Detta är en kvalitativ studie vars syfte är att belysa mellanstadielärares uppfattning om materialet NTA. Vidare syftar studien till att se hur elever kommunicerar och interagerar med varandra under det praktiska arbetet som medföljer NTA-materialet. Genomförandet av denna studie har varit kvalitativa intervjuer med fem mellanstadielärare samt genom klassrumsobservationer i tre mellanstadieklasser. Resultatet tyder på att lärarna anser att NTAmaterialet är ett bra komplement och att det finns möjlighet för samtal och diskussioner i samband med det praktiska arbetet. Vidare beskriver lärarna att eleverna pratar mycket med varandra på ett sonderande sätt under praktiskt arbete, något som dock inte stärks i de genomförda observationerna. Där framkommer det att eleverna pratar mer kumulativt med varandra i och med att de till största del ger varandra instruktioner. / This is a qualitative study with the purpose to shed light on grade 4-6 teachers' perception of the material NTA. Furthermore, the study aims to see how students communicate and interact with each other during the practical work that comes with the NTA material. The study builds upon qualitative interviews with five grade 4-6 teachers and on classroom observations in three grade 4-6 classes. The result shows that the teachers think that the NTA material is good complement and that it gives opportunities for conversations and discussions during practical work. Furthermore, the teachers describe that the pupils talk a lot with each other in an exploratory way during practical work, something which, however, is not confirmed in the observations made. There it appears that the pupils’ talk is mostly of a cumulative character, where the pupils give each other instructions.

The purpose of this study was to find out how teachers in primary school implement practical work in their classrooms and what experiences they have of Naturvetenskap och Teknik för Alla (NTA). To find out the answers I used semi structured interviews and a poll inquiry. In the study there were four interviews that were recorded with sound and 31 polls that were done by Survey & Report through Karlstad University. The study refers to prior studies about inquiries and practical works in classroom practice. The study shows that the majority of the teachers in this study work regularly with inquiry in their science teaching. The study also shows that the majority of the group has a positive experience of NTA and appreciates the structure and the opportunity to further educate themselves in the science subjects. The study also shows inquiries outside of what NTA can offer. They are mainly done in biology and physics for example as observations of animal and nature or playground physics where teeters and slides are used to study different physics phenomena.

<p><p>Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på varför trä- och metallslöjdslärare anser att slöjdämnet är viktigt. Andelen obehöriga lärare som undervisar i slöjdämnet är hög; samtidigt som Skolverket (Johansson & Hasselskog, 2005) i en utvärdering av ämnet slöjd har visat på att både elever och föräldrar ansåg att slöjden är rolig men inte nyttig. Om man därtill lägger att slöjdundervisningen är dyr och att många skolor idag har besparingskrav på sig samt ansträngda budgetar, kan man lätt ifrågasätta slöjdens plats på schemat. Därför har jag valt att intervjua verksamma trä- och metallslöjdslärare för att ta reda på deras åsikter kring varför slöjden är viktig och varför elever idag bör undervisas i slöjd. Under intervjuer kommer det fram att lärarna anser att slöjden är viktig och att den kompletterar elevernas övriga undervisning på flera positiva sätt. De framhåller även att slöjden utvecklar elevernas tänkande och ger dem en praktisk handlingsberedskap som de har nytta av både i skolan och i sitt kommande vuxenliv, samtidigt som slöjden värnar om ett kulturarv.</p></p>

<p>I vårt examensarbete har vi valt att förkovra oss inom matematikens värld, en studie av skolors</p><p>användning av konkret och laborativt materiel. Syftet för undersökningen är att</p><p>undersöka möjligheter och anledningar till att använda konkret och laborativ materiel vid</p><p>inlärning av matematik.</p><p>I litteraturdelen lyfter vi fram teorier om lärandet med extra fokus på matematiken. Utifrån</p><p>litteraturen är det tydligt hur viktigt det praktiska arbetet är för inlärning. Det framkommer</p><p>att konkret och laborativt materiel synliggör matematiken på ett sådant sätt att</p><p>eleverna kan lösa svårare uppgifter. När eleven ges möjligheten att få använda konkret och</p><p>laborativt materiel kan de nå en högre abstraktionsförmåga.</p><p>Metoden vi använt oss av är kvalitativ undersökningen. Av resultatet kunde man se att</p><p>vanligt förekommande materiel som finns tillgängligt för eleverna är klossar, olika</p><p>naturmateriel samt Montessoripedagogikens matematikmateriel. Något som är tydligt är</p><p>behovet av utrymme för att kunna arbeta med olika konkreta och laborativa materiel.</p><p>Tillgängligheten av materielen är viktig för att användandet skall bli en naturlig del av</p><p>matematikundervisningen.</p><p><strong><p>Ämnesord</p><p>Konkret materiel, laborativt materiel, praktiskt arbete, matematikundervisning</p>:</strong></p>

