Bakgrund: eHälsa definieras som alla de verktyg och tjänster därinformationsteknik är involverad och som avser förbättra diagnoser, vård,övervakning, administration och förebyggande arbete. Syftet med litteraturstudienvar att belysa hur sjuksköterskor upplevde att eHälsa påverkadeomvårdnadsarbetet i primärvården. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baseradpå tio kvalitativa peer reviewed vetenskapliga artiklar. En manifestinnehållsanalys gjordes på de tio artiklarna. Resultat: eHälsa medförde inte eneffektivare vård om inte infrastrukturen runt omkring var på plats. Sjuksköterskorsom använde eHälsa var tvungna att vara noggranna i dokumentationen ochanvändningssättet för att inte påverkas negativt. Sjuksköterskor ansåg att de, pågrund av användningen av eHälsa, gjode förbättringar inom flera områden såsomförmågan att kommunicera, dokumentera och sjukdomsrelaterad kunskap.Konklusion: eHälsoutrustningen måste vara kompatibel med sjuksköterskans ochpatientens omgivning och användas på ett korrekt sätt. Kommunikationen kan blimer effektiv med hjälp av eHälsa. Det fysiska mötet anses vara överlägset detelektroniska mötet då sjuksköterskan har tillgång till den visuella informationen.eHälsa bör användas som ett komplement i vården, ett sätt för patienten att lärasig om och förbättra sin egenvård. Yngre patienter har lättare för att användaeHälsa än äldre patienter. / Background: The definition of eHealth is; all tools and services where informationtechnology is involved and that aims to improve diagnoses, care, surveillance,administration and preventive work. Aim: The aim of this study was to illustratehow eHealth was experienced by nurses and how it affected their nursing work inthe primary care. Method: A qualitative literature study based on ten qualitativepeer reviewed scientific articles. A manifest content analysis was done on thefindings of the ten articles. Result: eHealth did not entail a more effective careunless the infrastructure was in place. Nurses using eHealth had to be careful inthe documentation and use to not be affected negatively. Nurses thought that they,by using eHealth, made improvements within several fields, such as their abilityto communicate, document, and illness related knowledge. Conclusion: TheeHealth equipment must be compatible with the nurse´s and the patient´ssurroundings and used in a correct manner. The communication can be moreefficient when utilising eHealth. The physical meeting is considered superior tothe electronic as the nurse have access to the visual information. eHealth shouldbe used as a compliment to the care, a way for the patient to learn about, andimprove their self-care. Younger patients have an easier time using eHealthcompared to older patients.

