Bakgrund: Forskning kring familjeföretag har på senare år fått mer och mer uppmärksamhet eftersom familjeföretagen utgör en stor del av företagen världen över. I Sverige finns det totalt 450 000 aktiva företag och av dessa är runt 90% familjeföretag. De svenska familjeföretagen är idag den största arbetsgivaren och bidrar med ca 30% av Sveriges BNP. Styrningen av familjeföretag skiljer sig ofta från icke-familjeföretag vilket har skapat ett intresse hos många forskare. Främst visar forskning på att familjeföretagen präglas av en stark företagskultur och mer sociala och emotionella typer av styrverktyg. Syfte: Syftet med denna studie är att med ett explorativt angreppssätt bidra med kunskap om hur ekonomi- och verksamhetsstyrningen är utformad i svenska familjeföretag. Detta görs med hjälp av ett formellt och informellt perspektiv på styrningen. Metod: Studien har genomförts genom en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Det teoretiska materialet innefattar teori om vad ett styrpaket kan vara, vad informell och formell styrning är samt tidigare forskning om familjeföretagen. En tvärsnittsstudiedesign användes med hjälp av enkäter för att samla in det empiriska materialet från ett slumpmässigt urval av familjeföretag i Sverige. Slutsats: Denna studie bidrar till indikationer på att svenska familjeföretag har en styrning som främst är utformad på ett informellt vis. De använder samtliga delar av ett typiskt styrpaket: Kulturstyrning, planering, prestationsmätning, belöningssystem och administrativ styrning. Kulturstyrningen är mest framträdande och anses vara hjärtat i de svenska familjeföretagen. Resultatet visar att den tidigare forskningen om vilka styrverktyg som används i familjeföretag även kan appliceras på de svenska familjeföretagen till stor del. Resultatet kunde däremot inte påvisa att styrningen skiljer sig beroende på ifall ägare eller anhörig till ägare har en chefsposition eller inte i svenska familjeföretag. / Background: Research about family firms have recently got more attention since family firms are a large part of the companies around the world. In Sweden there are 450 000 active companies in total and about 90% of them are family firms. The Swedish family firms are today the largest employer and contributes with about 30% of Sweden’s GDP. Management control in family firms usually differ from those of non-family firms which has created an interest for more research in the subject. Research shows mainly that family firms has a strong corporate culture and use more social and emotional types of control practices. Purpose: The purpose of this study is that with an exploratory approach contribute with knowledge about how management control is formed in Swedish family firms. This is made with the help of a formal and informal perspective on control. Method: This study was conducted with a quantitative method with a deductive approach. The theoretical material included management control as a package, definitions of informal and formal management control and previous research about family firms. A cross-sectional study design was implemented together with a survey instrument to collect the empirical data from a random sample of family firms in Sweden. Conclusion: This study contributes with indications about the management control in Swedish family firms and shows it is mainly informal. They use all parts of a typical control package: Cultural control, planning, performance measurement, reward systems and administrative control. The cultural control is most prominent in the package and is considered to be the heart of the Swedish family firms. The result shows that the previous research about which management control practices are used in family firms also could be applied to the Swedish family firms to a large extent. The result could on the other hand not prove that the management control differs depending on whether the owner or owner’s relative is a part of the leadership or not in Swedish family firms.

Bakgrund och problem: Det har riktats kritik mot den traditionella ekonomistyrningen vilket har gjort att moderna styrmetoder och verktyg växt fram för att komplettera ekonomistyrningen. De faktorer som tvingat fram den moderna styrningen går även att se i musikbranschen. Detta, tillsammans med att ekonomistyrning i musikbranschen generellt sett är outforskat, gör att det blir intressant att undersöka hur skivbolag i musikbranschen använder sig av en traditionell ekonomistyrning eller modern verksamhetsstyrning. Syfte: Syftet med denna uppsats är att genom att undersöka två skivbolags ekonomistyrning kartlägga hur ekonomistyrningen karaktäriseras utifrån traditionell ekonomistyrning och modern verksamhetsstyrning. Metod: Metoden som använts vid denna studie är kvalitativ. Vi har genom fallstudier hos två skivbolag undersökt och skapat oss en förståelse av ekonomistyrningen i bolagen med hjälp av semi-strukturerade intervjuer och kompletterande frågor via mail.   Slutsats: Det går att se att skivbolagen övergått delvis till en modern verksamhetsstyrning men att det alltså finns en blandning mellan användandet av traditionella och moderna styrmetoder och verktyg. / Background and problem: Criticism has been raised towards the traditional management control which pushed forward modern management methods and tools to complement management accounting. The factors that pushed out this modern management control are possible to see in the music industry aswell. This, together with the fact that management control in the music industry has a research gap, makes it interesting to examine how record labels in the swedish music industry are using traditional or modern management control. Purpose: The purpose of this thesis is to through the examination of two record labels create an understanding of how the management control is characterized through traditional or modern management control. Method: The method used in this study is qualitative. We have through a multiple-case study at two record labels examined and created an understanding of the management control in the companies with the help of semi-structured interviews and complementary questions through mail. Conclusion: It is possible to see that the record labels has partly moved to modern management control but also that you can see a mix between the usage of traditional and modern control methods and tools.

