Att organisera den praktiska arbetslivsorienteringen är enligt styrdokumenten hela skolans ansvar och den ska ge eleverna en kunskap och introduktion till hur arbetslivet ser ut och fungerar. Enligt läroplanerna har rektorn och studie- och yrkesvägledaren ansvaret kring arbetet med praon. Syftet med vår studie är att genom en kvalitativ metod undersöka samspelet kring prao mellan rektorn och studie- och yrkesvägledaren vid tre grundskolor. En innehållsanalys av den samlade data har utförts utifrån följande teoribegrepp: handlingshorisont, habitus, brytpunkter, individualism, utbytet, materiella och immateriella fördelar, nytta, egoism och ömsesidighetsprincipen. Analysen visar att praon påverkar elevernas framtida förutsättningar kring studie och yrkesval på så vis att handlingshorisonten och elevernas habitus kan förändras när de är ute på prao. Studien visar att samspelet kring prao fungerar som så att rektorn står som ansvarig att ge studie- och yrkesvägledaren verktygen att organisera och bearbeta praon. Genom olika typer av utbyten bygger rektorn och studie- och yrkesvägledaren en relation som grundar sig på tillit och ömsesidighet.

Stress finns både i det privata och på jobbet, stress på jobbet innebär bland annat en dålig passform mellan individen och miljön men framför allt är det de högt ställda kraven som bidrar till stress och sjukdom. Syftet med studien är att ta reda på hur arbetssituationen ser ut för studie- och yrkesvägledare inom grundskolan, vad som stressar dem och ta reda på vilka förbättringar de har. Vi vill också veta hur deras PRAO-situation ser ut samt se eventuella förändringar från 2001 när en annan studie genomfördes. Detta undersöks med hjälp av en webbenkät indelad i fyra delar där 84 respondenter deltog i studien. Resultatet visar att PRAO är den uppgift som stressar mer än hälften av respondenterna och detta upplever dem som mest stressande. Förutom PRAO är även elevantalet och tiden ett problem som innebär stress. Trots stress har de flesta klarat sig ifrån sjukskrivningar och en möjlig förklaring är att studie- och yrkesvägledare får behövligt stöd ifrån sin arbetsplats. Många bra förslag kom in från respondenterna, däribland PRAO-samordnare, färre elever, större tjänster och tydligare arbetsbeskrivningar med mera.

Undersökning av svenska skolors Praoverksamhet organisation, omfattning och ansvarsfördelning.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka betydelsen av att göra prao under grundskoletiden för högskolestudenters studie och yrkesval, enligt högskolestudenterna själva. Metoden som har använts är semistrukturerade kvalitativa intervjuer. I uppsatsen intervjuas fyra stycken studenter på en lärarutbildning i södra Sverige. Tre stycken teorier används i analysen av resultatet, learning by doing, Social cognitive career theory (SCCT) och Person – Environment – Correspondence Theory (P-E-C). Resultatet visar att studenterna ser prao som en viktig och betydelsefull insats för elevers framtida studie och yrkesval. De intervjuade har uppskattat sina praoperioder på förskola/grundskola. Uppsatsens slutsats är att samtliga intervjuade anser att deras prao på förskola/grundskola inte varit den avgörande faktorn för deras val av lärarutbildningen. Det framkommer dock att praon har haft betydelse för de studie- och yrkesval de intervjuade gjort efter praoperioden på förskola/grundskola som senare lett fram till lärarutbildningen.

Ämnesvalet i den här undersökningen handlade om årskurs 9 elevers genomförda praktik i arbetslivet. Praktiken på den utvalda grundskolan organiseras i dagsläget under benämningen Omvärldskunskap och innebär totalt 5 dagars praktik inom kommunala verksamheter.Syftet med undersökningen var att studera årskurs 9 elevers uppfattningar om betydelsen av sin genomförda praktik i arbetslivet mot bakgrund att de har färre antal praktikdagar. Den övergripande frågeställning var: vilka uppfattningar har eleverna om sin genomförda praktik i arbetslivet?Vi valde att precisera våra frågeställningar av anledningen att dessa växte fram utefter genomgången av den tidigare forskningen. Våra preciserade frågeställningar var: i vilken grad uppfattar eleverna praktiken i arbetslivet som värdefull och i vilken grad uppfattar eleverna praktiken i arbetslivet som problematisk? De teoretiska begrepp som vi använde oss av i analysen var: förväntningar, uppmuntran, reflektion och lärande.Vi genomförde undersökningen på en grundskola där samtliga närvarande årskurs 9 elever fick besvara en enkät med påståenden med fasta svarsalternativ. Eleverna i vår undersökning uppfattade praktiken både som värdefull och problematiskt. Eleverna uppfattade t.ex. att de fått en inblick i arbetslivet samt varit delaktiga i arbetet på sin praktikplats. På samma gång uppfattade de inte att de hade fått känna sig vuxna och att praktiken inte hade varit till någon hjälp inför kommande gymnasieval.