Bakgrund: Personer med substansbrukssyndrom finns i alla delar av vården, vilket betyder att alla sjuksköterskor kommer i kontakt med patientgruppen. Dessutom är alkohol- och narkotikaberoende ett växande samhällsproblem och patientgruppens storlek ökar. Tidigare forskning fokuserar framförallt på sjukvården och vårdpersonalens perspektiv på vården av personer med substansbrukssyndrom. Det har visat sig att sjuksköterskor har en negativ attityd gentemot patientgruppen, som anses krävande, skör och farlig. Patientperspektivet är bristfälligt i aktuell litteratur och forskning. Syfte: Syftet med studien var att undersöka personer med substansbrukssyndroms upplevelse av vården med fokus på primärvård. Metod: Kvalitativ litteraturstudie med strukturerad databassökning i CINAHL och PubMed, vilken genererade 10 artiklar för strukturerad innehållsanalys. Resultat: Innehållsanalysen kom fram till fyra huvudkategorier för personer med substansbrukssyndroms upplevelse av vård: Patientens egen påverkan på vårdupplevelsen, Bemötandets påverkan på vårdupplevelsen, Vårdrelationens påverkan på vårdupplevelsen samt Praktiska faktorer som påverkar vårdupplevelsen. Materialet kunde vidare kategoriseras i flera underkategorier. Konklusion: Patienternas egen beskrivning av hur de önskar bli bemötta handlar framför allt om ett holistiskt synsätt, etisk medvetenhet och medmänsklighet. Brister inom organisation, rutiner, regler och utbildning, verkar alla kunna vägas upp med hjälp av vårdpersonalens kompetens när det kommer till bemötandet. Holistiskt synsätt, etisk medvetenhet och medmänsklighet är alla stora delar av den grundläggande sjuksköterskeutbildningen och därför bör alla sjuksköterskor redan besitta verktygen för att ge personer med substansbrukssyndrom ett bra bemötande. / Background: Individuals with substance abuse disorder are present in all parts of health care and this means that all nurses encounter these patients. Addiction to alcohol and other drugs is a growing problem in society and the patient population is growing. Recent research is focusing mainly on the perspective of health care personnel when referring to treatment of patient with substance use disorder. Research shows that nurses show a negative attitude towards these patients, seeing them as demanding, fragile and dangerous. The patient perspective on this matter is lacking in recent research. Aim: The aim of this study was to investigate individuals with substance abuse disorders’ experiences of health care, focusing on primary health care. Method: A qualitative literature study with structured database searches in which 10 qualitative articles were singled out and went through structured content analysis. Result: The content analysis generated four main categories: The patient's own impact on the health care experience, The impact on personal attitudes on the health care experience, The impact of the health care relationship on the health care experience and The impact of practical factors on the health care expereince. The material could be further categorized into sub categories. Conclusion: The patient’s own descriptions of how they wish to be treated contains mostly of soft skills such as an holistic approach, ethical awareness and compassion. Insufficiency in hard values such as organization, routines, rules and education seem to be compensated by the personales aducate soft skills. An holistic approach, ethical awareness and compassion are all fundamental parts of a bachelor's degree in nursing and therefor all nurses should be equipped with the tools to treat patients with substance use disorder in an aticute way.

Övervikt och fetma är idag ett folkhälsoproblem. Följderna kan resultera i livsavgörande sjukdomar, vilket även bidrar till belastning på hälso- och sjukvårdsekonomin. Det är även kopplat till lägre livskvalité, såväl fysiskt som psykiskt. Sjuksköterskans roll som omvårdnadsansvarig kan vara betydelsefull, med bred kunskap baserad på evidens och patientnära arbete. Primärvården är lättillgänglig vård där möjligheten finns att arbeta preventivt. I mötet är det viktigt att sjuksköterskan förstår patientens helhet samt skapar ett samarbete för att frambringa motivation till beteendeförändring. Följderna av övervikt och fetma kan leda till förtidig död men ändå ses en årlig ökning, vilket gör det framträdande att brister finns någonstans i vårdkedjan. Syftet med studien är att belysa primärvårdssjuksköterskans preventiva arbete vid övervikt och fetma. Metoden som användes var en litteraturöversikt, vilket innebär att som forskare skaffar ny kunskap om ett visst område som fångat ens intresse. Dataanalysen resulterade i tre huvudteman och åtta subteman. Första huvudtemat att etablera en preventiv rådgivning kräver kontinuitet, samarbete professioner emellan samt en förmåga att nå patienten. Huvudtema två beskriver pedagogiska metoder som lärbara ögonblick och motiverande samtal, vilket kan användas fördelaktigt i mötet med patienten. Sista huvudtemat handlar om sjuksköterskans utmaningar vid livsstilsrådgivning, att använda vård som är evidensbaserad, ha en dialog kring annat än vikten samt vilka svårigheter det finns med att applicera motiverande intervjuer (MI) i sitt preventiva arbete. Det mest framträdande är mötet och samtalets betydelse, dock finns fortfarande förbättringsområden som på sikt kan leda till att folkhälsoproblemen övervikt och fetma minskar.