Vital societal functions are upheld by public infrastructure. For some time, normative theories describing asset management have disseminated in research and in business. Public infrastructure companies are increasingly required to adhere to management standards under regulatory pressure, however, the research area is in need of more empirical contributions on which challenges companies face when implementing management systems standards in their organization. For asset management systems and the ISO 55000 series in particular, the empirical data is lacking. This thesis addresses the challenges public utility companies face when implementing asset management principles. A qualitative case study was conducted during a five-month period at Sweden's largest water utility company, Stockholm Vatten och Avfall AB (SVOA). Fourteen interviews were conducted and compared with company documents to provide triangulation. The findings suggest that the main challenges a public utility company has to overcome to implement an asset management model are: 1) Lack of strategic and long-term planning responsibility. 2) Unclear division of asset responsibilities. 3) Lack of top management commitment towards asset management systems. 4) No standardized risk management. 5) Lack of information sharing between departments. The implications of this study are twofold: In a practical sense the thesis argues for top management of public infrastructure firms to commit to principles of asset management theory, provide a clear division of asset responsibility, introduce systematic risk management principles and policies, as well as promote cross-divisional exchanges of experiences. Academically, this investigation contributes to the literature by providing a better understanding of the ISO 55000 series, and the implementation process of standards similar to it, in the context of companies managed by the public sector. / Kritiska samhällsfunktioner möjliggörs av offentlig infrastruktur. Sen ett antal år tillbaka finns flertalet normativa teorier publicerade som beskriver hur tillgångshantering (asset management) ska gå till. Under krav från lagstiftning och tillsynsmyndigheter måste offentliga verksamheter i allt högre grad införa standardiserande arbetssätt. Det finns en brist på forskning kring utmaningarna att bygga upp och införa ledningssystem i verksamheten. Särskilt ledningssystem för tillgångshantering som till exempel ISO 55000 saknar empiriska data. Detta examensarbete behandlar de utmaningar offentliga infrastrukturbolag står inför för att implementera tillgångshanteringsprinciper. En kvalitativ fallstudie gjordes över fem månader på Sverige största leverantör av vattentjänster, Stockholm Vatten och Avfall AB (SVOA). Totalt fjorton intervjuer gjordes och jämfördes mot interna företagsdokument för att uppnå triangulering. Resultaten pekar på att de största utmaningarna ett offentligt infrastrukturbolag måste övervinna är: 1) Brist på strategisk och långtidsplanering. 2) Otydlig fördelning av tillgångsansvar. 3) Brist på ledningsengagemang för tillgångshanteringssystem. 4) Avsaknad av standardiserad riskhantering. 5) Brist på informationsutbyte. Konsekvenserna av examensarbetet är tvåfaldig: På ett praktiskt plan argumenterar examensarbetet för att ledningen av offentliga infrastrukturbolag bör förpliktiga sig åt tillgångshanteringsprinciper. De bör även införa en tydlig uppdelning av tillgångsansvar, introducera standardiserade riskhanteringsmodeller och policy, samt bidra till tvärfunktionella erfarenhetsutbyten. På ett akademiskt plan bidrar examensarbetet till att utöka förståelsen för ISO 55000 standarden och implementeringsprocessen för liknande standarder i kontexten av offentligt styrda företag.

