Heutzutage ist der universelle und uneingeschränkte Zugang zu Dokumenten alltäglich geworden. Insbesondere PDF-Dokumente haben den Charakter, schnell und einfach erzeugt werden zu können, überall gleich auszusehen und nicht zuletzt von jedem Gerät gelesen werden zu können. Ob zur Verteilung von Druckstücken oder Formularen: Überall werden PDF-Dokumente umfassend genutzt, um verschiedene Inhalte bereitzustellen. Mit dem Behindertengleichstellungsgesetz bzw. der BITV 2.0 sind öffentliche Stellen zudem gesetzlich dazu verpflichtet, digitale Angebote barrierefrei zu gestalten. Auf den folgenden Seiten möchten wir Ihnen eine Anleitung an die Hand geben, wie Sie Ihre Dokumente so erstellen können, dass diese für mehr Menschen zugänglich sind. Darüber hinaus soll Ihre Arbeit langfristig effektiver und effizienter werden. Die Anleitung konzentriert sich auf PowerPoint 2016 unter Windows sowie PowerPoint 2019 unter Windows und macOS. Eine Anleitung für PowerPoint 2013 und 2007 finden Sie in früheren Ausgaben dieser Broschüre. Die dargestellten Konzepte, Hilfestellungen und Tipps können Sie natürlich unabhängig von der genutzten Word-Version anwenden.

This work deals with theoretical and practical basis for the creation of converter between LaTeX and Microsoft PowerPoint presentations. It discusses the use of LaTeX and the Beamer class for presentations, programmatic creation of PowerPoint documents using PowerPoint Primary Interop Assemblies and PresentationML. It outlines the use of the scanners and parsers generators GPLEX and GPPG respectively. It deals with the characteristics of today's tools for document conversion. And finally deals with the particular pitfalls of the design, implementation and testing of the application for conversion of documents between LaTeX platform and Microsoft PowerPoint.

Den här studien har som syfte att undersöka lärares attityd till användandet av Powerpoint i undervisningen. Vårt fokus har varit på lärares attityd till de presentationstekniska hjälpmedlen Powerpoint och Google Presentation. Studiens teoretiska utgångspunkt involverar teorier om multimodalitet, IKT samt digital- och media literacy i undervisningen. För att besvara våra frågeställningar har vi använt oss av en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer med fem verksamma lärare som arbetar på högstadiet respektive gymnasiet. Resultatet av studien visar bland annat att informanterna upplever varierade attityder till användningen av Powerpoint och Google Presentation i undervisningen. Här visade det sig bland annat att lärares kompetens till det digitala hjälpmedlet samt i vilket syfte det används är avgörande faktorer till vilken attityd de har. Informanterna som hade positiv inställning till hjälpmedlet var även de som främst nyttjade olika modus som till exempel bilder, gester och tal i förhoppning att vidga elevernas förståelse. En annan aspekt som lärarna lyfter är svårigheten med att förlita sig på digital teknik och tekniska problem som uppstår. Studien avslutas med en diskussion kring resultatet samt förslag på vidare forskning inom området.

Chapter 1 of this study explores research that has shown that the use of technology in the classroom can be beneficial to student learning. Additionally, a need for Environmental Site Assessment (ESA) instruction in university level core environmental science classrooms has been demonstrated. This study includes an investigation of the potential benefits of using a combination of pedagogies: web-based teaching tools and ESA instruction in a laboratory classroom. The research design included two class formats, one that employed web-based tools (PowerPoint and video) and ESA instruction, and one that did not, with four class sections. All classes were taught by the same instructor and teaching assistant. Weekly quizzes, labs, a final exam, informal interviews and a student survey were used to measure effectiveness of the teaching tools. Significant improvement was exhibited on application questions featured on the final exam with the experimental group scoring higher on 6 of the 15 questions. Additionally, students' preparation and enthusiasm was improved among the experimental groups. Student ratings and performance for the two different formats were similar. Success in the class may depend on the students' preparation and personal desire to succeed. In conclusion, these results suggest that a combination of pedagogies that employs web-based tools and ESA instruction in the laboratory classroom may improve student's preparation for class activities and acquisition of career skills, as well as their enjoyment and enthusiasm to participate in class activities. Chapter 2 represents a sample of the required application activity from the soil science class. It includes the background, test results, procedures, conclusions and recommendations for an Environmental Site Assessment (ESA). ESA instruction is arguably an important addition to soil science curriculum and as such is demonstrated here as an example of the skills displayed and information applied by students who are instructed in writing ESAs.

Cíle Hlavním cílem této disertační práce je nalézt vhodnou formu prezentací určených pro výuku tak, aby žáci při výuce doplněné prezentacemi byli aktivně zapojeni do výuky a spolupodíleli se na tvorbě znalostí, vědomostí a dovedností z oblasti obecné chemie. Součástí hlavního cíle práce je dále vytvořit soubor prezentací zahrnujících učivo obecné chemie pro střední školy tak, aby žáci byli schopni získané znalosti, vědomosti a dovednosti využívat ve studiu dalších oblastí chemie. Metody Při tvorbě prezentací jsme vycházely především ze zásady maximálního využití grafických a názorných prvků, tedy obrázků, schémat, fotografií, animací, grafů a tabulek. Dále jsme se snažily o dodržení zásad týkajících se barevnosti a typů písma (např. velikost písma minimálně 20 bodů, používání bezpatkového písma atd.) Dalším podkladem při tvorbě prezentací byla podrobná rešeršní práce. Vycházely jsme jednak z výzkumů, které se zabývají přímo ověřováním efektivity a dopadů prezentací na edukační proces [1, 2, 3, 4] , ale také z prací, které se věnují vlivu grafiky na proces učení a porozumění [4, 5]. V další fázi byli vyzváni učitelé, kteří měli zájem začlenit prezentace do výuky, aby se zúčastnili semináře, ve kterém jim byly tyto prezentace představeny a byly jim zodpovězeny dotazy, které se týkaly práce s prezentacemi ve...

