Med begränsade ekonomiska resurser finns en risk att laborationsundervisningen blir lidande, t ex genom att inte tillräcklig laborationsutrustning finns tillgänglig. Med syfte att på ett djupare plan tränga in i denna frågeställning och erhålla en förståelse för vad som upplevs begränsande för dagens undervisning på skolnivå, hur undervisningen är upplagd och vad det upplevs kunna ge för konsekvenser har en exemplifierande fallstudie utförts. Studien utfördes i form av en deltagande observation i åk 7-9 vid en kommunal grundskola i en tätort med ca 70 000 invånare. Studien inkluderade intervjuer med lärare, rektor och elever samt laborationshandledningar och fältanteckningar. Vissa av kunskapskraven i styrdokumenten är direkt knutna till den laborativa verksamheten och således svåra att uppfylla utan den. Samtidigt ses i studien att både rektor, lärare och elever uppskattade laborationer, eftersom de ger möjlighet att skapa intresse, självförtroende och en lust att lära genom att lära genom att göra, att använda flera sinnen och att variera undervisningen. Därav finns det fog för att säga att laborationsundervisningen är här för att stanna. Studien visar att lärarna utförde laborationer utan kostsam utrustning. Lärarna använde vad som fanns. Undervisningen bestod främst av klassiska laborationer med enkelt material där frågeställning och metod var given och till viss del var även resultatet slutet. Rektor och lärarna var väl medvetna om att pedagogisk ämneskunskap och struktur på undervisningen påverkar lärandet. Lärarna såg förberedelsetid och trångboddhet som begränsande. Trångboddheten försvårade bl a förberedelse och materialanvändning. De uttryckte att de var glada att arbeta på en gammal skola med material från 50/60-talet och använde artefakterna i sin undervisning. De tyckte sig inte sakna artefakter, förutom en av lärarna som uttryckte att tillräcklig utrustning fanns för undervisning på den nivå som efterfrågades, men själv tyckte att nivån var för låg. Sammanfattningsvis är laborationsundervisningen under ekonomisk och pedagogisk press.

The purpose of the study was to investigate what a teacher with good prerequisites and opportunities considers it necessary to create a qualitative technology education. The good prerequisites of the study are teachers' continuing education in technology as well as access to custom technology materials. The study was conducted with three different methods to get broader and deeper results, as the study only examined a teacher. The methods were a performance map in conversation with the teacher, an observation of a technology lesson designed by the teacher and finally a qualitative interview that evaluated the lesson and the teacher's views on technology teaching. The study shows that the subject of technology is characterized by a particular character with great focus on practical work to develop students' creativity and thought processes. The subject matter requires the opportunity to be incorporated into larger contexts that deal with the subject matter of the technical subject to man, society and the environment. Technology teaching is influenced by the teacher's view of technology and that the teacher's technical didactic skills contribute to a qualitative technology education. The subject matter needs to be visualized in school, given time for reflection and discussion, as well as given custom material to create qualitative technology education based on the syllabus criteria. / Syftet med studien var att undersöka vad en lärare med goda förutsättningar och möjligheter, anser krävs för att skapa en kvalitativ teknikundervisning. De goda förutsättningarna i studien handlar om lärares fortbildning i teknik samt tillgång till anpassat teknikmaterial. Studien genomfördes med tre olika metoder för att få ett bredare och djupare resultat, då studien endast undersökte en lärare. Metoderna var en föreställningskarta i samtal med läraren, en observation på en tekniklektion utformad av läraren och slutligen en kvalitativ intervju som utvärderade lektionen och lärarens åsikter om teknikundervisning. Studien visar på att teknikämnet präglas av en speciell karaktär med stort fokus på praktiskt arbete för att utveckla elevers kreativitet och tankeprocess. Teknikämnet kräver tillfällen för att sättas in i större kontexter som behandlar teknikämnets relationer till människan, samhället och miljön. Teknikundervisningen påverkas av lärarens syn på teknik och att lärarens teknikdidaktiska kompetens bidrar till en kvalitativ teknikundervisning. Teknikämnet behöver synliggöras i skolan, ges tid till reflektion och diskussion samt ges anpassat material för att kunna skapa en kvalitativ teknikundervisning utifrån kursplanens kriterier.