Bakgrund: En viktig del av diabetessjuksköterskans arbete innefattar att stödja och utbilda patienten angående diabetesegenvård. Att stödja patienten i egenvården kan medföra förbättrad glykemisk och metabol kontroll med bibehållen livskvalitet. Det finns viss evidens för att en skriftlig individuell behandlingsplan kan vara en personcentrerad metod för att främja god egenvård hos patienter med diabetes typ 2 i primärvården. Det finns idag ingen sådan nationellt framtagen behandlingsplan. Syfte: Syftet med studien var att utvärdera om en skriftlig individuell behandlingsplan kan påverka HbA1c eller empowerment hos patienter med typ 2 diabetes. Metod: 50 patienter deltog i en kvantitativ randomiserad kontrollerad studie. Hälften av patienterna randomiserades till interventionsgrupp och erhöll en skriftlig individuell behandlingsplan i samband med besöket. Patienterna fick besvara frågeformuläret Swe-DES 23 samt lämna HbA1c. Uppföljande data samlades in efter tre månader (n=36). Data analyserades med icke-parametriska metoder. Resultat: Patienterna som erhöll en skiftlig individuell behandlingsplan sänkte sitt HbA1c, mätt efter tre månader. Det fanns dock inga signifikanta skillnader gällande HbA1c-förändring mellan interventions och kontrollgrupp. Inga förändringar gällande empowerment kunde uppmätas. Slutsats: Sjukvården behöver utveckla enkla kostnadseffektiva arbetsmetoder för att kunna erbjuda personcentrerad vård till det ökande antalet patienter med diabetes som behandlas i primärvården. Studiens urval var för litet för att kunna dra några signifikanta slutsatser. Vidare studier behövs för att undersöka om den individuella skriftliga behandlingsplanen kan påverka HbA1c samt empowerment.

Sverige har globalt sett en god folkhälsa men det finns fortfarande stora skillnader mellan olika grupper i samhället. Primärvården har ett stort ansvar när det kommer till det förbyggande arbetet kring livsstilsrelaterade sjukdomar, och sjuksköterskor har en ledande roll i den hälsofrämjande omvårdnaden. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att främja livsstilsförändring hos patienter inom primärvården. Metoden som användes var kvalitativ forskningsmetod med induktiv ansats, där data samlades in genom två semi-strukturerade fokusgruppintervjuer. Deltagarna bestod av grundutbildade sjuksköterskor och specialistutbildade distriktssköterskor. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys och resulterade i fem kategorier; Att det är viktigt att hitta vad som motiverar patienten, Att information behöver vara tydlig och anpassad till patientens behov, Att belysa goda livsstilsvanor vid alla patientmöten, Att det är viktigt med rätt förutsättningar, Att ha kunskaper och egna erfarenheter underlättar. Slutsatser är att trots att sjuksköterskor besitter en vilja att organisera, planera och bedriva arbetet med livsstilsförändringar saknas det förutsättningar för detta samt att det finns en skillnad mellan hur det hälsofrämjande arbetet betonas under specialistutbildning till distriktssköterska och hur dessa kunskaper sedan ges möjlighet att användas i det dagliga arbetet.

Hälso- och sjukvårdens mål anger riktningen för god vård, att i varje vårdmöte bedöma och hänvisa patienten till ändamålsenlig vård på ett patientsäkert och effektivt sätt. Målet är att den vård som ges ska stödja hälsa och välbefinnande och ges på rätt vårdnivå. Tidigare forskning inom ambulanssjukvård har dock påvisat svårigheter med att svara an på patientens rätt till individuell och ändamålsenlig vård. Syftet i föreliggande studie är att undersöka patienters vårdbehov och erhållen vård för de patienter som av primärvårdsläkare remitterats till akutsjukvård och som transporteras med ambulans mellan primärvård och akutsjukhus. Studien genomfördes i en ambulansorganisation i Västsverige under 2018, som en retrospektiv journalgranskningsstudie med kvantitativ deskriptiv ansats. Journalerna valdes slumpmässigt. Resultatet påvisar att det finns en diskrepans mellan vårdbehovet och erhållen vård för patienter som av primärvårdsläkare remitterats till akutsjukvård och som transporteras med ambulans mellan primärvård och akutsjukhus. Det visade sig att ett fåtal patienter var i behov av ambulanssjukvårdens kompetens och resurser, medan majoriteten hade kunnat få en mer ändamålsenlig vård inom primärvård. Resurserna nyttjas inte på ett optimalt sätt för vård på rätt nivå, då patienter transporteras i ambulans utan vårdbehov. Nuvarande prioriteringar avseende vårdkedjan vårdcentral-larmcentral-ambulans-sjukhus är ett hot mot patientsäkerheten, samhällsekonomin och miljön. Studiens kliniska implikationer rekommenderar gemensam vårdutveckling för primärvård och akutsjukvård, till exempel transportordinationer, en vård med patientperspektiv och samsyn som motverkar stuprörsorganisationer.