Under skoltiden i Sverige kan det finnas möjligheter skaffa sig arbetslivserfarenhet via prao, men det debatteras runt om i landet om detta skall tas bort. Ungdomar kan även få arbetslivserfarenhet genom extraarbete eller praktik. ”Theory of circumscription and compromise” tar upp att från fjorton år och uppåt försöker ungdomar matcha sig mot ett acceptabelt yrke, därför kan arbetslivs-erfarenheter ha en betydande roll.Vårt syfte med studien är att undersöka ungdomars erfarenheter av arbetslivet och dess påverkan i deras val av yrken och studier. Vi har ställt oss frågorna hur arbetslivserfarenheten påverkat ungdomarnas handlingshorisont, framtida val samt sociala nätverk?För att besvara våra frågeställningar har vi utgått ifrån Careershipteori samt ”theory of circumscription and compromise”. Framförallt har vi fokuserat på begrepp som handlingshorisont, habitus och socialt fält. Vi har använt oss av en kvalitativ metod med sex stycken intervjuer av ungdomar.Vårt resultat visar på att handlingshorisonten kan påverkas av möjligheten att få arbetslivs-erfarenheter. Utifrån de arbetslivserfarenheter ungdomarna får kan de sedan välja om det är något de vill avfärda eller fortsätta med. Habitus och det informanterna redan känner till är den största faktor vi kan se till att de väljer som de gör. Vi kan även se att arbetslivs-erfarenheterna har påverkat och utökat informanternas nätverk.

Sedan de senaste läroplanerna har frihet i utformande av verksamheten med den praktiska arbetslivsorienteringen möjliggjorts. Detta har bidragit till att skolorna i Sverige utformat verksamheten på olika sätt vilket riskerar att ungdomarna inte ges samma förutsättningar till att göra väl underbyggda beslut som rör den egna framtiden. Syftet med studien är att ta reda på skillnader i handlingshorisontens förändringar samt reflektioner efter praktisk arbetslivsorientering i traditionell form respektive ersättande verksamhet. Detta för att täcka den kunskapslucka som finns på området. De teoretiska begrepp vi använt oss av är handlingshorisont, socialt kapital, pragmatiskt rationellt beslutsfattande samt teori och praktik. Resultatet visar att praon oavsett form påverkar handlingshorisonten ur ett individuellt perspektiv. Det sociala kapitalet har påverkat handlingshorisonten genom att ungdomar ser fler möjligheter än tidigare genom ökat socialt kapital. Studien visar att eleverna efter prao oavsett form gått från pragmatiskt beslutsfattande till ett mer rationellt. Resultatet visar också att elever som deltagit i prao i traditionell form har reflekterat över djupare praktiska erfarenheter av en arbetsplats än vad elever som deltagit i ersättande verksamhet har genom att de fått ta del av både teoretiska och praktiska moment och därmed fått omsätta teorin i praktiken.