Ingången till detta arbete är att författaren upplever framtagning av material att använda i undervisningen som en mycket tidkrävande process. För lärare som börjar undervisa i en ny kurs blir detta extra tydligt när allt material ska tas fram. Med material menas planeringar, lektionsinnehåll, instuderingsuppgifter och bedömningsmaterial. Författaren har förförståelsen att lärare skulle vinna på att samarbeta och dela material mellan sig. I arbetet undersöks, genom en enkätundersökning, hur gymnasielärare i teknik gör när de tar fram material till en ny kurs eller utvecklar materialet till en kurs. Vidare undersöks vilka eventuella hinder det finns för samarbete och vilket material lärare helst vill få tillgång till från kollegor. Resultatet visar att den absoluta majoriteten av lärarna i den undersökta gruppen inte ser några hinder att dela sitt material. Gymnasielärarna i teknik delar med sig. Det kan dock finnas praktiska hinder för om att läraren är ensam på sin skola att undervisa i ämnet, finns det ingen att samarbeta med. Eller att det inte finns någon gemensam lättanvänd Community, en mötesplats på internet, att dela på. I arbetet förs också en diskussion kring möjligheter med digitalisering av material.

The purpose of this study was to find out how Primary school teachers work and think about the practical teaching in physics. Primary school teachers who work with a teacher support in science and technology, and Primary school teachers who do not work after any program have been interviewed. The method chosen in this study is semi-structured interview with sound recording. A total of seven interviews have been conducted and each interview took about 30 minutes to complete. The study addresses what research today says about practical activities in school and how the children learn the best way. Therefore, teachers are also asked about how they experience physics and practical work and how they choose to put an investigative approach. The result shows that the teachers experience physics as difficult and abstract. Teachers who work with a support program experience that the program helped them teach physics on a deeper level. The study also shows that most teachers uses closed and given labs. / Syftet med studien är att ta reda på hur lågstadielärare arbetar och tänker kring den praktiska undervisningen i fysikämnet. Lågstadielärare som arbetar med lärarstöd i naturkunskap och teknik samt lågstadielärare som inte arbetar efter något program har intervjuats. Metoden som valts vid denna studie är semistrukturerad intervju som spelats in med ljudupptagning. Totalt har sju intervjuer verkställts och varje intervju tog cirka 30 minuters att genomföra. Studien tar upp vad forskning idag säger om praktiska aktiviteter i skolan och hur barnen på bästa sätt lär sig. Därför frågas också lärarna om hur de upplever fysikämnet och praktiskt arbete samt om hur de väljer att lägga upp undervisningen. Resultatet visar att lärarna upplever fysikämnet som svårt och abstrakt. Lärare som arbetar med ett stödprogram upplever att programmet hjälpt dem undervisa i fysik på en djupare nivå. Studien visar också att de flesta lärarna arbetar efter arbetssättet slutna laborationer.

According to The Swedish Schools Inspectorate’s (2014) quality review, technology subject is all too often characterized by practical work that does not illustrate the theory. In this study, the theory is used to describe the practical work in technology teaching. The purpose of this study is to increase the knowledge of how practical problem solving together with oral interaction affects students’ understanding of the theory behind the water tower as a technical system. Previous research shows how oral interaction strengthens students’ learning through the zone of proximal development (ZPD). When Students work in groups they can use each other’s knowledge and together support each other to reach a new development zone. Through group collaboration, they also increase their skills in practical problem solving through oral interaction and exchange of knowledge.  The methods in the study are design study, observation with observation schedule and observation with video analysis. The teaching approach in the design study is based on the students’ understanding of the theory behind the water tower as a technical system with the help of practical work in groups. The design of the design study is based on students in year six having to understand the theory behind the water tower by constructing a water tower themselves. The results of the study shows that students in year six through our approach to technology teaching are given the opportunity for a gradual increase of knowledge acquisition. The gradually increasing of understanding is based on the students developing from initially lacking knowledge of the water tower as a technical system in level one and in level four the students understanding how the different technical systems work together. The results shows that this way of working is a good addition to the existing technology teaching, with a focus on the theoretical knowledge in the technology subject.