Övervikt och fetma är ett av vår tids största folkhälsoproblem med en världsomfattande spridning. År 2018 beräknas 50 % av den svenska befolkningen lida av dessa metabola åkommor, men trots denna höga siffra finns fortfarande mycket stigmatisering och okunskap inom området. Problemet skapar stort lidande för den enskilda individen, samhället och den hållbara utvecklingen. Primärvården hanterar patienter med övervikt och fetma dagligen och det är därmed av största vikt att rätt kompetens och strategier finns - i mötet med dessa patienter. Därmed är målet med denna studie att belysa hur sjuksköterskan arbetar preventivt med livsstilsförändringar inom primärvården, med patienter som lider av övervikt och fetma. Genom studiens resultat kunde tre huvudkategorier påvisas, med inverkan på patienternas viktnedgång, nämligen vårdrelation, pedagogik och patientundervisning samt utmaningar kopplade till livsstilsrådgivning. Etablering av en vårdrelation var viktigt för viktnedgången och även de pedagogiska strategierna i form av motiverande samtal främjade hälsoförbättringar. Vidare framkom flera utmaningar sjuksköterskan i primärvården möter vid denna typ av arbete, detta avsåg allt från tidsbrist till bristande kunskaper inom ämnet. Studiens resultat baserades på artiklar som främst belyste sjuksköterskans perspektiv av olika interventioner för viktnedgång i första hand, i andra hand patienternas bild av interventionerna, och dessutom interventionernas signifikans. Syftet med användandet av de kvantitativa studierna var för sammanställning av siffror utifrån effekter av olika interventioner medan, medan de kvalitativa istället skildrade hur primärvårdens personal och patienter upplevde interventionerna. Detta växande folkhälsoproblem fångade därmed författarnas intresse och skapade en motivation till att ta reda på mer. Författarna hoppades på att genom denna studie främja hälsa och minska lidande, samtidigt som de ville undersöka hur den hållbara utvecklingen skulle kunna främjas - genom primärvårdens hälsofrämjande preventiva arbete.

Bakgrund: Människor lever längre och med ökad ålder så ökar även sannolikheten att drabbas av kroniska sjukdomar. Det blir allt vanligare att vårdas i hemmet, vilket ställer högre krav på att samverkan mellan olika professioner och huvudmän fungerar. En bra samverkan mellan vårdgivare är nödvändigt i alla vårdmiljöer, för att kunna tillgodose alla patientens behov. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskor upplevelser av samverkan mellan primärvård och hemsjukvård. Metod: Studien utfördes i norra Sverige med åtta sjuksköterskor som arbetade på hälsocentral eller i hemsjukvården. Datainsamlingen utfördes med semistrukturerade individuella intervjuer och data analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier: att fast läkare och samordnare är nyckelresurser, att otydlighet mellan organisationerna påverkar patienten, att tillgänglighet och enkla kontaktvägar är en förutsättning, att tappa kontrollen när kommunikationen brister samt att respektera varandra som kollegor och jobba tillsammans. Slutsats: För att kunna samverka krävs att de olika professionerna arbetar tillsammans som ett team och för att ett team ska fungera så krävs en god kommunikation.