Detta examensarbete syftar till att utvärdera praoverksamheten (praktisk arbetslivsorientering) i en kommun som fortfarande har prao. Jag har även undersökt hur kommunen följer Allmänna råd om studie- och yrkesorientering (Skolverket 2009). Jag har valt att kombinera kvalitativ och kvantitativ intervjumetod. Datainsamlingen sker i form av enkäter till samtliga elever i klass 9 på de två högstadieskolorna i kommunen samt intervjuer med fyra olika tjänstemän som arbetar med prao på ett eller annat sätt i kommunen. Åsikterna om prao som jag under arbetets gång har funnit hos elever och tjänstemän är många. Prao kan vara en insikt i det ”verkliga” livet, en möjlighet att få se hur det faktiskt går till på en arbetsplats. Flera elever säger att deras praoperioder har gett dem redskapen för att välja rätt gymnasieprogram. För en del elever är praoperioderna svåra. Vissa har haft problem med att skaffa en plats, andra har helt enkelt inte trivts på sin praoplats. Sammanfattningsvis kan sägas att den bild av prao i den aktuella kommunen som målats upp av såväl elever som tjänstemän är positiv, med några få undantag. Värt att nämnas är att de elever som upplevt sin prao som tråkig eller jobbig ändå uppger att prao har givit dem något. Kommunen arbetar även med att sprida kunskap bland Skolverkets Allmänna råd om studie- och yrkesorientering (2009).

Detta arbete kommer att handla om ungdomar i årskurs nio och hur de förberett sig inför gymnasievalet. Syftet med arbetet är att se vilka kopplingar som finns mellan prao och val av gymnasieprogram. Respondenterna har gjort sina gymnasieval och har i första hand valt ett yrkesförberedande program. De tjänstemän som har ställt upp på intervjuer har arbetar med prao på olika sätt. Genom semistrukturerade intervjuer som spelats in har vi samlat in data. De teorier som arbetet bygger på är careership-teorin, happenstance learning theory och cognitiv information processing theory. Det som arbetet kommer fram till är vilka kopplingar som kan länkas mellan prao och gymnasieval, som intressen och drömmar. Andra faktorer som har påverkat respondenternas val är till exempel familj och vänner. Det visar sig också att respondenterna ser prao som ett viktigt och roligt inslag i skolgången. Prao låter även elever att reflektera över yrken och hur dessa passar de eller ej. / This thesis will investigate how adolescents in the ninth grade have prepared themselves for the upper secondary school choice. The purpose with this thesis is to see couplings between practical work-experience and upper secondary school programs. The respondents already done their choices and their first choice is vocational programs. The officials that we interviewed has been working with practical working orientation in different ways. We have collected data through semi-structured interviews that has been recorded. The theories we use in the thesis are the careership-theory, happenstance learning theory and cognitive information processing theory. The main results show that the couplings between practical work-experience and upper-secondary school choices are for example interests and dreams about the future. Other factors that have affected the respondents are their friends and family. The respondents also think that practical work-experience is an important and fun element of schooling. Practical work-experience also creates the possibility to try out a profession and then the respondents easier can choose if the profession fits them or not.

SammanfattningNär praktisk arbetslivsorientering (kommer hädanefter benämnas som prao) 1 juli 2018 återigen blir obligatoriskt i grundskolans högre åldrar menar riksdagen i sin proposition till regeringen att detta ska bistå eleverna att lättare fatta framtida studie- och yrkesinriktade beslut. Att så är fallet finns det studier som både bekräftar och motsäger, några av dessa presenteras i tidigare forskning. Studien som följer har intresserat sig för att undersöka vilka erfarenheter elever i årskurs nio beskriver utifrån sin sista prao på högstadiet. Studien har följande frågeställningar; hur har eleverna kommit fram till vart någonstans de vill praoa? vad beskriver eleverna ha lärt sig under sin prao? samt vilka erfarenheter beskriver eleverna ur berättelser om sin praoperiod? En kvalitativ metod har tillämpats i studien och fokusgruppsintervjuer med en intervjuguide som underlag har genomförts. De teoretiska begrepp som använts vid studien analys är tagna ur DOTS-modellen av Law och Watts (1977) samt SCCT-teorin av Brown, Hackett och Lent (2000). Resultatet har i huvudsak visat på tre analytiska huvudpoänger som studien tar upp. Andra faktorer än intresse för yrke är det som styr valet av praoplats, informanterna tycks inte anamma ett valfokus samt att lärdomar som beskrivs inte är kopplade till det specifika yrket. Diskussionen visar dock att praon trots allt visat vad informanterna inte vill göra och att detta i sin tur visst underlättar framtida studie- och yrkesval även om denna koppling inte görs av dem själva.Nyckelord; Prao, DOTS-modellen, SCCT-teorin, Studie- och yrkesval, karriärlärande