<p>Vi har i detta arbete undersökt om det går att använda datorn som ett pedagogiskt hjälpmedel i NO-ämnena, år 4-9, utan att ha specialprogram. Vi har utgått från Microsoft Office 97 och studerat följande frågeställningar: Hur kan det utnyttjas? Är det möjligt att hinna sätta sig in i det inom en vanlig lärartjänst? Går det att skapa en pedagogisk resurs av datorerna utan specialprogram? För att få svar på våra frågeställningar har vi studerat litteratur för att se vad som menas med en pedagogisk resurs. Vi har läst om olika inlärningsteorier och om hur datorn används idag. Vi har dessutom gjort 6 applikationer i programmen Access, Excel och PowerPoint och skrivit en lärarhandledning till dessa för att intresserade ska kunna göra dem själva. Resultatet av arbetet visar att det är möjligt att inom en vanlig lärartjänst utnyttja Microsoft Office 97 till en pedagogisk resurs om det finns möjlighet att utnyttja t ex sin kompetensutvecklingstid till detta.</p>

Vi har i detta arbete undersökt om det går att använda datorn som ett pedagogiskt hjälpmedel i NO-ämnena, år 4-9, utan att ha specialprogram. Vi har utgått från Microsoft Office 97 och studerat följande frågeställningar: Hur kan det utnyttjas? Är det möjligt att hinna sätta sig in i det inom en vanlig lärartjänst? Går det att skapa en pedagogisk resurs av datorerna utan specialprogram? För att få svar på våra frågeställningar har vi studerat litteratur för att se vad som menas med en pedagogisk resurs. Vi har läst om olika inlärningsteorier och om hur datorn används idag. Vi har dessutom gjort 6 applikationer i programmen Access, Excel och PowerPoint och skrivit en lärarhandledning till dessa för att intresserade ska kunna göra dem själva. Resultatet av arbetet visar att det är möjligt att inom en vanlig lärartjänst utnyttja Microsoft Office 97 till en pedagogisk resurs om det finns möjlighet att utnyttja t ex sin kompetensutvecklingstid till detta.

The aim of this study was to determine the knowledge of critical care nurses regarding ventilator waveforms in order to develop an educational programme on this topic. A quantitative, descriptive, contextual research design was used, and convenience sampling implemented. A survey, using a questionnaire as measuring instrument, was conducted among critical care nurses in selected private hospitals in Gauteng. The response rate was 69%. Cronbach’s alpha indicated that the questionnaire was fairly reliable. The total average percentage achieved by the group of 111 respondents was 40,28%, which is 19.72% below the set competency indicator of 60%. Only 15 respondents achieved a percentage of or above the competency indicator. Results proved that the respondents required intensive training on the topic. A user-friendly education programme in the format of a PowerPoint presentation was developed to address knowledge deficiencies in critical care nurses’ interpretation of ventilator graphics. / Dissertation (MCur (Clinical))--University of Pretoria, 2007. / Nursing Science / MCur / unrestricted

PowerPoint is a popular presentation software that is often used in educational settings, however, there is a need for further instruction on how to use the software effectively to facilitate learning. Prior research on the use of PowerPoint in education has been inconclusive as it has been focused on the presence or lack of presence in the classroom, rather than its practical implementation. The current study aims to investigate teachers’ beliefs of using PowerPoint in the classroom, for what purpose they use colors, and image in text in PowerPoint, and to what extent their reported design choices are in line with learning theories related to color, and image and text. To do this, we have interviewed four Swedish ESL teachers and conducted a complimentary survey with 47 ESL teachers. The results show that both survey participants and interviewees considered PowerPoint to be a useful digital tool in the classroom. The survey participants used PowerPoint for language instruction while the interviewees used it for content knowledge. Even if both the survey and interview participants reported practices partially corresponded with current research, it seemed like their design choices were based on instinctive or implicit understanding. With an explicit knowledge of how to design PowerPoint to facilitate learning, teachers could use PowerPoint as a pedagogical tool.

In this small-scale qualitative study we examine PowerPoint presentations using cognitive perspectives (such as the Cognitive Theory of Multimedia Learning, Arousal theory, and Dual Channel processing) to compare teacher experience with a theoretical background. By analyzing collected PowerPoint presentations and interviewing the experienced teachers that created them about their didactic choices, we are able to identify and focus on four aspects of multimedia learning: Pacing, Student Stimuli, Signaling and Redundancy. Although the teachers involved in the study do not reference the cognitive perspective explicitly, we find similarities and differences between the teachers' near-practice experience and the underlying cognitive theories, finding pedagogical value in both their complementary and contradictory natures. From this, we suggest that the principles of cognitive theories from a scientific basis are complemented and tempered by the flexibility of experience.