Bakgrund: Att arbeta som sjuksköterska anses som ett riskabelt och stressfyllt yrke vilket kan påverka både den fysiska och den psykiska hälsan. Stress har sedan länge drabbat personer som arbetar inom hälso- och sjukvård. Covid-19 pandemin har medfört en arbetssituation för sjuksköterskor som kan vara ett hot mot deras hälsa. Syfte: Att beskriva upplevelsen av stress hos sjuksköterskor inom primärvård under Covid-19 pandemin. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats. Datainsamlingen genomfördes i form av individuella semistrukturerade intervjuer och dataanalysen utfördes med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade i fem slutkategorier; Att möta patienters oro och tvingas prioritera; Oro över att smitta andra; Ovisshet om att bli omplacerad samt Psykosociala arbetsmiljöns betydelse för att hantera stress. Slutsats: Det är viktigt att det bedrivs en fungerande och patientsäker hälso- och sjukvård men den bör också bedrivas så att sjuksköterskorna får en god arbetsmiljö och kan bevara sin hälsa. Det behövs kraftansträngningar och insatser från arbetsgivaren för att bevara sjuksköterskors hälsa och att en säker vård kan bedrivas.

Digitala vårdmöten är ett omdiskuterat ämne i Sverige sedan det fria vårdvalet infördes. I loppet av minuter kan du infinna dig i ett möte med en läkare vart du än är i världen, så länge du har uppkoppling. Sjukvården har stått inför en teknisk revolution och är i sin linda på många mer sätt, än andra branscher som redan kommit längre. Dessutom är det en bransch som präglas av traditioner, arbetssätt, hög nivå av moral och etik. De renodlade digitala vårdcentralerna bedrivs till större del i privat regi och har infört ett helt nytt koncept på hur primärvård kan ges. De har drivit på den offentliga sektorns vårdcentraler att införa liknande lösningar. Närhälsan är Sveriges största vårdcentral och har nu digitala vårdmöten i sin verksamhet. Men till skillnad från de privata aktörerna är de inte vinstdrivande utan snarare kvalitétsdrivna. I denna studie får ni läsa om på vilket sätt det digitala vårdmötet avlastar arbete för den fysiska primärvården och hur kvaliteten på vår primärvård har påverkats på grund av de den digitala implementeringen. Vi dyker djupare in i just Närhälsans arbete att främja kvalitén, möta människans behov och visioner med det digitala vårdmötet.  Slutsatserna är att det skiljer sig mycket i medicinsk kvalitet beroende på vart du som patient väljer att vända dig. De offentliga vårdgivarna drivs av kvalitet på sjukvården, medan de privata drivs av avkastningskrav. Det medför till viss del merarbete för den traditionella sjukvården då brist på tillit uppstår och man väljer att göra om redan genomförda undersökningar. Samtidigt ser vi att de även kan avlasta primärvården med att patient erbjuds möjligheten till vård på distans genom mobila applikationer. Det gör att patienter som annars skulle uppta resurser hos den traditionella sjukvården nu snabbt och lätt kan få hjälp digitalt vid enklare läkarbesök. / The digital healthcare is a well discussed topic in Sweden since the free choice of healthcare was implemented. In matter of minutes you are able to meet a doctor wherever you are in the world, if you have internet. Healthcare has faced a technical revolution and is in its infancy in many ways than other industries that have already come further. Moreover, it is an industry that is characterized by traditions, working methods, high level of moral and ethics. There are now pure digital healthcare facilities that are to a large extent run by the private sector and have introduced a completely new concept on how primary care can be given. Närhälsan, which is Sweden's biggest provider of primary healthcare has come to develop a similar strategy for their healthcare centers. Unlike the private sector, are not profit-driven but rather qualitatively driven. In this study you will learn how the digital care meeting relieves work for physical primary care and how the quality of our primary care has been affected by the digital implementation. We dive deeper specifically into the work of Närhälsan and their work that promotes quality, meet customer demand and visions with the digital healthcare-meeting. The conclusion is that it differs greatly in medical quality depending on to whom the patient decide to turn. The public healthcare providers are driven by quality, while the private sector is driven by required return. This entails, to a certain extent, more work for the traditional health care system, since there is a lack of trust and one chooses to redo the already completed surveys. At the same time, we see that they can also relieve primary care by offering patients the possibility of remote care through mobile applications. This means that patients who would otherwise occupy the resources of the traditional health care service can now quickly and easily get help digitally in the case of simple doctor visits.