I vårt examensarbete har vi valt att förkovra oss inom matematikens värld, en studie av skolors användning av konkret och laborativt materiel. Syftet för undersökningen är att undersöka möjligheter och anledningar till att använda konkret och laborativ materiel vid inlärning av matematik. I litteraturdelen lyfter vi fram teorier om lärandet med extra fokus på matematiken. Utifrån litteraturen är det tydligt hur viktigt det praktiska arbetet är för inlärning. Det framkommer att konkret och laborativt materiel synliggör matematiken på ett sådant sätt att eleverna kan lösa svårare uppgifter. När eleven ges möjligheten att få använda konkret och laborativt materiel kan de nå en högre abstraktionsförmåga. Metoden vi använt oss av är kvalitativ undersökningen. Av resultatet kunde man se att vanligt förekommande materiel som finns tillgängligt för eleverna är klossar, olika naturmateriel samt Montessoripedagogikens matematikmateriel. Något som är tydligt är behovet av utrymme för att kunna arbeta med olika konkreta och laborativa materiel. Tillgängligheten av materielen är viktig för att användandet skall bli en naturlig del av matematikundervisningen. Ämnesord Konkret materiel, laborativt materiel, praktiskt arbete, matematikundervisning :

Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på varför trä- och metallslöjdslärare anser att slöjdämnet är viktigt. Andelen obehöriga lärare som undervisar i slöjdämnet är hög; samtidigt som Skolverket (Johansson &amp; Hasselskog, 2005) i en utvärdering av ämnet slöjd har visat på att både elever och föräldrar ansåg att slöjden är rolig men inte nyttig. Om man därtill lägger att slöjdundervisningen är dyr och att många skolor idag har besparingskrav på sig samt ansträngda budgetar, kan man lätt ifrågasätta slöjdens plats på schemat. Därför har jag valt att intervjua verksamma trä- och metallslöjdslärare för att ta reda på deras åsikter kring varför slöjden är viktig och varför elever idag bör undervisas i slöjd. Under intervjuer kommer det fram att lärarna anser att slöjden är viktig och att den kompletterar elevernas övriga undervisning på flera positiva sätt. De framhåller även att slöjden utvecklar elevernas tänkande och ger dem en praktisk handlingsberedskap som de har nytta av både i skolan och i sitt kommande vuxenliv, samtidigt som slöjden värnar om ett kulturarv.

I skolans styrdokument talas det om kunskaper som en kock ska ha efter avslutad utbildning. Syftet är att undersöka vilka kunskaper som en blivande kock från det treåriga HR-programmet bör inneha efter avslutad gymnasieutbildning. För att genomföra denna undersökning har vi använt oss av en enkätundersökning med fyra efterföljande intervjuer. Det skickades ut en webbaserad enkät till 76 yrkeslärare och till 65 krögare. Resultatet visar att det är den praktiska kunskapen och den sociala förmågan som är det viktigaste. Den kunskapskategori som fått flest markeringar är "stort matintresse", andra som fått många är "bra social förmåga", "ansvarstagande", "planeringsförmåga" och "arbeta ekonomiskt". Man kan se detta som färdigheter och förtrogenhet som erhållits genom praktiskt arbete. Slutsatsen är att skolan tillsammans med branschen mer bör fokusera på att hitta former för hur teori och praktik kan bygga upp färdigheter och förtrogenhet. Enligt krögarna och lärarna bör skolan prioritera "grunder och grundmatlagning" i undervisningen. I framtiden ska kockarna vara "flexibla", kunna "sund och hälsosam matlagning" samt vara kunniga inom området "hygien och miljöarbete" enligt undersökningen.

