Studien fokuserar på förskollärare och deras uppfattningar, åsikter och resonemang kring ämnet biologi i förskolans verksamhet. Syftet med studien är att belysa förskollärares uppfattningar om ämnet biologi samt hur de resonerar kring sitt arbete med biologi tillsammans med de äldre barnen i förskolan (3–6 år). Metoden för studien är semistrukturerade intervjuer där sju förskollärare från två medelstora kommuner i Mellansverige har intervjuats. På grund av rådande omständigheter, pandemin Covid-19, togs beslutet att intervjuerna skulle ske via tjänsten Zoom eller via telefon för att undvika fysisk kontakt. I resultatet och slutsatserna framkommer att förskollärarna till största del associerar ämnet biologi med naturen, i form av växter och djur, samt kroppen. Däremot anser tre av de intervjuade förskollärarna att begreppet biologi är svårdefinierat. Samtliga förskollärare menar att biologi är en stor del av verksamheten och att det är roligt att arbeta med. Ämnet biologi integreras bland annat genom odling och kompostering, vistelse i skogen, undersökande av växter, djur och kroppen samt spontant genom samtal och lek. Ämnet biologi integreras framförallt genom barnens visade intresse för biologi som förskollärarna kan vidareutveckla och utmana. Implikationer för verksamheten är att utgå från barnens intresse och nyfikenhet kring ämnet biologi och på så sätt integreras biologi naturligt i verksamheten. Mycket av det som förskollärare gör i förskolan är kopplat till biologi. För att öka ämneskunskaperna runt biologi och dess sammanhang kan biologi vara en del av den kompetensutveckling som förskollärarna förkovra sig i. / This study focuses on preschool teachers and their perceptions, opinions and reasoning on the subject of biology in preschool activities. The purpose of the study is to shed light on preschool teachers' perceptions of the subject of biology and how they reason about their work with biology together with the older children in preschool (3–6 years). The method for the study is semi- structured interviews where seven preschool teachers from two medium-sized municipalities in Central Sweden have been interviewed. Due to the prevailing circumstances, the Covid-19 pandemic, the decision was made that the interviews would take place via the Zoom service or by telephone to avoid physical contact. The results and conclusions show that the preschool teachers largely associate the subject of biology with nature, in the form of plants and animals, as well as the body. On the other hand, three of the interviewed preschool teachers believe that the concept of biology is difficult to define, but that all preschool teachers believe that biology is a large part of the business and that it is fun to work with. The subject of biology is integrated through cultivation and composting, stays in the forest, examination of plants, animals and the body and spontaneously through conversation and play. The subject of biology is primarily integrated through the children's shown interest in biology, which preschool teachers can further develop and challenge. Implications for the activity are to start from the children's interest and curiosity about the subject of biology and in this way, biology is naturally integrated into the activity. Much of what preschool teachers do in preschool is linked to biology. In order to increase the subject knowledge around biology and its context, biology can be part of the competence development in which preschool teachers improve.

The human body is a central part of a person and includes many different parts. The purpose of the study is to contribute with knowledge about preschool teachers’ view of the human body as a work area in preschool. The study is based on a phenomenographic approach. The method used is semi-structured interviews where six preschool teachers from a small town in Sweden participated. The results show that preschool teachers believe that much can be linked to the work with the human body. These are anatomy, body norms, integrity and also health and well-being. The preschool teachers did not consider that the preschool curriculum described the work with the human body clearly, instead they described it as something who is interpretable. The preschool teachers still considered that the human body could be related to many goals in the preschool curriculum. The results of the study also show that preschool teachers have many ways of working with the human body in preschool activities. For example, the results of the study showed that the preschool teachers used different materials, worked with experiments of different kinds, did investigations together with the children and used spontaneous conversations in everyday life. The results of the study can be used as a starting point for reflections about the own pedagogical activities and discussion about how different curriculum goals are interpreted within the work team. / Människokroppen är en central del av människan och innefattar många olika delar. Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares syn på människokroppen som arbetsområde i förskolan. Studien tar utgångspunkt i en fenomenografisk ansats. Metoden som använts är semistukturerade intervjuer där sex förskollärare från en mindre stad i Sverige deltog. Resultatet visar att förskollärarna anser att mycket kan kopplas till arbetet med människokroppen. Dessa delar är anatomi, kroppsnormer, integritet samt hälsa och välbefinnande. Förskollärarna ansåg inte att förskolans läroplan tydligt beskrev arbetet med människokroppen, de beskrev det i stället som tolkningsbart. Förskollärarna ansåg trots detta ändå att människokroppen kunde relateras till många mål i förskolans läroplan. Studiens resultat visar även att förskollärarna har många olika sätt att arbeta med människokroppen i förskolans verksamhet. Exempelvis framkom det i studiens resultat att förskollärarna använde sig av olika material, arbetade med experiment av olika slag, gjorde undersökningar tillsammans med barnen samt använde sig av spontana samtal i vardagen. Resultatet av studien kan användas som utgångspunkt för reflektion kring den egna verksamheten och diskussion kring hur de olika läroplansmålen tolkas inom arbetslaget.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka arbetsmetoder förskollärare använder sig av i sin undervisning för en inkluderande miljö, samt vilka anpassningar de gör för att inkluderingsarbetet ska vara genomförbart. Det sociokulturella- och relationella perspektiven är den teoretiska utgångspunkten. En kvalitativ metod har valts för denna studie via intervjuer med verksamma förskollärare. Det insamlade materialet har transkriberats och bearbetats för att sedan kunna tematiseras. I resultatet presenteras fyra valda teman i form av citat och sammanfattningar av respondenternas svar. Resultatet analyseras kopplat till det sociokulturella- och relationella perspektiven. Resultaten visar på förskollärares behov av att ha fexibla arbetssätt och vikten av fungerande kommunikation för att skapa en inkluderande miljö där de tar hänsyn till alla barns olika behov. Slutsatsen av vårt arbete är att förskollärare bör anpassa sin undervisning för att nå ökad inkludering.