Sammandrag Undersökningen behandlar hur inlärare i svenska som andraspråk, svas, uppfattar preteritum som omfattar nu-situationer. Långt ifrån att vara marginella, felaktiga uttryck, är bruket av detta idiomatiskt och har specifika syften och funktioner, fastän dessa kan vara diffusa och svårinringade. En enkät genomfördes bland gymnasieelever med svas-undervisning respektive modersmålssvenska, sv1, där eleverna fick bedöma tio meningar där verben i preteritum omfattar nu-situationer. Konstruktionen ansågs av informanterna som användbar, vardaglig och talspråklig, särskilt av svas-eleverna. Huvudsakligen ansågs studiens meningar som dålig svenska, men frekvensen av elever som ansåg dem felaktiga var högre bland svas-eleverna, vilka ändå använder liknande meningar. Svas-inlärarna uppvisade en större osäkerhet kring bruket jämfört med svenska1-gruppen, men bara delvis genom underanvändning. Osäkerheten rör snarare känslan för huruvida uttryckssättet är korrekt eller inte.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur användandet av mikronoveller som didaktiskt verktyg kan förbättra förståelse och inlärningen av aspektskillnaderna mellan preteritum och imperfekt i spanska. Frågeställningarna var att veta hur användningen av mikronoveller kan bidra och understödja en bättre förståelse och inlärning av aspektskillnaderna mellan tempusformerna preteritum och imperfekt, samt på vilket sätt kan användandet av mikronoveller i spanskundervisning hjälpa eleverna att förstå hur de nämnda aspektskillnaderna fungerar. Detta besvarades genom en lektionsserie med en grupp elever som läser spanska steg 4 (åldersgrupp 17-18 år). Vid fyra lektionstillfällen hade vi genomgångar av preteritums och imperfekts verbböjning och funktion för att senare öva dessa tempusformer med mikronoveller. Studiet har tillämpat Deweys teori: ”learning by doing”, då eleverna får i sina uppgifter motivera valet av de studerade tempusformerna. Resultatet visar att elever drar någon form av nytta av att lära sig aspektskillnader med hjälp av mikronoveller; dock behövs det tätare och intensivare lektionsgenomgångar.

Uppsatsens ämne är ”Tempusanvändning i skrift – en jämförelsestudie av första- och andraspråkselever”. Informanterna är sammanlagt 14 elever, varav fyra elever är födda i Sverige samt har minst en svensk förälder; fyra elever är födda i Sverige men vars föräldrar är födda utomlands; fyra elever kom till Sverige innan skolan började; fyra elever kom i år 1-5 och två elever kom i år 6-9. Syftet är att undersöka tempusanvändning i skrift bland första- och andraspråkselever på nationella provet i svenska i år 9. Särskilt undersöks de fyra tempusformerna: preteritum, presens, pluskvamperfekt och perfekt. Både en kvalitativ och en kvantitativ metod har använts för att på bästa sätt fånga både bredden och djupet av elevernas tempusanvändning. Detta har gjorts med utgångspunkt från Svenska Akademiens grammatik 4 Satser och meningar (1999). Studiens resultat pekar på att elever inom alla grupper, förutom de som kom hit i år 6-9, ger prov på att behärska de fyra tempusformerna preteritum, presens, pluskvamperfekt och perfekt. Samtidigt finns det elever inom samtliga grupper som fallerar inom olika områden. Slutligen ger även de elever som kom hit i år 6-9 prov på att behärska områden som förstaspråksinlärare gör.

En esta tesina nos proponemos investigar las diferencias en la enseñanzaaprendizaje de aspectos gramaticales con dos recursos diferentes: letras de canciones en español y el libro de texto. También investigaremos la relación entre los conocimientos previos de los alumnos y las producciones lingüísticas de los mismos alumnos. Para ello hemos llevado a cabo una investigación donde una clase estudia las estructuras pronominales con la letra de una canción y el pretérito indefinido con un libro de texto mientras que otra clase estudia las estructuras pronominales con el libro de texto y el pretérito indefinido con la letra de una canción. Ambas clases realizan finalmente una prueba relativa a cada combinación de aspecto gramatical y recurso didáctico. Debido a la gran variación en los resultados no se han podido establecer diferencias notables en los resultados en cuanto a los recursos didácticos. Tampoco se han podido corroborar diferencias en los resultados respecto a los conocimientos previos de los alumnos. / The purpose of this essay is to investigate the differences in the teaching and learning of grammatical aspects using two different resources: songs in Spanish and a textbook. The essay also investigates the relationship between the students’ previous knowledge and their results. In order to achieve those purposes, an investigation took place where one group of students study pronominal structures through song lyrics and the preterite tense through a textbook while another group of students study pronominal structures through a textbook and the preterite tense through song lyrics. Further on, both classes take an exam in relation to each combination of grammatical aspect and didactic resource. Due to the great variation in the results no differences could be defined regarding the didactic resources nor regarding the relation between the students’ previous knowledge and the results in the exams.