I vår vetenskapliga essä har vi gestaltat två berättelser inspirerade från verkliga händelser. Elenors berättelse har sin grund från en arbetsplats och Aylas berättelse från en praktikplats under sin lärarutbildning.  Vi kommer att dra paralleller i form av skillnader och likheter mellan våra berättelser och reflektera över dem gemensamt utifrån skolan och fritidshemmets demokratiuppdrag ur ett jämställdhetsperspektiv.  Syftet med essän är att undersöka dilemman som vi upplever i gestaltningarna och hur vi kan förstå yrkeserfarenheterna i ett annat ljus idag med hjälp av Aristoteles kunskapsformer, episteme, techne och fronesis, samt genom gemensam reflektion lära oss något. Vi vill med essän bidra med en fördjupad förståelse för lärarprofessionens demokratiuppdrag och visa på den komplexitet som det kan innebära i det praktiska arbetet när vi möter elever i lekar och aktiviteter inom fritidshemmet.  Vi har valt att komplettera vår essä med en kvalitativ metod i form av deltagande observationer och som på olika sätt har utvidgat våra förståelsehorisonter eftersom det uppstått fler gemensamma reflektioner kopplat till dilemman i gestaltningarna och till litteratur som behandlar demokrati och jämställdhet. Trots att vi har teoretiska kunskaper om demokrati och jämställdhet, samt praktiska erfarenheter inom fritidshemmet har vi konstaterat att vi kan uppleva utmaningar i arbetet med elever när det gäller hur vi genomför demokratiska procedurer och behandlar orättvisefrågor. Vi fritidshemslärare kan aldrig sluta vara nyfikna på vårt arbete och måste därför ha en vilja att utvecklas och kritiskt granska oss själva, både i vår personliga och professionella syn på demokrati och jämställdhet. En av våra slutsatser är att vår individuella syn på verksamhetens möjligheter och utmaningar kan påverka det praktiska arbetet med eleverna i en positiv eller negativ riktning och få en inverkan på elevernas upplevelse av delaktighet på fritidshemmet. / In our scientific essay we have portrayed two stories inspired by real events. Elenor's story is based on a workplace and Ayla's story from an internship during her teacher training.  We will draw parallels in the form of differences and similarities between these two stories and reflect on them together based on the school's and leisure-time center's democratic mission from a gender equality perspective.  The purpose of this essay is to examine the dilemmas that we experience with our portrayed stories and how we can understand our professional experiences today in a different light, for example with support of Aristotle's knowledge forms called episteme, techne and phronesis, and through common reflections learn something of what we have experienced. With this essay we want to contribute to a deeper understanding of the teaching profession's democratic mission and show the complexity that it can have in practice when we meet pupils in games and activities within the leisure-time center.  We have also chosen to complete the essay with a qualitative method in the form of participatory observations, which in various ways have broadened our horizons of understanding, as more joint reflections have arisen linked to dilemmas in the portrayals and to literature that deals with democracy and gender equality. Despite the fact that we have a solid theoretical knowledge of democracy and gender equality, as well as practical experience from working in leisure-time centers, we have found that we can experience major challenges in the close work with pupils when it comes to how we actually implement democratic procedures and deal with unfair issues. We leisure-time center teachers can never stop being curious about our work and therefore must constantly have willingness to develop and critically examine ourselves, both in our personal and professional view of democracy and gender equality. One of our conclusions is that our individual view of possibilities and challenges in leisure-time centers can influence the practical work with the pupils in a positive or negative direction and therefore have an impact on pupil's experience of participation.