höll hög kvalitet. Resultat: Smärta är en subjektiv känsla som upplevs olika av olika individer, endast en patient kan veta vad den känner. Tre kategorier skapades utifrån nio underkategorier. En del patienter upplevde en känsla av att bli försvagad men det framgick också att smärtan var möjlig att hantera. Smärtan kunde ge upphov till en känsla av osäkerhet hos patienterna. Konklusion: Samband kan finnas mellan mängden upplevd smärta och åsikterna av given vård. Författarna kunde se att patienter som upplevde svår smärta i större utsträckning var missnöjda med vården de fick.

Introduction Postoperative wound infections leads to increased patient suffering and cost society money because it leads to longer hospital stays. Previous research shows that patient related risk factors such as smoking, diabetes, Chronic Obstructive Pulmonary Disease (COPD), advanced age (>65 years) a low preoperative hemoglobin level (<140g/L) and a high BMI (> 30) increases the risk of suffering a postoperative wound infection. Aim To investigate whether patients that underwent surgery with Coronary artery Bypass Graft (CABG) in a university hospital in central Sweden in 2013 and had any of these risk factors more often suffer from post-operative wound infection. Method The study has a descriptive design and is based on an ongoing infection registration area of operations. The study included 148 patients out of 255 (58%) undergoing CABG in 2013. Possible risk factors were collected through medical record review. Results There was no significant correlation between surgical wound infection and patient-related risk factors such as smoking (not quit smoking four weeks before surgery), diabetes, COPD, advanced age (>65 years), low preoperative hemoglobin (<140g/L) or a high BMI (>30) and suffered a postoperative wound infection. Conclusion More research and a larger sample is needed in the field to produce a reliable result could be presented. / Bakgrund Postoperativa sårinfektioner ger ett ökat lidande för patienten och kostar samhället pengar då det leder till längre vårdtider. Tidigare forskning visar att patientrelaterade riskfaktorer som rökning, diabetes, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), hög ålder (>65år) ett lågt preoperativt hemoglobinvärde (<140g/L) och ett högt BMI (>30) ökar risken för att drabbas av postoperativ sårinfektion. Syfte Att undersöka huruvida patienter som operatats med Coronary Artery Bypass Graft (CABG) på ett universitetssjukhus i Mellansverige under 2013 och hade någon av dessa riskfaktorer och om de i högre utsträckning drabbas av postoperativ sårinfektion. Metod Studien har en deskriptiv design och utgår från en fortgående infektionsregistrering på verksamhetsområdet. I studien ingick 148 patienter av 255 (58%) som genomgått CABG under 2013. Eventuella riskfaktorer samlades in genom journalgranskning. Resultat Det fanns inget samband mellan postoperativ sårinfektion och patientrelaterade riskfaktorer som rökning (ej slutat röka fyra veckor innan operation), diabetes, KOL, hög ålder (>65 år), lågt preoperativt hemoglobinvärde (<140 g/L) eller ett högt BMI (>30) och att drabbats av en postoperativ sårinfektion. Slutsats Mer forskning och större urval behövs inom området för att ett tillförlitligt resultat ska kunna presenteras.

<p><strong>Sammanfattning</strong><p>Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans kunskap samt attityd till</p><p>barn med postoperativ smärta. Metoden som författarna använt sig utav var sökningar</p><p>i databaserna Academic Search Elite, Med Line samt manuellt.</p><p>Till litteraturstudien användes 14 vetenskapliga förgranskade vetenskapliga artiklar.</p><p>Med hjälp utav Benner och Wrubels omvårdnads teori tydliggörs sjuksköterskans roll.</p><p>Resultatet visade att sjuksköterskans kunskap, attityd samt smärtlindring till barn med</p><p>postoperativ smärta var undermålig samt bristfällig. Även kommunikationen mellan</p><p>sjuksköterska samt förälder var bristfällig. Smärtskattningsinstrument existerar men</p><p>endast en liten del av sjuksköterskorna hade kunskap, god attityd eller tid till att</p><p>använda dem Författarna anser att föreliggande studie är av betydelse för att skapa en</p><p>debatt samt föra upp ämnet i ljuset.</p></p><p> </p>

No description available.

SammanfattningSyftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans kunskap samt attityd till barn med postoperativ smärta. Metoden som författarna använt sig utav var sökningar i databaserna Academic Search Elite, Med Line samt manuellt. Till litteraturstudien användes 14 vetenskapliga förgranskade vetenskapliga artiklar. Med hjälp utav Benner och Wrubels omvårdnads teori tydliggörs sjuksköterskans roll. Resultatet visade att sjuksköterskans kunskap, attityd samt smärtlindring till barn med postoperativ smärta var undermålig samt bristfällig. Även kommunikationen mellan sjuksköterska samt förälder var bristfällig. Smärtskattningsinstrument existerar men endast en liten del av sjuksköterskorna hade kunskap, god attityd eller tid till att använda dem Författarna anser att föreliggande studie är av betydelse för att skapa en debatt samt föra upp ämnet i ljuset.