In today’s business climate permeated by Big Data, an opportunity to drive performance lies in analysing consumer behaviour from user data. In particular for online content providers, user data is available in abundance and logged continuously. This leads to new possibilities for design and usage of metrics, as businesses can benefit from smart and timely decision-making. However, in order to profit from user data in performance measurement (PM), it is critical to identify metrics that truly guide decisions. Thus, an effective and efficient PM process is imperative. Despite its promise, Big Data’s role in PM has been scarcely researched. Research has studied user behaviour from data, for instance in the context of video or audio streaming and web search, but primarily with a focus on technical performance. In addition, the research on online content providers’ PM is fragmented, and has mainly been conducted by practitioners. Thus, the PM field needs to be updated to reflect today’s dynamic and digital business climate. Therefore, the purpose of this research was to explore how online content providers, generating a large amount of user data, work with PM, and also practically illustrate how metrics can be designed from user data. The research was carried out as a case study at an audio streaming company, but empirics was also gathered from other online content providers with the aim to increase the generalisability. The illustration of metric design was based on quantitative analysis of commuters’ in-car audio streaming. For commuters’ audio streaming it was found that suitable metrics should capture the habitual nature. Therefore engagement metrics were found to be applicable, for instance the fraction having sessions both in the morning and afternoon, and the fraction having more than one day commuting with the streaming service per week. In regard to online content providers’ PM process, this research contributes with a proposed framework, which was developed from three existing frameworks; HEART reflected as important measurement dimensions and translation of goals to metrics, OKR which sets the focus in terms of high-level goals, and design-implement-use reflected as the process’ phases. It was found that insights from user data and explicit user feedback are complementary and can arise throughout the whole process, and that mutual communication between data scientists and product managers is crucial. Further, four types of iterations were identified in the process; modifying a metric, designing new metrics, completely changing a metric, and starting new initiatives. Moreover, metrics were found to be highly context dependent. Additionally, four important aspects were identified in metric design; data availability and proxy assessment, characteristics and form of metric, metric trade-offs, and metric movement interpretation. / I dagens affärsklimat genomsyrat av Big Data finns en möjlighet att driva resultat framåt genom analys av kundbeteenden från användardata. I synnerhet för online-tjänsteföretag samlas användardata kontinuerligt och finns tillgänglig i en oerhörd mängd. Detta skapar nya möjligheter för design och användande av mätetal då företag kan utveckla smartare och snabbare beslutsfattande. För att verkligen dra fördel av användardata i prestationsmätning (PM) är det dock kritiskt att identifiera mätetal som faktiskt bistår beslutsfattande, vilket följaktligen kräver en effektiv PM-process. Trots potentialen är forskning på Big Data inom PM begränsad. Studier har analyserat kundbeteenden från användardata, exempelvis i kontexten av strömmad video eller audio och webbsökningar, men primärt med fokus på tjänstens tekniska prestanda. Vidare är forskning på PM hos online-tjänsteföretag fragmenterad, och huvudsakligen genomförd av företag inom industrin. Följaktligen bör fältet aktualiseras för att reflektera dagens digitala och dynamiska affärsklimat. Därför var syftet med denna studie att utforska hur online-tjänsteföretag, som besitter stora mängder användardata, arbetar med PM, men även praktiskt illustrera hur mätetal kan designas från denna data. Studien genomfördes som en fallstudie på ett ljud-strömningsföretag, men empiri insamlades även från andra online-tjänsteföretag med avsikt att öka generaliserbarheten. Den praktiska illustrationen av mätetals-design baserades på en kvantitativ analys av pendlares audio-strömning i bil. För pendlares audio-strömning i bil fann denna studie att lämpliga mätetal bör fånga den vanemässiga aspekten associerad med pendling. Därmed anses mätetal som reflekterar engagemang lämpliga, exempelvis andelen som har sessioner både på förmiddagen och eftermiddagen och andelen som har mer än en dag med pendlar-sessioner i veckan. Gällande PM-processen hos online-tjänsteföretag bidrar denna studie med ett föreslaget ramverk som utvecklades från tre existerande ramverk; HEART som reflekteras i form av viktiga mätetalsdimensioner samt översättning av mål till mätetal, OKR vilket sätter fokus för processen i termer av mål på högre nivå, och designa-implementera-använda som reflekterar processens faser. I studien kom det fram att insikter från användardata och explicit användaråterkoppling kompletterar varandra, och att dessa kan uppkomma under hela processen. Vidare konstaterar denna studie att ömsesidig kommunikation mellan dataforskare och produktchefer är essentiellt. Dessutom identifierades fyra typer av iterationer som kan förekomma vid användning av mätetal; modifiera mätetal, designa nya mätetal, fullständigt förändra mätetal samt påbörja nya initiativ. Därutöver kan studien konstatera att mätetal är högst kontextberoende, och att det finns fyra viktiga aspekter att ta hänsyn till i mätetals-design; data-tillgänglighet och proxy-utvärdering, karaktäristik och form på mätetal, trade-off mellan mätetal, samt tolkning av mätetals-förändringar.