<p> </p><p> </p><p>I skolans styrdokument talas det om kunskaper som en kock ska ha efter avslutad utbildning. Syftet är att undersöka vilka kunskaper som en blivande kock från det treåriga HR-programmet bör inneha efter avslutad gymnasieutbildning. För att genomföra denna undersökning har vi använt oss av en enkätundersökning med fyra efterföljande intervjuer. Det skickades ut en webbaserad enkät till 76 yrkeslärare och till 65 krögare. Resultatet</p><p>visar att det är den praktiska kunskapen och den sociala förmågan som är det viktigaste. Den kunskapskategori som fått flest markeringar är "stort matintresse", andra som fått många är "bra social förmåga", "ansvarstagande", "planeringsförmåga" och "arbeta ekonomiskt". Man kan se detta som färdigheter och förtrogenhet som erhållits genom praktiskt arbete. Slutsatsen är att skolan tillsammans med branschen mer</p><p>bör fokusera på att hitta former för hur teori och praktik kan bygga upp färdigheter och förtrogenhet. Enligt krögarna och lärarna bör skolan prioritera "grunder och grundmatlagning" i undervisningen. I framtiden ska kockarna vara "flexibla", kunna "sund och hälsosam matlagning" samt vara kunniga inom området "hygien och miljöarbete" enligt undersökningen.</p>

In this degree project, a study of the teacher’s identity in the Swedish curriculum of 1980 and 2011 is presented. The aim of this study is to examine and compare how the Swedish curriculum of 1980 and 2011, respectively, portraits the teacher’s role in creating democratic citizens. With discourse analysis of the teacher’s identity as the method, the study aims to answer the questions below: How is the character of the teacher’s role in creating good citizens, described in the curriculum and the syllabus for social sciences? What is included and excluded in the teacher’s duty within the task of creating good citizens? What kind of perspectives on the purpose of education is formulated in the curriculum? The theoretical bases of this study are taken from; Joel Westheimer and Joseph Kahne’s categorizations of the democratic citizen, Gert J.J. Biesta’s account of the different functions of education, Leonora. M Cohen’s definitions of three philosophical perspectives on education and Carsten Ljunggren and Ingrid Unemar Öst’s model of teachers different reactions to controversy. As a conclusion this study finds that the portrait of the teacher’s role in creating democratic citizens has changed in its description from the curriculum of 1980 to the curriculum of 2011.The identity of the teacher has gone from describing a qualifying, socializing and pragmatic mediator of social standards in 1980’s curriculum to in the 2011’s curriculum describing a qualifying promoter of knowledge and discussion. The study also finds that the professional authority of the teacher is, in the curriculums, given very little room and instead focus lies on either the aspect of knowledge or pragmatism.

The purpose of this study is to investigate the technology teacher attitude toward the subject of technology and link this to the use of NTA (Science and technology for all) in the primary school (graders 4-6) technical education. As Teknikforetagen (2006) stress in their report, the subject seems to be an undisclosed topic that often is combined with the science subjects. There, the science-orientating subjects get a higher priority than the technology. According to several reports, NTA has had a positive result in the teaching it is aimed at. The method of study is a qualitative survey consisting of interviews with middle school technical teachers. The interviews consisted of both technical teachers who use NTA in education and technology teachers without NTA. The result shows that NTA contributes to more practical work in technology, that teachers save time collecting materials, but also that collegial learning in technology increases. Overall, none of the interviewed teachers uses a textbook as support in the teaching. It differs from many other subjects in elementary school. The interviewed teachers generally have a positive attitude towards the subject of technology. / Syftet med den här studien är att undersöka tekniklärares inställning till ämnet teknik och koppla detta till användandet av NTA (Naturvetenskap och teknik för alla) i den teknikundervisning som bedrivs på mellanstadiet. Granskar man det Teknikföretagen (2006) påpekar i sin rapport verkar teknikämnet vara ett undanskymt ämne som ofta står under NO-blocket. Där får de naturorienterande ämnena en högre prioritet än tekniken. NTA har enligt flera rapporter haft ett positivt resultat i undervisningen den är syftad till. Metoden för studien är en kvalitativ undersökning som består av intervjuer med nio stycken tekniklärare på mellanstadiet. Intervjuerna har genomförts med tekniklärare som använder NTA i undervisningen samt tekniklärare som inte använder NTA. Resultatet visar att NTA bidrar till mer praktiskt arbete i teknik, att lärarna sparar tid i att samla material men också att det kollegiala lärandet i teknik ökar. Överlag i teknikämnet använder ingen av de intervjuade lärarna en lärobok som stöd i undervisningen. Det skiljer sig mot många andra ämnen i grundskolan. De intervjuade lärarna har överlag en positiv inställning till ämnet teknik.